Igår berättade mamma en roligt grej. Anka har i ett tag hållit på med att får jag inte gå dit jag vill då sätter jag mig ner. Igår så drog hon iväg till ett ställe och stoppade ner nosen i ett hål. Mamma försökte då få bort henne och det slutade med att Anka satt sig ner. Och vad kom inte fram mellan Ankas ben om inte en lämmel som springer iväg för glatta livet. Anka hade då varit ner med nosen i herr eller fru lämmel hem. Sedan satt hon där och kollade när den sprang iväg.
Härliga gamla Anka som inte längre vill göra sin favosyssla plocka blåbär i fjällen. Nu ska det jagas lämlar i stället :) På lördag eller söndag så väntar vi hemma denna storjägare. Funderar vilka berättelser hon ska dela med sig av till de andra kamelerna.
2 kommentarer:
Ja dom berättelserna skulle vi också gärna ta del av!
Gamla hundar är ju så vackra. De ser så kloka och förlåtande ut <3
Skicka en kommentar