fredag 30 augusti 2019

Doftprov i eukalyptus

I våras anmälde jag båda hundarna till ett doftprov i eukalyptus i slutet på maj. Jag bestämde mig flera månader innan att vi skulle försöka komma med på detta prov så jag anmälde när man fick anmäla. Förhoppningen att få två godkända doftprov var inte direkt stora.

Xena är supersvår att spåra med då jag inte riktigt tycker att hon har motivationen för att använda sin nos till vissa språrsenarion. Att leta bajs och annat härligt att äta då fungerar nosen fin fint men att göra personspår, viltspår eller nu nosework då fungerar nosen halvbra om jag ska vara ärlig. I personspår så går det fint till första apporten sedan är det som att hon blir störd och börjar nosa efter annat. I viltspår så nosar hon nog allt som har med djurdoft att göra. Då går svansen men hon kan helt plötsligt börja spåra någonting annat som är mer intressant och det går knappt att se när hon för detta. Kanske är hon noll intresserad av pinnen som den inte går att äta upp och en klöv är ju bara en klöv som är djupfryst. Kan ju tyvärr inte lura henne att det är harbajs vi letar efter.

Så vi har haft stora problem i noseworken då hon tycker att kartonger är så tråkigt och fattar inte varför hon ska leta efter doften i en kartong. Varför ska hon leta efter en eukalyptusdoft alls enligt henne. Oftast går hon in ointresserad i rummet och bara går en sväng och sedan kollar på mig och tänker vad fan är detta. Ja ungefär så var det när vi gjorde doftprovet också. Vi kommer in i rummet, hon kollar och när jag visar på henne på kartongerna så går hon och nosar på några men man ser att hon inte alls har lust till detta. Vi tar två varv och jag säger markera om en kartong som hon kanske visade lite intresse för men nej det var fel, fel, fel. Kartongen var inte ens i närheten. Men jag hon är lika fin för det. Bara att kämpa vidare eller om vi bara ska lägga ner det kanske. det är kanske helt enkelt inte alls hennes sport. Eller är denna nöt till för att knäckas hmm.

Tyson han är som en spårgud, I personspåret så går han fort fort eller han vill helst springa fram till alla pinnar och markerar de fint genom att ta upp dem. Motivationen försvinner inte vid pinne nummer ett utan han har den kvar hela tiden. Viltspåret tycker han är superäckligt och första gången var han livrädd men ändå stolt när han hittade klöven och bar den till bilen. I kartongsöket så har han ibland varit lite ivrig så han har missat en doft för han vill gärna lukta av allt annat i rummet också och fort ska det helst gå. Tyson gör lixom inget sakta när han gör saker utan full fart framåt. På doftprovet så kommer han ivrig in i rummet. Han går fram till några kartonger och luktar och sedan luktar han igenom fönstren, stolar och är på väg till andra sidan rummet så jag får jobba tillbaka honom till kartongerna. Han nosar och trycker sedan lite extra mycket på en kartong och jag säger markera och det var rätt. Han hittade doften så himla roligt fast vi knappt vet vad vi håller på med, Stolt över min kille och ja över min tjej också som går sin egen väg. 

Så nu är Tyson den 4:e faraohundshanen i Sverige som har godkänt  doftprov i eukaluptus och vad jag vet finns det ingen tik som har ett godkänt doftprov. Kanske vill de bara leta och äta bajs som Xena ;)


tisdag 27 augusti 2019

Nosework - utomhussök

På något märkligt vänster så fick jag väldigt ont i min hälsena under dagen idag så kvällspromenaden fick ställas in. Bestämde mig då för att testa lite nosework och utomhussök som vi aldrig tidigre har gjort . Laddade en liten rosfribehåller med en möbeltass med eukalyptus och gömde den i trädgården. 

Först ut var Tyson som inte alls fattade vad jag menade men vi trallade runt i trädgården och helt plötsligt så hittade han behållaren och blev väldigt nöjd. Vi gjorde tre sök till och  på sista söket hade han en rask fart i trädgården och travar förbi behållaren för att sedan tvärvända och hitta doften. Så häftigt att se den snabba reaktionen och nu blev jag så klart sugen på att testa honom på en tävling. 

Sedan var det Xenas tur och hon såg ut som att hon skulle kräkas. Hon förstod verkligen inte vad hon ville att vi skulle göra och med sela och lina det var bara så konstigt. Vi gick runt hon stannade och jag bad henne att söka igen och så fortsatta vi tills hon hittade behållaren. Berömde och hon mumsade godisar och sedan gjorde vi sök nummer två och samma procedur igen. På sök nummer fyra var hon lite snabbare och letade lite bättre. Det kommer nog att släppa med lite tragglande tror jag. 

Jag är lika grön som hundarna på detta och vi får testa oss fram till vad som blir rätt. Så nu ska vi försöka få till några sök i veckan som roligt avbrott till den andra träningen och nu vet ju jag att de gillar att göra olika saker. 

fredag 12 juli 2019

Måste ha haft hjärnsläpp

Ibland fallar man för grupptrycket och i det här fallet gjorde jag nog det, stackars Xena. 

Men nu är vi i varje fall anmälda till muddypaws i Stockholm i september där vi kommer att vara 9 faraohundar som startar tror jag. Kommer att bli himla roligt om vi faraohundar får starta efter varandra. Sedan är vi även anmälda till K9biathlon i Örebro men där är vi nog ensamma. Men jag har verkligen funderat hur jag tänkte då jag och Xena typ aldrig har sprungit ihop och hon gillar det heller inte så mycket men ja det blir nog drag under tassarna när hon ser de andra springa iväg. Och blir det drag under tassarna så ser jag även framför mig att hon släppar mig över hindren och jag ser mig skrika stopp stopp stopp och hon lyssnar inte. 

Det som är jobbigt med Xena är att om hon börjar att dra så drar hon galet mycket och det är kanske så man vill ha sin draghund men jag vågar inte riktigt släppa på.  Tyson är mycket skönare att springa med då han drar hårt men inte hysteriskt. Xena hon drar som värsta duracellkänguren om hon vill. 

Ja vi får se hur det blir och hur det kommer att gå men vi måste ivarjefall börjar springa ihop men just nu känns det inte som rätt tillfälle som hon löper. 


Herregud vi tog diplomet

Den 24 februari packade jag in hundarna och sambon i bilen och åkte mot Kungsör. Jag och Xena skulle starta i freestyleklass II med vårt nya program och jag ville bara ha en bedömning på det för att veta hur vi skulle arbeta vidare. Sambon som aldrig är med när vi tävlar hade jag lovat att vi skulle vara hemma senast klockan 20:00. Lärde mig senare att man ska aldrig lova en tid när man är hemma och det vet jag ju egentligen redan.  

Vi kommer till Kungsör, får in hundarna i hallen och sambon laddar upp med att lyssna på poddavsnitt. Ibland tror jag att han är med och tittar på tävlingen då det kommer små kommentarer som det där var bra Men jag lärde mig snabbt att det var podden han pratade med. Rätt snart blev det också klart att tävlingen verkligen var försenad och att vi skulle få starta runt 14:00 var bara att glömma. 

Jag hade bestämt mig att på den här tävlingen att vi skulle släppa alla tankar på prestation och bara tänka att vi ska ha skoj. Så vi värmde upp och gjorde lite tricks långt innan våran start. Innan vi skulle in och starta så lekte vi med bästa körsbärsleksaken som Xena älskar. När vi gick in på planen var hon taggad till tusen och när musiken körde igång var hon med så himla fint. Båda starterna kändes så bra och det visade sig även i resultatlistan . Så roligt att få avsluta denna klass med en 2:a placering och en vinst och två uppflytt och diplom. Efter flera års tävlande i denna klass med många pallplaceringar men segt med upflytt så kändes detta så roligt.  Detta var inget vi hade planerat då vi bara skulle åka och ha roligt till vårt nya program. Nu satsar vi på klass III under hösten. 

Ja vi kom inte hem till 20:00 men vi var hemma till klockan 23:00 och sambon var fortfarande vid gott mod men lite allergisk hade han börjat att bli. 



torsdag 7 mars 2019

Utställningsträning

På söndag är det tänkt att vi ska debutera i utställningsringen efter en lång tids frånvaro. Xena är knappt ställd sedan hon blev utställningschampion efter två års ålder men nu när hon börjar bli äldre hägrar veteranklass om snart ett år. Då Xena inte gillar hantering så mycket så behöver vi börja träna på att tävla och hitta tillbaka till formen vi hade för ett antal år sedan.

Vi har flera gånger tänkt åka på träning nu under januari/februari men det har gått mindre bra. Jag har tagit fel på dag och jag har varit sjuk men igår kom vi iväg och det gick strålande. Hon var pigg och ville helst dra i väg som ett lok och stod mest som en säck potatis MEN hanteringen var en 10 poängare. Inte en ansats till att backa eller fly och på vägen hem var jag tvungen att analysera det och jag kom fram till att jag var helt avslappnad. Kom direkt från arbetet, lite trött, lite förvirrad och direkt in och börja köra utan att hinna reflektera över vad vi skulle göra. Så bra detta behövde vi för självkänslan och specielt Xena. Sedan fick jag gå över en annan hund och var borta i kanska 10 och Xena upprädde som att hon blev övergiven när jag kom tillbaka. 

Men nu känne vi oss laddade och vi ska försöka göra detta utan prestationsångest på söndag. Vi mantrar på att vi ska ha roligt. 

måndag 25 februari 2019

Freestyle i Kungsör

På grund av prestationsångest blev det förra året bara en start i freestyle klass II. Jag har fått arbeta jättemycket med mig själv att släppa prestationstankarna och bara tänka på vad vi kan och var vi är utan att jämnföra oss med andra. Det är väldigt svårt men det har varit nödvändigt för att vi ska komma vidare. Jag har fått banka in i huvudet på mig själv att vi bara ska tävla för glädje och inte prestation då Xena blir väldigt låg om jag blir prestationsinriktad.

Så vi kan säga att jag helt har släppt detta nu då jag blev klar med vårat program förra veckan då fantasin har stått stilla. Fick göra ett program med saker som hon kan göra men också lägga till två nya trick som kanske inte alls skulle fungera i Kungsör då de är väldigt svajiga hemma. Vi körde programmet första gången till musik i förrgår och dagen efter skulle vi då tävla. Inte bästa uppladdningen men ja vi skulle bara åka och göra programmet och utvärdera det för kommande tävling. Tanken på uppflytt och diplom fanns inte i huvudet utan vi skulle bara gå in och ha roligt.

På tävlingsplatsen så gjorde vi en helt annorlunda uppladdning. Tog ut henne i god tid innan start och körde några av tricksen som vi har med i programmet och bara hade roligt och berömde henne massor. Sedan fick hon vila i buren till det var tre ekipage kvar innan det var vår tur. Då gick vi runt i lokalen och bara hade trevligt och när det bara var ett ekipage kvar så gick vi in i rutan där vi fick värma upp för oss själva och busade med hennes favoritleksak. Strax innan vi fick komma in så fick hon rusa runt med den då inget ekipage var på planen. 

Ingångarna på plan var i så fint fokus båda starterna, hon var alert men inte speedad och starten gick klockrent. Allt kändes så bra, det flöt på fint och jag peppade henne hela vägen in mål och ingenstans fanns pretationstankerna att vi skulle fixa detta utan vi hade bara roligt förutom att mina ben skakade som asplöv i första starten. Det var länge sedan jag var så nervös. 

Men vilken dag det blev. Vi som bara skulle testa vårt program åkte hem med två uppflytt och en 2:a placering och en klassvinst. Alltså helt otroligt att vi vann en klass i freestyle och slog 16 ekipage jag och min faraohund. Bara älskar min lilla tjej som alltid gör sitt bästa. 

Så nu ska vi börja planera för klass III men jag ska fortsätta mantra att vi gör detta för skoj skull och varje tävling ska vara en lek.


måndag 18 februari 2019

Snart dax för freestyletävling igen

I fyra månader har jag vetat om denna tävling och hade tänkt att vi skulle vara på hugget. Men livet har kommit emellan så det har inte blivit så mycket träning och vissa vill heller inte träna hemma vilket försvårar det hela väldigt mycket.

Fråga mig inte varför men det gillas inte att träna hemma. När jag försöker motivera den ena till att hålla modet uppe så ligger den andra och gråter i soffan av besvikelse av att få vänta i 5 minuter. Ni kan tänka er stressen från alla håll hahahaha.

Men nu är programmet satt och det kommer inte att briljera men det är lite svårigheter med som vi aldrig har kört på tävling. Ett trick är även på fel plats då det inte finns så lång uthållighet i det än för att vara på rätt plats. Har bestämt mig för att vi ska ha roligt och att utvärdera programmet och kanske slänger vi in en diskstart i första omgången. Blir det helt hopplöst kan jag ju alltid starta med mitt gamla program vilket jag helst ska glömma och tappa bort men det känns hårt :) men där har vi helt kört fast i bedömningen från domarna då det från domarnas sida är ett gilla eller inte förstå program och om man läser alla kritikerna från alla våra starter. Så det är klokt att byta ett icke vinnande koncept men det känns hårt.