måndag 30 december 2013

Planer 2014

Nu ska man kanske prata tyst om sina planer men jag tänker inte berätta var mina planer kommer att äga rum här och nu för planerna kan förändras under året. Bara de närmaste vet om mina planer och så tänker jag fortsätta ha det ;) Ja jag tänker faktiskt vara lite hemlig.

Det första jag funderar på är att kanske gå en unghundskurs med Xena som börjar nu i Januari och som är inomhus i en varm hall. Det gillar vi massor att slippa frysa och slippa vara kalla och blöta hela tiden när vi ska göra någonting. Tänker och tror att den kan vara väldigt bra för henne.

Mitt största mål är under det här året att vi ska kunna ställa ut och förhoppningsvis ta ett cert eller två till. Det är min förhoppning men vi får se om sötnoskamelen tycker samma sak. För det är inte alls säkert.

Det andra målet är att starta i rallylydnad under våren och under våren, sommaren och hösten ta tre godkända tävlingar så vi kan starta fortsättningsklassen i vinter inomhus. Har även en plan att starta lydnadsklass 1 under vintern. Förhoppningen är att vi även ska kunna få lite bra poäng och träna lite mera seriöst än jag har gjort tidigare med Astrid och Maya. Plocka sönder momenten och sätta ihop dem så hela kedjan blir bra.

Sedan har jag gått här och funderat mycket på hur jag ska göra med lure coursingen. Har bestämt mig för att ta licensen någon gång under året och förhoppningsvis i början så jag kan anmäla till en tävling och sedan kunna ställa i bruks och jaktklass. För med en godkänd tävling så får man göra det och det vill jag göra. Mycket roligare än unghundsklass om ni frågar mig. Men tävla seriöst tänker jag inte göra som det kostar så mycket pengar och ska jag tävla i LC så vill jag tävla mycket så mycket det går. Så 2015 om vi fixar licensen under året då får ni se upp då har jag jobb och pengar igen och då jäklar satsar vi högt. Lure Coursing är ändå det roligaste som man kan hålla på med och jag tror att Xena är en grym springare. Anledningen till att jag vill vänta till 2015 är för att jag vill att hon ska växa klart också och vara färdigt i kroppen som det sliter mycket att springa fort och vända snabbt.

Och lilla Astrid ja vad ska hon göra, som tävlingskarriären är slut så innebär inte det att hon bara ligger hemma på soffan och myser. Nej hon får hänga med på alla strapatser och träna hon med. Det enda hon inte får följa med på är lc som jag inte vill utsätta henne för stressen som det innebär och hon skulle bli så ledsen att hon inte fick springa. Det som är synd är att jag inte kan använda Astrid heller som stödhund till Xena men men det är bara att hitta  något annat. Annars så hoppas jag ju att hon får vara frisk och kry och glad kamel.

Ja så ser våra planer ut och det är inte alltid man får som man vill men man måste sikta på någonting för att få någonting gjort. Utan planer och mål kommer man ingenstans




söndag 29 december 2013

Liten summering av 2013

Ja 2013 har verkligen varit ett år att komma ihåg och som har bjudit på tårar i både sorg och glädje. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig men på det stora hela ändå ett bra år. Vi har inte presterat så mycket men vi har slitit desto mer tillsammans jag och Xena.

Astrid har hängt med som en glad skällande maskot på alla dessa utställningsträningar som har gett resultat för mig och Xena. I Malung i Januari visade Xena upp pannkaksstilen och i Oktober fick hon Very Good på sin första officiella utställing. Det var verkligen ett besked på att slitet och tårarna har gett utdelning. Det tråkiga är att jag inte visade upp henne som valp på grund av meningsskiljaktigheter oss i mellan ;) Men nu är vi ju på väg åt samma håll hoppas jag.

Glädjetårarna De Lux var när Xena tog sitt Cert i Växjö och stod så fint framför domaren. Då grät jag och jag grät flera gånger den dagen av lycka och över min duktiga tjej som presterade så fint med svansen i topp. Den andra glädjetårarna är att Astrid har blivit helt förändrad eller när man tänker efter så har hon blivit som hon var innan Xena flyttade hit när hon var själv. Hon pratar och svansen går i ett igen. Vi får hoppas att hon håller den i styr så hon inte slår sönder den igen bara min galna kamel som visar sin kärlek så högljutt så högljutt. Astrid gillar att Xena har blivit vuxen med andra ord och tyckte att det var jobbigt med en valp i huset. Men nu så håller de varandra väldigt kärt eller Xena håller i alla fall Astrid väldigt kär och gråter så om Astrid går ur bilen och hon får åka vidare eller så har hon så bråttom in till Astrid om hon har varit i väg själv. Xena beundrar Astrid och Astrid tycker om Xena fast hon inte vill visa det. Man måste ju vara en cool tjej.

Astrid har annars mått väldigt bra i sin sjukdom och har slutat att äta kortison som har gjort att hon har fått sin fina lång päls tillbaka. Så nu i vinter har hon päls igen och slipper frysa. Astrid har även tagit bort två tänder som har besvärat henne och nu äter hon som hon ska igen. Min fina Astrid jag hoppas vi får ha henne kvar i många år till


Hårbortfall, glädjetårar och sorg har Xenas Syster Cleo stått för här hemma. Under första månaderna på året så fick Xenas syster Cleo bo här hos oss på grund av olika omständigheter. Hon kom in som en virvelvind i våra liv och visade tydligt att hon hade en stark vilja. Grindar i huset fick sättas fast så de inte gick att öppna för att de inte skulle ryka all världens väg. Vi personer fick klättra ner i källaren för där fick inte små kamelerna vara och härja runt. Katterna flyttade ner i källaren frivilligt, några saker fick snabbt sätta livet till där i bland två pilatesbollar som snabbt gick sönder och där stod Cleo glatt med bollen i munnen och viftade på svansen. Ibland slet vi våra hår och ibland skrattade vi glatt. Cleo var en hund som verkligen gillade att ligga nära. Vi hade henne här i två månader och hoppades att vi skulle kunna ha henne kvar men jag fick inse att det var bäst för Xena och  hennes utveckling om de inte var två små som härjade hej vilt. Jag tror även så här i efterhand att Astrid var mer stressad än jag trodde som hon spydde lite under en period men har knappt inte spytt sedan Cleo åkte.Men det var med sorg i hjärtat vi släppte henne i från oss och min sambo var ett tag mycket besviken på mig som han gillade Cleo väldigt mycket. Nu några månader senare så funderar jag mycket på Cleo och om hur det hade blivit om vi hade behållt henne. Ibland funderar jag på om Cleo skulle kunna bo här nu när hon är lite äldre och Xena lite lugnare. Cleo och Xena hade i alla fall väldigt roligt tillsammans.





lördag 28 december 2013

Fotoutmaning 2014

Förra året så var jag med i en fotoutmaning som gick ut på att knäppa ett kort varje dag efter olika teman under hela året. Jag gjorde då den här utmaningen på min egen blogg och fullföljde den inte. 

Men iår funderar jag på att försöka ta så många teman som möjligt i kamelernas tecken. Och de teman som jag inte kommer på något kamelaktigt till får jag helt enkelt hitta på något annat till ;) På så sätt kommer ju även bloggen att bli lite mera levande. Har sett andra hundbloggar som har varit med i utmaning och gjort på det sättet jag nu tänkte. Ska fundera lite så bestämmer jag mig sedan.







fredag 27 december 2013

Uppdatering om julhelgen

Ja jag är lite seg på att uppdatera här i bloggen men jag ska försöka göra bättre i från mig 2014 ;) Det är väl mitt tidiga nyårslöfte innan nyår ens har varit. Men julen i vårt hus började med att skitkatten och kattfan fick en ny kattkorg från Granngården som jag har gått och tittat på ett tag men tyckte att den har varit lite dyr men innan jul var det halva priset. Jag var ju tvungen att slå till :) Katterna gillar den väldigt mycket och ligger där ofta och trycker och även nattetid ibland. Vilket även var lite halva grejen att vi inte skulle ha dem i sängen MEN Mulis ligger fortfarande och balanserar på kanten varje natt. Men man kan inte få allt.

På julafton fick kamelerna en massa godis och leksaker och även katterna fick lite leksaker av sin mormor som alltid skämmer bort alla inblandade. Kamelerna fick även ett varsitt ben av sina kompisar Elza och Nitho på julafton som de firade kvällen med oss och åt en massa god mat. Mycket trevligt men Astrid ville mest visa att husse och matte var hennes matte och var nog lite sotis för att Elza även hon var här. Grisen från IKEA fick ett snabbt avslut på livet då Astrid och Xena bestämde sig för att göra lidandet kort för herr gris. Han är nu mera väldigt smal och ranglig, Apan han fick leva till juldagen och har nu mera inget huvud kvar. IKEA råttan den är fortfarande tjock och välmående :) 

På annandagen var vi hem till min mamma och åt mat på kvällen och Xena tycker att det är lite läskigt att åka hiss och skulle gärna springa runt i hissen om det gick. En granne gjorde misstaget att trycka upp oss till fel våning och det uppskattades inte av fru Astrid och granne stängde fort hissdörren igen. Ja de har blivit lite ociviliserade av att bo i en mindre stad. Xena skötte sig annars väldigt bra som hon bara har varit två gånger tidigare hos mamma. Hon är duktig på att slappna av på nya ställen och lägger sig och sover om man säger till henne att gå och lägga sig. Astrid är också duktig så klart. 

Idag har vi varit hundvakt till Elza som har varit här hela dagen med oss. Elza och Astrid är inte i samma rum inne efter en incident i somras så Xena fick hålla Astrid sällskap i vardagsrummet och Elza fick vara i köket men det är i anslutning till vardagsrummet så alla har sett varandra. Katten har också passat på att psyka Elza genom grinden och Elza psykade tillbaka. Xena var väl lite besviken som inte fick leka med sin vän men det blev bäst så. När Anna är här så kan alla vara i samma rum samtidigt för då har vi koll på varsin hund och det är inga problem men det är dumt att utmana ödet när man är själv om något skulle hända. Elza blev sedan bortskämd av sambon som matade henne med lite smått och gott och sedan låg hon under hans stol och dreglade när vi sedan bjöd Anna på middag innan hon åkte hem efter jobbet. 




torsdag 19 december 2013

Förbaskade kamel BAJSA

Ja så känns det för tillfället då Xena har gått tillbaka till att inte vilja bajsa på promenaderna och det är enbart på grund av det förbaskade löpet. Hon är fullt upptagen med att kissa typ överallt och att lukta i typ varenda fotspår en hund eller annat djur har tagit. Hon kissar och hon kissar och hon går och kissar och kissar lite till. Ja jag vet inte hur många gånger hon kissar på en promenad faktiskt orkar inte räkna. 

Igår kväll tyckte hon att det räckte med att bajsa en gång på morgonen för hon vägrade under hela den långa promenaden på 1½ timme på kvällen och på nattkissen tänkte hon heller inte bajsa men då fick matten nog och kamelen fick gott bajsa innan hon kom in och när hon äntligen gjorde det så bajsade hon två gånger. Ja så inte var det ofogat tjat och vem vill ligga bajsnödig en hel natt. Hon bajsar i vanliga fall 2-3 gånger om dagen så ja vad ska man säga. Dryg kamel, dryg kamel hahaha

I morse tänkte hon heller inte bajsa fast vi var ute en timme efter frukost. Lite olämpligt som jag skulle vara borta 6 timmar innan jag kom hem så jag fick tjata igen och hon bajsade efter en stund på gården efter att ha låtsat jagat något mellan varven. Men jag tror hon var glad för det sedan.

Så jag hoppas hon blir normal igen när det här går över , sötnosen.

onsdag 18 december 2013

Mindfulness med kamelerna

Jag läser för tillfället en kurs om psykodynamisk och kognitiv behandling i skolan och jag tycker att den är riktigt intressant. Jag gillar själv KBT som det även ligger nära i hundträningen med förstärkning på beteenden och att försöka lära om från dåliga beteenden till bättre beteenden. Ändra tanken hos hunden i det som den kanske tycker är jobbigt eller svårt. Men det slog mig när vi pratade om mindfulness som betyder att vi är i nuet. Hur mycket är vi egentligen i nuet i vardagen och med våra hundar. Jag kan för mig själv säga att jag är lite all over the place mest hela tiden. Jag pratar ibland i telefonen när jag är ute och går och hur intresserad är man då egentligen av promenaden med sina fyrbenta vänner? Jag ska väl i stället var där i promenaden med mina vänner och vara delaktig. Men ibland är det bra för mig att lyssna på musik när jag till exempel är lite irriterad för då blir jag inte så irriterad på mina vänner om de är helt tokiga på promenaden så ibland är ju telefonen bra :)

Men jag har funderat lite på det här och kommit fram till att jag var nog mera i nuet för några år sedan med mina hundar. Då låg vi alltid och mös tillsammans i sängen när jag kom hem från jobbet en stund och bara var. Jag slappnade av och hundarna tyckte att det var mysigt. Och varje gång jag lägger mig i sängen mitt på dagen så kommer alltid hundarna och katterna och vill vara med och mysa så det är ju helt klart något de gillar allihopa. Så igår låg vi på sängen en bra stund på morgonen i det tysta huset och bara mös och sa fina saker till varandra. Jag klappade på alla djuren och djuren visade sin tillgivenhet genom att mysa tillbaka på sitt vis.Vi mös i stora drag kan man lugnt säga. Så nu har jag bestämt att vi ska ha en mystid varje dag tillsammans :) Det kommer att bli härligt och det behöver vi. 

En annan sak jag också har tänkt på är hur mycket man är i nuet när man fotograferar och egentligen inte njuter av det man ser utan är bara fokuserad på kameran. Man knäpper kort på hundarna i olika situationer ute och inne. Men hur roligt tycker hunden det är att se att kameran eller mobilen kommer fram. Jag har märkt att jag själv knäpper mindre kort när jag är ute och går idag än vad jag gjorde för ett tag sedan. För det är verkligen något som jag har tänkt på. 

När jag tränar med mina hundar så är jag verkligen i nuet och det är ju bra :) Men ibland filmar jag oss och då är jag nog mer intresserad av hur bra vi syns på filmen hahaha. 

Nej fram för mer mindfulness tänk i alla situationer i vardagen och det tror jag absolut att vi alla mår bra av. Till exempel hur äter ni frukost, hur i nuet är ni då? Jag själv äter gärna frukost till tv eller jag har i alla fall tv på eller radion och samtidigt kollar jag på FB. Det var länge sedan jag åt frukost i ett tyst rum men jag gjorde det här om dagen utan FB och det var bra mycket trevligare kan jag säga. Nu kände jag faktiskt vad frukosten smakade ;) Brukar ni känna vad frukosten smakar?


torsdag 12 december 2013

Mera bilder på selen efter önskemål

Här kommer lite fler bilder på Selen som Anna efterlyste det i sin kommentar på förra inlägget :) Jag hade som sagt en annan sele att titta på och mäta efter som hjälpte mig mycket men ändå så blev det några fel i tänkeriet. Som bilden under där banden ska göra ett svart kors men vad gör det egentligen och anledningen till den rosa tråden är för att jag egentligen skulle ha ett rosa reflexband runt hela selen men det ville maskinen inte vara med om så det fick jag skippa. Om man nu ska sy en egen sele och ta egna mått tänk på att selen måste ligga på bröstbenet och inte ovanför bröstbenet för då trycker den på halsen i stället.

Har provgått selen idag och den satt som ett smäck och gled inte en millimeter på täcket.

Jag har köpt liknande selar här i sverige men som glider något så förbaskat men modellen jag har sytt efter kommer från England och det som skiljer sig från den engelska selen och den svenska selen är just korset uppe vid spännerna. På den svenska selen är korset bredare än på den engelska och jag tror att det spelar in och magremmen är på den engelska selen fastsydd och det är den inte på de svenska jag har haft. Så min jag sydde har ett mindre kors och magremmen är fastsydd :) Gjorde även fleecebandet som går runt midjen längre så det ligger över spännerna så de inte kan skava.

Om någon syr en egen sele så vill jag gärna se resultatet. Det gick åt nästan 3 meter band till den här. Bandet där ringen sitter är dubbelsytt och det sitter en söm på varje sida om öglan

onsdag 11 december 2013

Har sytt en sele

Äntligen är selen klar men det tog några timmars slit. Har gjort lite fel såg jag när jag nästan var färdig. Sydde ihop den lite fel helt enkelt men jag är jättenöjd och nu har Xena en Sele att ha utanför täcket i vinter. Men Astrid ska också få en ny så klart. Så jag lär svära och sitta fast framför symaskinen i några timmar till. skulle ha sytt fast en reflexbit också runt hela selen men det ville inte alls maskinen. Vet inte varför så jag fick ge mig helt enkelt.

Detta löpande

Xena började att löpa förra veckan för första gången 16 månader gammal. Rätt tidigt för en faraohund faktiskt. Maya var runt två år och Astrid var hela tre år innan hon började löpa. Men då funderade jag allvarligt om det var stora fel på henne :) 

Men igår då började också Astrid att löpa så nu har jag två kameler som löper hemma, gud vad roligt men samtidigt skönt att det sedan är över fort på båda. Men Xena är översexuell, igår satt hon bredvid Astrid och putsade på henne och pep och ville lukta henne mellan benen. Ja hon satt också och försöker jucka på henne. Idag har hon inte gjort något tokigt översexuellt mer än pipa efter en snygg hane när vi var ute och gick. Men hon har nu kissat in hela stan när vi var på promenad, kissat och kissat och kissat. Nu är hon trött efter att ha gått från turbokamel till en sengångare på promenaderna som det ska luktas in precis allt i hennes väg. Det var så intressant att hon inte kunde bajsa fören hon nästan bajsade på sig. Då är det intressant ute kan jag säga när kamelen kissar och typ bajsar samtidigt. 

Annars har jag tyckt lite synd om henne som hon inte har fått sova i sängen nu när hon har börjat löpa men det har vi nu löst och hon är nöjd och glad och får fortsätta sova under täcket. Jag och Xena sover på ett täcke så hon kan hålla sig varm nattetid under mitt täcke. Det har ju varit katastrof på  nätterna med en ledsen ledsen kamel som har försökt och försökt ligga i sängen och sedan tog ju bästa kompisen bästa korgen också. Det var bara missär. 

Xena skrek. Jag förstår ingenting vad är det som händer och såg så ledsen ut att mattes hjärta smälte. Igår kväll hittade jag henne så här. Ja jag vet inte vad man ska säga de är inte generade av sig i alla fall


tisdag 10 december 2013

En vintermössa blev till

 I helgen pysslade jag ihop en vintermössa till mina kameler. Det här var en ideé jag har haft ett tag och jag hittade ett bra mönster som jag sydde efter i en grupp på FB som enbart syr till sina djur och delar med sig av mönster och erfarenheter. Jättebra grupp faktiskt där man kan hitta mycket smått och gott. Xena gillade mössan minst och Astrid gick med på att ha den på sig utan att se ut som att hon skulle spy :) Men det tog tid att sy den här lilla biten och jag var helt slut efteråt som jag var tvungen att tänka på saker som jag inte är van att tänka på :) Men jag blev nöjd. Ska sy en till mössa utan den virkade kanten runt och se vilken jag tycker blir bäst. Den är är ju klart snyggast kanske men den utan kant blir nog klart användbarast eller vad tror ni. 
 

lördag 30 november 2013

Tidtagning skall ske

Igår shoppade jag denna matlagningsklocka som kommer att användas vid kamelträningen fram över. Har ibland tagit tid med mobilen men det här känns bättre och inte gör det något om den blir lite köttbulle kladdig heller. Bra med klocka så träningen inte blir för lång och extra viktig tycker jag när man tränar en ung hund och inte tjatar på så hunden hinner bli för trött i huvudet och träningen blir dålig träning

onsdag 27 november 2013

Så hur har det gått med foderbytet



Det har bara gått fin fint med att byta från Four Friends till Pro Plan Original. Kamelerna har gått från taskiga magar till fin fina magar där båda bajsar fina korvar nu mera än en jättehård och en rätt mjuk. Nu är konsistensen perfekt. Xena äter även lite Royal Canin 4300. Jag tycker att hon faktiskt har börjat lägga på sig lite och jag tycker att det är lite viktigt att hon kommer upp i vikt nu till vintern som hon är så förbaskat frysen av sig redan. Hur ska det bli vid -25 som det inte är så kallt än. 

Men jag är jätteglad att jag byte foder och det här fodret har jag gett i flera år innan och har fungerat perfekt så varför ska man egentligen byta när något funkar bra. Ja man tror alltid att gräset är grönare på andra sidan. 

tisdag 26 november 2013

Alla dagar ler jag åt tokarna

Varje dag även om jag är på bra humör, dåligt humör så ler jag åt kamelerna när de rusar fram på gården. Astrid tycker att det är roligt men ibland tycker hon att Xena är jobbig och då vill hon bara äta upp henne ;) Men lyckan är att se dem fara fram på gården och idag har Astrid sprungit 25 varv och Xena typ 200 innan de gick inte. Astrid springer på insidan och ibland står hon still och tittar på xena som springer så man hör hur hon flåsar. Jag är så glad för gården så hon får ut sin energi ute och inte inne :)





lördag 16 november 2013

Stadsträning och titta på träning

Idag har jag varit till min gamla hemstad och instruerat tre kvinnor i hur det kan gå till på en utställning. Jag hoppas att de blev nöjda med timmen och inte känner sig så fortkomman nästa gång de ska på utställning. Men jag ska glatt erkänna att jag inte heller var riktigt med när vi var i Växjö senaste. Var så glad för certet att jag missade att jag skulle med och springa runt ringen i bästa tik hahaha. 

Kamelerna var så klart med och de fick ligga i fikarummet och kolla på hundarna som sprang runt, runt. Jag tror att även det var lite jobbigt som de säg allt som hände men inte fick vara med. I början skällde Astrid lite men sedan blev hon tyst och fin. Efter träningen så fikade vi lite och kamelerna var med och tiggde en stund innan de skärpa till sig. Xena skötte sig så fint med de främmande människorna som hon aldrig har träffat förut. 

Efter träningen så åkte vi in till Avesta och tog en promenad förbi järnverkat och genom stadskärnan. Att gå förbi järnverket är bra som det låter hela tiden olika ljud och ibland rätt höga slamrande ljud. När vi nästan hade kommit in i staden så hörde Xena ett ljud från järnverket som hon tyckte var mycket mystiskt och stod länge och lyssnade och såg lite bekymrad ut. Hennes bekymrade öra var med på hela promenaden. När hon är bekymrad så lägger hon ena örat rakt bakåt och det andra står rakt upp. Xenas syster Cleo hon gjorde ett tak av öronen så det är något som ligger i generna :) 

 På staden så fick Xena se en hund utanför affären och det var inte ok enligt henne att den satt där. Så genom halva gågatan så hoppade hon efter mig och skällde för att den skulle inte sitta där. Ja man är en gång i stan och då skämmer hon ut en hjärtat. Vissa saker väljer jag och ignorera som det är bättre att gå framåt än att hålla på och tillrättavisa i den här situationen. Nu har vi i alla fall kommit så långt att hon hänger fast hon uttrycker sin åsikt och nästan gång kanske hon inte skäller alls. Astrid hon travade med som att hon inte har gjort annat och funderade varför inte Xena kunde uppföra sig ordenligt. 

När vi sedan åkte hem så somnade Xena av i bilen och när vi kom hem så sprang hon några varv på gården och nu sover hon skönt i soffan. Men flera stadspromenader måste vi absolut göra. Rätt trevligt att höra andra ljud ibland än tystnaden som det är här i den lilla staden.

torsdag 14 november 2013

Fortsätter med skylt 124

En hel halvtimmes träning har vi idag gjort. Som det var ett tag sedan vi tränade så känns det som en bra tid. Inte för länge och inte för kort på två hundar.

Godiset idag var färsk blodpudding precis som igår och idag var den nog snäppet godare sa kamelerna. Jag brukar skära dem i långa bitar så en bit var fick de innan vi böt. När den ena tränade så fick den andra träna på att ligga på soffan och vänta på sin tur. Kan inte säga att någon av dem var speciellt villig att hoppa upp i soffan utan ville träna mera vid varje byte. Snabbt ur soffan kom de i alla fall.

Idag började vi med att kolla hur det vi tränade igår satt idag. Mycket bra på båda hundarna. Raka fina sitt framför mig. Xena fortfarande lite långt ifrån men lite närmare idag. Hon följer även händerna mycket fint tycker jag. Igår gjorde vi bara ett steg och sitt men idag provade vi med två steg och tre steg innan sitt och det gick fin fint. Lite konstigt tyckte hon det var att gå tre steg och blev lite vinglig men följde fint. 

Resten av träningstiden tränade vi ingångar. Satt kamelen framför och jag visade in henne till vänster om mig. Vi höll till på en stor pläd.

Åt ena hållet gjorde Astrid fin fina ingångar men åt andra hållet mot dörren gjorde hon slarviga ingångar. Tyckte inte att jag visade henne dåligare men det var något som störde henne där. Några riktigt snabba in vid sidan och nära gjorde hon också. Taggad på att träna idag

Xena hade öronen på topp kan man säga och gör allt man ber henne om. Hon börjar få in snitsen riktigt fint på ingångarna. Nära men hon tränger inte. Smidig som en katt är hon också och snurrar runt så fint på stället för att komma på rätt plats. Visar henne tydligt med godis i handen var jag vill att hon ska vara. Sätter sig fint bredvid utan att jag behöver säga till henne. 

På det stora hela en bra träning i kväll. På det stora hela mycket duktiga kameler idag även på promenaderna då vi har mött katter och andra hundar som inte uppförde sig exemplariskt. 

5 guldstjärnor idag till båda kamelerna av 5 möjliga

onsdag 13 november 2013

Rallyskylt 124


Skylt 124 som heter Sitt framför, 1, 2, 3 steg bakåt och ser ut så här. Jag och Xena och Astrid har tränat på den här skylten i kväll. Astrid kan skylten sedan tidigare men jag tänker att nu tränar vi om och gör lite mera rätt. Så jag har brytit sönder skylten när vi tränar. Vi tränar position för sig och stegförflyttningen för sig. När båda sitter bra så sätter jag ihop skylten. Kommer att göra så här med alla skyltarna för att få till en bra skylt med en bra kedja.

Jag har tidigare inte varit så noga med att få hunden helt rak framför mig men nu tänkte jag vara lite mer noggrann av mig om vi säger så. Förut har de suttit lite snett och lite snett och lite för långt bort. Men nu vill jag ha hunden rakt framför mig och så nära det går framför mig.  jag vill att när hunden stannar så slår den också ner rumpan och inte går ett steg bakåt och sätter sig.

MEN jag har ett litet problem som jag tänkte att någon kanske vill hjälpa mig med. Om jag försöker få Xena nära så nosar hon mig i magen :) annars så sätter hon sig lite för långt bort. Det är också lite svårt att få henne närmare för då stannar hon och går bakåt och sätter sig. Men som hon vill sätta sig utan att jag försöker få henne riktigt närma är för långt bort. Så jag skulle vilja ha lite förslag på hur jag ska göra.

Jag visar hunden med hela armarna framför mig för att få hunden rak och för att få hunden till mig så drar jag åt mig armarna. Men blir det för nära så duttar Xena på mig och sätter sig nära. Annars så långt bort att jag inte kan klappa henne på huvudet utan att luta mig rätt mycket framåt. Men Xena är duktig och följer med händerna bra och sätter sig faktiskt väldigt rak för att vara nybörjare.

Så förslag mottages tacksam.

Astrid var jätteduktig och satt sig närmare än Astrid och faktiskt rätt rakt också, stolt som det var länge sedan vi tränade rally och något som hon tycker är väldigt roligt.

Så här ser skylten ut när den sitter ihop, Hittade filmen på youtube och det är Zandra Beijer som visar momentet i sin fullhet. Zandra har bloggen goldendays.

Nu kör vi ett foderbyte

Jag har nu under några månader haft Four Friends till kamelerna och varit mycket nöjd med deras päls. Har inte haft något foder förut som har funkat så bra på pälsen. Superglansiga har de blivit och haft bra kvalite. Men magarna har varit så där. Det gick väldigt bra att byta rakt av, inga problem och de har inte diarre av fodret men Xena har mjukt bajs och hon är faktiskt lite besvärad av det och Astrid har blivit hård i magen. Båda hundarna har också varit lite dåliga i magen till och från så nu ska jag prova att byta foder och se om det försvinner.  Mycket synd då jag har gillat fodret och det har ett mycket bra pris på påsen.

Jag går tillbaka till Pro Plan som har fungerat väldigt bra tidigare och som jag har gett mina hundar i flera år innan. Xena och Astrid får nu äta samma foder då jag inte orkar hålla på och pyssla och ha olika. Så nu håller vi tummarna på normala bajsar och att Xena ökar lite i vikt och inte behöver äta så mycket varje dag utan att vi kan dra ner lite förhoppningsvis.
 bilderna är lånade från www.animail.se

tisdag 12 november 2013

Att leva med en hund som har AD

 Jag tänkte berätta lite hur det är att leva med en hund med addisons sjukdom. Astrid har nu haft den i två år snart.

Med addisons sjukdom så innebär det det att hunden får en nedsatt funktion i binjurebalken och det innebär att binjurebalken bildar för lite eller inget av hormonet kortisol som hela kroppen behöver. Kortisolet är ett livsnödvändigt hormon som hjälper till att balansera kroppen vid olika stressituationer och hjälper till att reglera blodtrycket och hjärtfrekvensen.

sjukdomen debuterar oftast vid 4-5 års ålder och symptomen är ofta väldigt diffusa. Astrid fick diarre, kraftiga magsmärtor, orkade knappt gå ut. blev uttorkad så hon fick ligga inne med dropp, vägrade äta, samt att hon hade ryckningar i hela kroppen när hon vilade och hon jag tror inte att hon sov mycket på de här två veckorna som hon var väldigt sjuk innan hon fick sin diagnos. Veterinären ville hela tiden behandla henne för magen som det började med att vi sökte hjälp för magen och kraftig diarré. Jag var väldigt säker på att det var något helt annat än magen och var på sista besöket väldigt irriterad och började ställa diverse olika krav på andra diagnoser. Hade inte Astrid då fått vård så är jag rätt säker på att hon hade fått en Addisonkris som innebär att blodcirkulationen i kroppen sviktar och hjärtat börjar slå långsammare som det inte får tillräckligt med blod. Kroppen har då en störd elektrolytbaland med sänkta natriumvärden och förhöjda kaliumvärden. Hunden kan få kramper pga en låg blodsockerhalt.

Filmen visar Astrid innan hon har fått medicinering. Så här låg hon på dagarna och skakade och var helt ointresserad av omvärlden. Husse står även ute i köket och lagar mat och Astrid bryr sig inte. Den här filmen spelade jag in för veterinärerna som de inte förstod vad jag menade med hennes skakningar som hon inte skakade när vi var där.



När Astrid äntligen fick vård pga att det där lilla blodprovet togs som kollar upp elektrolyter i kroppen så blev hon snabbt bättre. Idag har jag inte sett några skakningar i kroppen och om jag kommer att få se dem så vet jag att hon är riktigt dålig. 

Astrid kräver idag livslång medicinering och av addisons sjukdomen så har hon även fått nedsatt funktion i sköldsköteln som hon äter medicin för. Vilket är väldigt vanligt att hundar får som följdsjukdom. De ligger även i riskzonen för att få andra autoimmuna sjukdomar. I Sverige får heller inte en Addison sjuk hund söka dispens för tävling som sjukdomen ses som som allvarlig och att hundar kan komma i kris under stress.

Så Astrids vardag ser ut så här och även min vardag. Hon ska ha sin medicin med jämna mellanrum och helst i en 12 timmars intervall. Så kl 08 går vi upp varje dag för att äta frukost och medicinera. Hon äter två olika sorters medicin men ett tag åt hon även kortison men det klarar hon sig faktiskt utan idag vilket jag är väldigt glad för. Att alltid äta kortison för en hund är inte alls bra och Astrid blev även väldigt kissnödig av det och var tvungen att gå ut efter 6 timmar, så någon längre tid kunde hon inte vara hemma själv och då hade hon bråttom ut. Nu utan kortison så har hon inte alls bråttom längre vilket är skönt för alla :) Inte samma stress på morgonen att hon ska ut direkt. Astrid äter 2 krm salt varje dag som hon har svårt att hålla saltbalansen i kroppen så hon måste ha extra tillskott med rent salt dagligen. Så varje morgon och kväll får hon salt och tabletter inlindat i en skinkbit. Dagens höjdpunkt enligt Astrid.

Var tredje månad åker vi till djursjukhuset för att ta blodprov för att kolla natrium och kalium nivån och ibland även sköldköteln så den sköter sig. I början när vi tog blodproven så tog vi dem på morgonen som hunden ska fasta innan och nu har de ändrat sig och säger att blodprovet ska tas runt 6 timmar efter medicinen och fortfarande på fastande mage. En annan person som går på samma djursjukhus med sin hund för samma diagnos har inte fått några riklinjer om att hunden ska fasta innan provtagning så vad är rätt.... ja inte ens veterinärerna verkar veta vilket gör sjukdomen i sig svår att fråga något om.

När Astrid skulle ta bort sina kindtänder så tyckte de inte att hon skulle ha kortison innan men googlar man så står det klart och tydligt på källstarka sidor att hunden ska ha kortison innan som det är en stressfaktor för kroppen att opereras och även efter operationen ska man fortsätta några dagar. Adissonhundar kan var mycket känsliga för stress som gör att nivåerna i kroppen fort kommer i obalans.

På grund av alla veterinärbesök har jag fått en hund som är mycket orolig som som gärna vill sitta i knät i väntrummet och som skäller och morrar på alla som kommer för nära. Astrid har även varit en nervös själ hemma och skälla när det har åkt bilar utanför huset men efter att hon har fått sjukdomen så är hon nervösare och har ibland svårt att sluta skälla fast hon vet att hon inte får. Det är medicinerna som ställer till det för henne.

Astrid har även blivit muskelsvag och orkar inte hålla samma tempo som innan och det är tragiskt att se sin otroligt glada hund stå på tomten och titta på när den andra springer runt för att hon inte orkar springa längre bitar. Hon springer några vändor fram och tillbaka på gården ibland men man ser riktigt hur svårt hon har att hålla farten i kurvorna och hon springer inte gärna runt gården hon har svårt att koordinera benen ser det ut som. Så Xena springer förbi och Astrid hoppar med några steg med viftande svans.

Astrid var med till fjällen med min mamma i två veckor i höstas och hade det jättebra och gick på massor av fina promenader. Min mamma går inte fort utan de lullar mest runt. Två dagar innan de kom hem ville inte Astrid äta sin mat längre och vi trodde båda att det berodde på något annat MEN när hon kom hem så märkte jag att hon var väldigt trött och då menar jag väldigt trött. Det tog flera dagar innan hon blev sig själv igen. Kroppen orkade helt enkelt inte med en fjällsemester på två veckor med många stillsamma promenader på fjällen. Min mamma har dåligt samvete men jag är inte arg på henne alls hur skulle hon kunna veta när Astrid på varje promenad var som hälsan själv. Men vi har lärt oss något att hon behöver lite vilodagar inplanerade nästa gång. Astrid älskar att åka till fjällen och det tycker jag att hon ska få fortsätta med.

För en addison sjuk hund kan en vanlig dålig mage bli väldigt allvarlig. Astrid har haft dålig mage och klarat av det bra, fast hon har varit lite trött efteråt och behöver en halv tablett kortison för att pigga på sig lite. MEN i helgen var Astrid dålig i magen och var ut flera gånger på kvällen och på söndagen var hon inte pigg och då trodde jag att vi skulle få åka in med henne. Hon mådde illa, hade kraftigt ont i magen och var noll intresserad av någon mat fast den dåliga magen hade upphört för flera timmar sedan. Jag gav henne några timmar och sedan piggade hon på sig som tur var. Idag mår hon jättebra igen. Men i söndags var det verkligen  nära att hon behövde vård för en dålig mage.Kanske skulle jag ha åkt in men samtidigt ville jag ge henne en chans att slippa som hon blir så orolig.

Astrid har även i några vändor spytt blod men det var det länge sedan som tur var och det berodde på magen som också är känsligare pga sjukdomen. Vi får alltid tänka på vad vi ger Astrid så hon inte blir dålig i magen som det kan vara förödande.

Astrid mår bra men samtidigt har hennes livskvalitet sänkt som hon inte längre orkar springa på gården, gå många roliga promenader i fjällen under en längre tid, Hon ska inte utsättas för stress så att följa med på lc tävlingar är uteslutet för henne. Jag kan inte använda henne som stödhund till Xena pga stressen och muskelsvagheten. Hon orkar inte längre hoppa agilityhinder som hon gjorde förr. Utan vill inte längre efter 4 stycken. Hon funkar bra att promenera och har inga problem efter det. Men springa som förr orkar hon inte och det beror inte på att hon är omusklad för hon är fin i kroppen, hon orkar bara inte. Så det är lite ledsamt att se sin aktiva hund på 7 år stå och titta på när den andra far runt.

Jag hoppas att Astrid den här vintern ska få ha sin päls kvar som hon förra vintern tappade nästan alla päls från halva kroppen och ner. Hon hade som ett rakt streck på sidan av kroppen där hon hade päls på ryggen och halva bröskorgen och var nästan utan på låren och helt kal på magen. Benen hade päls kvar. Den var mycket torr och gick av. Tur att det fanns overall till henne.

Men jag älskar min hund och jag hoppas att hon får vara med oss länge. Men kroppen tar invändigt stryk av sjukdomen då den bryts ner på olika sätt. Det jag kan göra för henne är att se till att hon går på jämna besök hos veterinären så vi vet att värderna är bra och att ha en bra kännedom om min hund så jag ser när något börjar bli galet med henne. Det syns så bra på henne när hon inte mår bra. Jag har lärt mig läsa henne så bra och det tror jag även är viktigt när man har en så pass sjuk hund och när man ibland tycker att veterinärerna inte har någon koll.

Det svåraste med en addison hund är inte att veta hur man ska bete sig utan att veta vad som är sant av det som veterinärerna säger för ibland känns det som att de vet mindre än mig. Är med i två grupper på facebook med addison hundar och på alla ägarena får olika direktiv av veterinärerna så det är nog en väldigt komplex sjukdom som man egentligen inte vet så mycket om. Men jag har googlat mycket på addison på människor och vad det står där för jag har svårt att tro att kroppen skulle fungera så olika på en hund.




tisdag 5 november 2013

Nu tar vi tag i det här

Efter att ha tittat på första anvsnittet I huvudet på Gunde Svan så måste jag säga att han sparkade mig rätt i baken och slog mig på fingrarna med pekpinnen. För han har ju verkligen rätt i att man kan inte komma någonstans om man inte lägger manken till och tränar. Helt rätt helt rätt Gunde :) och fy på mig. Så nu tar vi och skärper till oss säger jag till kamelerna och de tittar på mig med stora ögon och tycker att matten är helkorkad för de är ju skärpa hela tiden enligt dem. Ja enligt dem får jag påpeka inte enligt mig alltid.

Så idag plockade jag fram mattan och tog fram matlagningsklockan och ställde den på 5 minuter. Som det var länge sedan vi tränade så kändes 5 minuter per kamel rätt och de skulle nog bli trötta i huvudet av det. Två gånger var blev träningen idag. Kan inte säga att träningen var så väl förbered men det var roligt och det var huvudsaken. Nu får jag försöka strukturera mig lite bättre till i morgon. 

Astrid fick gå slalom mellan mina ben vilket hon även gör väldigt bra i en åtta. Även lite snurr och sitt och ligg stod på schemat. Astrid var så sugen på köttbullarna så hon gärna ville hoppa på matten också, mitt lilla hjärta.

Xena fick träna lite position vid sidan och typ ett steg framåt. Samt sitt och ligg. Hon gjorde en fantastiskt fin serie på film på sitt och ligg där hon inte rörde rumpan något alls utan hoppade upp och la sig fint. MEN huvudet var borta på filmen hahaha jag hade ingen koll där på hur jag ställde mobilen. Snabba fina sättningar och läggningar. Hon känns riktigt bra  när hon inte är trött eller för på.

Så nu är målet en start i rallylydnad någonstans efter nyår för att kolla läget på oss tillsammans :) Lydnad till sommaren eller nästa höst.

Astrid kom in i filmen när vi precis tänkte sluta så de fick köra lite tillsammans. 


måndag 4 november 2013

Alltid samma tanke efter att ha varit på hundutställning inomhus

Nästan det första som mötte mig när vi kom in i hallen på Växjö utställningen var hundkiss på golvet och då var vi där tidigt innan utställningen började. Visst det finns hanar som kissar för att markera och säkert även tikar men om man har en sådan hund så har man väl extra koll på den när man går in på en utställning. Eller struntar man bara i det som hundägare och låter hunden kissa. Det är något som jag ofta funderar på när jag är på hundutställning inomhus. 

Men det som jag funderar mest på är själva rastandet av hunden under utställningen. Tror det är rätt många som lägger sin hund i buren och låter den ligga där hela dagen för att sedan ta ut den precis när man ska in i ringen. När man sedan är klar så åker hunden in i buren igen för att ligga där tills man åker hem. Säger inte att det är så men jag tror att det händer många hundar. 

Så under dagens gång såg jag många moppar och  pölar även en stor leonberger som bajsade löst över hela golvet.Kanske hade hunden blivit rastad och var lite nervös men jag ska inte säga att jag såg väldigt många hundar ute och rastades när vi var ute och vi var ute många gånger med våra hundar. 

Jag försöker alltid se till att mina kameler är välrastade när vi kommer till en tävlingsplats vad vi än ska tävla. Är det så att som i Xenas fall i lördags att hon inte ville bajsa vid vandrarhemmet på morgonen så är det fasiken min skyldighet att ge hunden är rättvis chans att få bajsa på området och det fick hon även och sköte sig fint. Hon har svårt att bajsa när hon kommer bort och blir lite uppskruvad. Jag har aldrig varit med om att jag har haft en hund som har bajsat i ringen och då skulle jag faktiskt dö och jag hoppas att det aldrig kommer att hända. Nu händer det väl bara för att jag skriver det. Jag vill att min hund ska vara fokuserad när vi ska tävla och absolut inte nödig.

Om man tänker efter så är det inte så konstigt om inomhus utställningarna blir dyrare som den arrangerande klubben måste städa upp efter alla nödiga hundar och även plocka upp en massa hår efter pälshundar som har blivit borstade och klippta. Där vi var var det massor med tussar efter pälshundar som låg på friidrottsbanan och fastnade i den håliga mattan. Hur kul är det för arrangören att städa där och hur lång tid kan det inte ta att ta bort allt hår som har fastnat där. Måste de ibland hyra in en sanerare för att hundägarna har grisat så.

Ibland skulle jag vilja jämföra vissa platser där en hundägare har varit med en toalett på krogen. Man slänger päls och papper där man står och lämnar det till städerskan hur det än ser ut med gott samvete. Inte heller konstigt kanske att man som hundägare får betala extra för att man har hund på rummet om man ska bo på hotell. På ett hotell som jag ringde på skulle de nästan ha 500 kr extra för hunden. Undra hur bra erfarenheter det hotellet har av hundägare.

söndag 3 november 2013

SKK Växjö Internationell

Så är vi äntligen hemma efter en fantastisk helg ute på vägarna med en galen GPS som ville att vi skulle åka helt fel eller låg några minuter förre i planeringen. Men som tur var skärpte den till sig efter Örebro. Men jag kan inte rekommendera Max varken i Marieberg eller Eurostop i Örebro. Den personalen jobbade inte direkt på ackord eller man kan mera säga att den sov. Hade gått fortare för en novis som jag att fixa maten själv :)

Men mig ner hade jag min vän Anna som först inte ville åka men som efter lite övertalning gick med på att anmäla om jag inte skulle vara gnällig och det var jag inte heller, jag höll mitt ord och var glad hela vägen.

Vägen ner till Växjö gick bra och vi hittade till vandrarhemmet Evedal  utan problem. Mycket fint vandrarhem som jag kan rekommendera med bra frukost. Mycket fint område och det var synd att vi aldrig fick se det i solsken. Xena tyckte i alla fall att det var mycket intressant och nosade väl av området och åt även något titt som tätt. Vill inte veta vad det var. Sedan vaktade Annas akita Elza rummet hela natten och berättade med dova morrningar att hon var där ifall någon skulle vilja titta in. Anna sov och jag kollade mer på klockan med jämna mellanrum. 

På utställningsdagen fick vi en bra parkering precis utanför grindarna och jag är mycket glada att vi fick en konstig rektangulär ring med fantastiskt underlag lite bakom den stora hallen och ljudnivån var heller där inte så hög. Ute i stora hallen var det halt på golvet och hög ljudnivå. Jag och Anna blev även bjudna på champagne innan bedömningarna började och det lugnade nog ner både mina och Annas nerver. Det kanske måste bli en tradition.

Anna var först ut med Elza som hade 10 anmälda i sin ras. Domaren var mycket snål och delade bara ut ett CK till en championhane och alla andra fick Very Good eller Exellent. Fina Elza fick ett Exellent och Anna var mycket nöjd med det betyget och det förstår jag. 

 
Sedan var det dax för Xena och jag och hennes uppfödare hade listat ut att hon var ensam certtik men det behöver verkligen inte betyda att hon skulle ta certet. Har åkt en gång med Astrid till Trollhättan och hon stod för championat men fick då bara en slät 1 så man ska verkligen inte vara vara säker på att man får någonting. Men det är ju ännu mera ledsamt om man är själv och får åka hem utan känns det som. Jag hade under veckan inte försökt tänka på att det var så utan jag har mera tänkt på att jag måste fokusera och inte bli nervös. Innan domaren kom till ringen så tränade vi och Xenas uppfödare kände igenom henne och det var inga problem alls. Hon stod snällt fint och hon sprang fint runt i ringen. Så när det var vår tur så tog jag det lugnt andades och försökte göra som vi har tränat. Inte stressa och efter att domaren hade hanterat henne utan problem så flöt det på fint. Hon var inte alls nervös den här gången som hon var i Enköping sist. Utan fokuserad och sammarbetsvillig. När jag hörde att hon fick Exellent med CK så blev jag jätteglad och visade verkligen Xena det också och tårarna kom i ögonen. Tårarna kom även i ögonen flera timmar efteråt när jag tänkte på det eller vi pratade om det.  Så jäkla stolt över min tjej och över mig. Som vi har kämpat och jag har många gånger tvivlat på att vi ska fixa det men nu vet jag att vi är på rätt väg. I konkurrens blev hon bästa tik 3 och jag är helt nöjd med den placeringen. Nu kämpar vi vidare

För dagen är hon tunn men hon hade väldigt dålig mage några dagar innan vi åkte och det extra hullet som hon hade skaffat sig försvann i ett nafs. Så det var lite synd men domaren sa inget om att hon var för smal eller skrev det i kritiken MEN hon hade fortfarande championatkvalitet så med lite massa på kroppen då ni :)





 Xenas kritk var för Karl-Erik Johansson var
Utmärkt typ. Vackert feminint huvud och bra uttryck. Bra bett. Elegant hals, Bra rygg, Tillräcklig bröstkorg, Bra vinklar. Utmärkta rörelser. OCH ingenstans står det att hon behöver socialtränas som det annars jämnt har stått. Så lycklig över min tjej som skötte sig så fint.

Xena fick även äran att vara med i Avelsgruppen med sin mamma Alma och sina bröder Morris, Lewis och halvbrodern Asterix. Hon tyckte att det var lite underligt att springa i stora ringen men sprang fint på fast det inte var det bästa underlaget. Hon tyckte att det var lite läskigt när det blev lite trång när en annan avelsgrupp ställde sig närmare men hon fixade det och spårade inte ut och höll sig till planen. För några månader sedan så hade det inte varit möjligt och jag tror att det även det var därför hon fick stå på kanten på avelsgruppen för att inte stressa upp henne. Mycket stolt över henne som inte reagerade på varken det höga ljudet eller underlaget. 



Från vänster. Mamma "Alma" Antefas Rahina, halvbrodern "Asterix" Vaskurs Asterix Qiwison, brodern "Morris" Vaskurs Maurice Green Skumpanson, brodern "Lewis" Vaskurs Carl Lewis Skumpanson och sedan syster yster "Xena" Vaskurs Gail Devers Skumpandotter. Avelsgruppen blev BIS-2 och då var tre av fyra juniorer så det tycker jag var bra jobbat. 

Vägen hem sedan kändes inte allt för lång men vi var glada som kunde åka tidigare än väntat. Det var dimmigt i 50 mil och Anna körde hela vägen hem så hon är också värd ett Cert tycker jag i uthållighet. Vi fick en extra passagerare med oss hem i form av en Basenji som heter Yra som gärna ville hem till sin husse Joel och matte Sandra. Mycket trevlig med passagerare som sov hela vägen hem till Örebro i sin lilla bur. 

Vi somnade lite efter midnatt hemma hos Anna som vi inte orkade åka den där kvarten hem i en kall bil. Jag och Xena somnade in till braskaminens sprakande. Och idag har jag hämtat hem söt Astrid som har sovit hos min mamma. Tror att Astrid hade saknat sin matte som hon la sig bredvid mig i sängen och kollade på film knorrandes trotts att favoriten husse var hemma. Matte är mycket värd trotts allt "hjärta"





Helt galen halloween helg har det varit och jag är glad att Xena uppfödare Jenny Hall tyckte att vi skulle komma ner som det var en bra domare för Xena. När vi kom hem så tände även Anna ljus för våra saknade fyrbenta och tvåbenta.


onsdag 30 oktober 2013

Dålig mage, bra mage

Dålig vecka att bli dålig i magen på men nu verkar den vara på rätt väg igen på stackars Xena. Det hela började på lördag kväll då hon blev lös i magen och ville gå ut flera gånger och det fortsatta på söndagen. Då hade hon så ont i magen att hon skakade stumpan. På måndagen hade hon inte lika ont i magen men bajsade en gång riktigt löst. Jag har även sovit i soffan med kamelerna i två nätter i fall hon har velat gå ut. Men inget utspring på nätterna så vi har sovit gott vilket har varit skönt. 

Men så i Måndags åkte jag iväg och köpte ett veterinär foder som jag hade hört vara jättebra. Superdyrt var det för 5 kg men vad provar man inte när det inte verkar hjälpa med vare sig canicur, risavkok eller fisk. Då får man shoppa dyrt. Började lite smått i måndags med 2 dl utspritt över dagen och lite fisk. igår bajsade hon inte heller och idag har hon bajsat en riktig bajs. Ja menar hur glad blir man inte när man ser en riktig bajs efter att de har varit dåliga i magen. Det är som högsta vinsten på lotto. 

Nu ska hon få äta det här veterinärfodret under några dagar innan vi börjar gå över på det vanliga fodret igen. Men det extra fettet som hade kommit på kroppen är nu borta igen :( dålig tajming som sagt

tisdag 22 oktober 2013

Sur som en citron

Varje morgon tar jag och kamelerna en lång härlig 40 minuters promenad innan frukost och det är mycket uppskattat. Men idag vet jag inte om det var speciellt uppskattat för det regnade. Nu har jag inte haft något problem med mina andra kameler de har gått och surat bakom min rygg ett tag för att sedan gå i en normal takt men den här busiga kamelen hon slår rekord i sur kamel när det regnar eller när hon inte får som hon vill. 


Idag gick hon längst bak i kopplet bakom mig och surade och kopplet var så sträckt att jag fick dra henne lite med mig. Stannade jag så stod hon still och surade med öronen rakt bakåt och tittade på mig som att jag var galen. Astrid hon stod i andra änden och funderade varför vi stannade när det regnade ute. 

Jag har väl aldrig sett en så sur kamel, När hon sedan kommer igång efter 2,5 km så står ena örat rakt upp och ena örat ligger bakåt som hon nu är bekymrad och inte sur längre. Nu går det även att gå med en bättre fart. Xenas syster Cleo hon gjorde ett tak av öronen när hon var bekymrad hihihi. 

Så ja jag har en kamel som står ut med regn och tydligen en som blir tvärsur hahaha. Men gå det får hon allt göra ändå för hon ska inte tro att surandet går hem hos hennes matte. Det finns inget dålig väder utan bara dåliga kläder och bra kläder det har hon  :)

måndag 21 oktober 2013

Dagens träning

Idag har vi tränat på både det ena och det andra. Jag tror att kamelerna är lite trötta i huvudet idag eller i falla fall Xena :) Började med att vara väldigt pedagogiskt när vi skulle klippa klorna. Har kommit på att om man sätter på henne ett halsband och säger att hon ska stå still så går det väldigt bra att klippa. Men idag så busade vi och åt godis efter varje fot. Tänkte också att då måste hon ställa upp sig igen för att göra det där jobbiga också igen ;) Efter att vi var klara så tänkte jag att hon bara skulle komma och stå på den platsen där vi hade klippt klorna men se du det var inte populärt. Då började hon på samma sätt som när man tränar hantering ibland. Hon får för sig att själva platsen är så ÄCKLIG och hon vill verkligen inte stå där. Men jag berömde och till slut så gick det att komma till platsen från alla möjliga håll. Duktig tjej och då ställde jag upp henne och flyttade klotången lite på bänken som den låg på. Det var också läskigt men efter några gånger så gick det att äta godis stå till och matte kunde flytta tången lite hit och dit. 

Så själva klotången är också äcklig och ibland kan man säga att den kan symbolisera en människa som hon inte vill gå fram till. Så vi ska nog träna på klotången i veckan som vi har lite ont om människor att träna på. 

 Efter det hade vi en lång skön promenad och nu på kvällen har vi klickat lite på blodpudding. Båda kamelerna är snabba att fatta klickern och att de blir belönade för något de gör. Astrid hon gör både det ena och det andra. Xena hon backar så jag ska nog lära henne det. Hon går ett steg bakåt och jag klickar hon fattar och går bakåt igen, duktig tjej. Som hon blir så uppmärksam på klickern så ska jag nog även försöka klicka in henne på utställningsbiten. Idag så sprang hon även förre i källaren i utställningskopplet. Ja sedan har jag en galen ideé. 

På lördag så öppnar IKEA här i Borlänge och det kommer att dra massor med folk. Jag som saknar folk att träna på funderar starkt om jag ska ta Xena och åka dit och springa runt som en mupp och ställa upp henne till höger och vänster där. Jag man blir kanske tvångsbehandlad men va fan vad gör man inte för kamelen

lördag 19 oktober 2013

Lite över en vecka har gått

Nu har det gått lite mer än en vecka sedan Astrid blev av med två kindtänder. Hon har fortsatt att äta uppblött mat och hon har ätit upp den fort fort vilket inte har hänt på länge. Hon har även varit ner i källaren och tittar när jag häller upp maten vilket var länge sedan. Innan operationen låg hon i soffan och var noll intresserad av maten men nu hoppar hon villigt ur soffan när jag ropar. Innan operationen var jag tvungen att ha på något på maten för att hon skulle äta. Nu äter hon glatt utan smaksättning.

Med andra ord hon har haft rejält ont i munnen. Visst känner jag mig som en dålig matte som inte fattade att hon hade ont tidigare men jag är så glad att hon nu är så glad. Nästa torsdag ska vi fira med ett ben för då har två veckor gått och då måste det vara läkt.  Hon är fin i tandköttet och luktar rosor i munnen.

En glad och nöjd kamel med andra ord.

söndag 13 oktober 2013

Äventyrlig kamel

Idag har jag bjudit kamelerna på en 1 mils promenad i det härliga höstvädret. Vi knatade på i fin fart och vädret var underbart. Xena gick faktiskt väldigt duktigt i kopplet, kors i taket fast vi var ute och gick på landet. Lite dikes vändor men inte så farliga att matten höll på att följa med. Astrid hon skötte sig som vanligt som stjärna. Vi tittade lite på en häst i en hage och Xena tycker att de där hästarna är lite häftiga och helst skulle hon vilja jaga dem lite tror jag. 

När vi började att närma oss hemmet så ringde jag upp Anna som också har kameler och skulle berätta en intressant sak i mina ögon i alla fall. Då hände det som inte får hända, Xena gjorde ett ryck och kopplet bara for ur handen och skitkamelen bara drar upp i en liten dunge och jagar något. Astrid var också lös en sväng men hon har ju blivit så lydig så hon hängde inte på. Så ner med telefonen i fickan och skrikandes springer jag och Astrid iväg efter den tokiga kamelen Xena. Jag skriker hysteriskt Xena, Xena, Xena och har ingen aning om var hon är och när vi kommer upp till en väg så står hon helt plötsligt bakom oss och jag trodde att hon hade fortsatt över vägen och in i skogen på andra sidan. Men vad skönt det var och så duktig hon var som sökte upp oss, Kommer då på att jag kanske fortfarande pratar med Anna och fiskar upp telefonen och det gjorde jag så klart. Hon frågar om det gick bra hahahahaha. Stackars Anna som fick höra mitt hysteriska jag. Slog även i min högra arm i bara farten så nu har jag lite ont i den. Känns som en nerv har kommit i kläm lite. 

När vi sedan kom hem så bestämde jag mig för att ha tassvård och det gällde alla lyckliga i hushållet som har tassar. Astrid hon har fått för sig att det är lite läskigt att klippa klorna som Xena är så töntig och katterna är mest sura tycker jag fast de håller sig i skinnet. Xena hon var idag jätteduktig, otroligt duktig. Satt på henne ett halsband och ställde upp henne och sa åt henne att stanna och hon stod kvar och stod kvar utan att försöka springa iväg, backa eller knöla på något sätt. Hon lätt mig snällt klippa alla klorna och fila framfötterna. Så här duktig har hon nog inte varit någon gång när vi har haft klovård något som hon hatar. Att klippa klorna och ställa upp henne för en domare framkallar lite samma beteende med att snurra runt. Så om vi ska fundera varför det gick så bra idag. JO jag var cool lugn och tydlig med vad vi skulle göra. Det är verkligen något som jag måste vara lugn och trygg så går allt superbra har jag märkt.

Så en tydlig läxa till mig att tydligt visa vad vi ska göra och lämna den där nervösa nerven någon annanstans. Nu sover i alla fall båda kamelerna skönt i soffan och långnäsan funderar kanske på vad hon jagade.

Symaskinen laddar upp sig

Precis nu har jag lagt in en beställning på saker så jag kan laga ett halsband som jag har. Nytt band runt om men det gamla fodret ska jag ha kvar. Kommer att bli fin fint. Har även beställt material till en helt ny sele som jag ska sy efter en gammal variant som jag gillar. Den här selen kommer kamelen att kunna ha utanpå vintertäcket. Beställde rosa reflex som jag även ska sätta runt hela selen och sedan blir det rosa fleece som foder men det har jag redan hemma. Kommer att bli så snyggt i alla fall i huvudet :) 

Så lilla paketet kom kom fort

lördag 12 oktober 2013

Pigg och alert

I torsdags kväll så hade nog Astrid rejält med ont i munnen som hon inte ville lägga ner huvudet. Lurvan trodde att det gick bra att sova med huvudet upprest. Så det slutade med att vi allihopa låg i soffan med varsin kudde och filt. Eller Xena använde Astrid som kudde, men det var inte tal om från Xenas sida att hon försökte busa med Astrid utan hon låg snällt och fint bredvid henne hela kvällen. Jag tror att hon pysslade om Astrid det såg så ut. Det är härligt att se ur mycket de betyder för varandra.


Men igår så vaknade en glad Astrid som var MYCKET pratglad och framför allt hungrig. Nu ligger hon också i soffan och berättar att hon vill ha frukost men jag försöker säga att maten är inte klar än. Hon ska äta uppblött mat ett tag för att hon inte ska göra sig illa i munnen så ja det blir att vänta i 40 minuter ungefär och under tiden ligger hon och låter

Igår kollade jag även henne i munnen och det ser så fint ur. Ingen konstig färg på tandköttet och framför allt ingen dålig lukt från munnen. Såg också att de har sytt vilket jag glömde att fråga och det sa veterinären inget om heller. Men det var väl skit samma :) så absolut inget hårt att äta. 

Fortsätter att hålla tummarna att det läker fint och det ska det väl göra som hon äter antibiotika hela helgen igenom. Bäst att vara på den säkra sidan som hon hade en inflammation.

torsdag 10 oktober 2013

Två tänder fick säga hej då

Idag när jag lämnade av Astrid hos veterinären så hade jag en rejäl klump i magen som Astrid inte alls tyckte att det var skoj att komma dit. Jag tror att hon inte alls gillade att få en lugnande spruta förra veckan och kom mycket väl ihåg den. Direkt vi kom innan för dörrarna skulle hon sitta i mitt knä och låg där sedan och småmuttrade åt alla i väntrummet. Hon skakade så hemskt att hon nästan började klappra tänder, stackarn. 

När veterinären sedan skulle undersöka henne lite lätt så ville hon inte alls vara med men snäll som hon är så gör hon ingenting fast man fick puffa dit henne. Sedan så ville hon så klart inte följa med sköterskan men gjorde det väl ändå. 

Sedan på eftermiddagen så gick jag runt och väntade på att telefonen skulle ringa och den ringde ju aldrig men när jag nästan tänkte ringa upp så ringde den och veterinären berättade att Astrid hade vaknat och verkade må bra och ville åka hem. Jag satt mig nästan direkt i bilen och åkte till Falun som jag har en bit att åka innan jag är framme. När jag kom fram så fick jag vänta en stund men sedan så kom hon i korridoren så glad och hela svansen viftade runt fast hon var lite vinglig. Mattes söta tjej var nöjd över att se sin matte <3 p="">

Summa summarum är att Astrid hade två tandlossningar pga tandsten och båda tänderna drogs ut och veterinären tog bort resten av tandstenen i munnen. Det ska ätas lite mer antibiotika som hon har haft varbildningar under tänderna och sedan så ska jag börja borta tänderna och det tänker jag faktiskt göra. Xena får också hänga med på ett hörn där. Men veterinären såg inget problem som tänderna som drog ut sitter i överkäken men jag skulle hålla lite koll under några dagar så det såg fint ut. Den äckliga andedräkten är redan borta och nu luktar hon blommor i stället. 

Men som det var tandlossning pga tandsten så gick det inte att använda försäkringen. MEN det hade kunnat ha blivit dyrare. Det dyraste på räkningen var narkosen på 900 kr så tänderna måste ha suttit rätt löst. Totalt kostade kalaset 3078 kr och jag klagar inte som jag trodde att det skulle bli mycket dyrare. Nu håller vi bara tummarna att det inte blir några komplikationer. Veterinären trodde i alla fall att det var tänderna som var Astrids problem och det tror jag med.På bilden är Astrid på väg hem till soffan och hon är mycket trött.


onsdag 9 oktober 2013

Kan det inte bli fredag fort


Jag brukar inte vara nervös när jag lämnar in hundarna för operation men den här gången så är jag faktiskt nervös. Jag vill verkligen att det sak gå bra med Astrid i morgon och att det inte tillkommer några komplikationer. Nu har hon fått kvällsmat och sover gott i soffan ovetandes om morgondagens utflykt. Nu ska jag sätta mig och krama lite extra på min kamel i kväll. Fattar inte hur jag ska fixa praktiken i morgon :(

måndag 7 oktober 2013

Proppfull dosett

På torsdag ska Astrid opereras för sin tand så idag har hon börjat få extra medicin mot sin inflammation under tanden och för sin addisons sjukdom. Jag har läst flera gånger tidigare om djur och om människor att de måste ha extra medicin när de ska opereras för att förbereda kroppen mot stressen som följer med en operation. 

Så idag ringde jag till djursjukhuset för att höra hur mycket medicin Astrid skulle ha. Hon i telefonen gick iväg för att fråga operationsveterinären och kom tillbaka med beskedet att hon inte behövde mera medicin innan sin operation. Varför hon frågade operationskirurgen har jag ingen aning om som dennes kunskap borde ligga i att operera och inte svara på medicinfrågor om speciella sjukdomar. Jag sa i alla fall till tjejen i telefonen att det var fel och att jag visste att de skulle ha mera medicin innan en operation. Hon blev då lite chockad som jag sa i mot och jag frågade om inte Astrids veterinär var där och det var hon. Så hon fick faktiskt ta och fråga henne i frågan sa jag då och hon lovade att ringa upp. När hon sedan ringde upp så svarade hon att Astrid skulle ha extra medicin innan operationen och efter och hon lät lite skamsen faktiskt och det förstår jag faktiskt det skulle jag med ha gjort.

Men jag blir lite chockad att det är så dålig kunskap om Addisons sjukdom inom veterinärhuset då jag vet att de har flera addisonhundar som går där på besök. Det verkar även som att de ibland tar lite lätt på själva sjukdomen som är väldigt allvarlig om den inte medicineras rätt. Så det är tur att jag är lite påläst även om det finns människor med addison hundar som sitter inne med mera kunskap än mig. Det är tur att jag är med i en facebookgrupp där man kan byta information med varandra om den här sjukdomen som man märker att vi alla sitter inne med olika information om en sak ibland. Det är bra att kunna diskutera och det är bra att man får lite mera kött på benen när man frågar veterinären något.

Men tur att jag visste att man skulle medicinera upp hunden innan innan operation annars skulle kanske Astrid må mycket sämre efter operationen.

Så till på torsdag ska hon äta på kvällen

2 tabletter Florinef mot addison
1 tablett Fortthyron mot sköldsköteln
1 1/2 tablett Vetrimoxin mot inflammationen under tanden
2,5 mg Kortison mot själva operationen

Bara kortison tabletten tas en gång om dagen det andra är två gånger om dagen. Astrid äter idag ingen kortison alls annars och skulle hon ha ätit det hade dosen kortison blivit högre.

söndag 6 oktober 2013

Vilken dag det blev och inte allt i ett bra tecken

Dagen började bra med att nästan komma i tid till vår första officiella utställning som var i Enköpings ridhus. Vi han träna innan domaren kom till ringen och allt kändes väldigt bra. Hon sprang och hon försökte inte bita av mig armen och det gick även att ställa upp henne. Efter det tog vi en skön lugn morgon promenad i området där vi helt plötsligt gick på en stenlagd gata. Gatan sträckte sig fram till en stor grind som visade sig tillhöra ett militärttränings område de är de sköt med skarp ammunition. Bredvid grinden fanns en plan med olika träningsredskap som en boot camp. 

Väl inne på utställningsområdet igen så var Xena mycket mer social med människor än vad hon brukar vara. De fick ge henne godis och hon la inte benen på ryggen och försökte springa bort. Väldigt nöjd med hennes beteende måste jag säga. Innan vi väntade på vår chans att gå in i ringen så kändes allt jättebra men så fort vi kom in i ringen så började mina ben att skaka så det är nog matten som behöver träna mest snart. Xena snurrade upp sig lite mellan varven och tyckte att det var läskigt och så fokuserade hon igen på uppgiften. Domaren och ja hade nog inte samma syn om Xena och det måste man inte heller ha men hon var nog inte hans typ helt enkelt fast jag tycker att alla borde tycka det hahaha. Men jag gråter faktiskt inte över det men det jag är klart jag hade velat ha ett Exl och inte ett Very Good men saker kan bara bli bättre i framtiden och det är bara att kämpa på och träna och tävla på så kommer det till slut att släppa och då kommer hon att briljera. Det var vissa saker som gick bättre idag än de har gjort även om det inte var perfekt. Vi har inte stävat efter att vara perfekta utan vi tar det i vår takt och ser med glädje på de små sakerna som blir bättre och bättre. Om ni hade sett henne på vår första inoff i januari och idag så hade ni förstått vad jag menar. Nu ligger hon inte pannkaka i ringen eller hysteriskt försöker att ta sig ut därifrån. Så om man jämnför med det så var vi fasiken nästan perfekta idag ;)

Fick även gosa lite med små faraohundsvalpar idag och de var mycket gulliga. Lilla Chanel var nog min favorit faktiskt. Det första hon gjorde var att kliva upp i famnen och lägga huvudet mot min axel. 

Så efter en bra dag så vände vi hemåt och jag tänkte att jag äter när jag kommer hem och uppsöker även toaletten när jag kommer hem MEN vi kom aldrig hem eller inte hem i tid. 3,5 mil innan vi var hemma så rycker bilen till och motorlampan börjar att lysa och även ecp lampan. Bilen går inte längre att gasa och till slut stannar den. Som tur är han vi komma till en avfart och blev inte stående på kanten på den enfiliga vägen mellan räcket och diket. Det var i alla fall tur. Ringde upp sambon som jag hade pratat med typ 7 minuter tidigare och han säger har du krockat nu. Jag svarar att bilen har dött han svarar nu skämtar du och jag svarar nej det gör jag inte. Lite tyst i luren och sambon kommer och hämtar mig. Innan vi lägger på så beklagar jag mig över hur hungrig och kissnödig jag är. När han kommer så har han gjort en stor macka åt mig och har med sig ett glas juice. Vilken jävla bra sambo jag har. Jag kunde även kuta över riksvägen för att kissa när han kom som jag inte ville lämna hundarna i bilen där den stod. Mackan och kissen i skogen var nog det bästa idag tror jag. 

Sambon konstaterade att kamremmen har gått av och vi fick bogsera oss hem. Så nu står bilen här på gården och vi vet inte hur stor skadan är. Vilken vecka det har varit med konstaterad varficka under Astrids tand och nu det här. Känns som två väldigt billiga saker att åtgärda.

Men jag är väldigt glad över min macka idag. Det är kärlek och över att jag har så fina kameler som aldrig klagar vad vi än är ute på :) Sedan så har vi även debuterat officiellt och vi dog inte. Nu kan det bara bli bättre


lördag 5 oktober 2013

Spårat idag


När vi vaknade i morse så var det inte världens bästa väder men ändå ett bra väder för spårning. Det var fuktigt och det betyder ju att spåret ligger bra i skogen som det luktar mycket. Men även andra saker luktar ju också mera idag ;) Men vem vill spåra när det regnar och man knappt inte har någon päls. Som vi bestämde igår att vi skulle spåra så höll vi oss till planen. Ut i skogen och la spår och sedan en skön promenad tillsammans med Anna och gänget i en timme innan vi gav oss på spåret. Vädret var faktiskt med oss då det bara duggade och kamelerna var varma och sköna i sina täcken. 

Astrid fick ett trappspår med fyra pinnar. Jag har till vana att lägga pinnarna på bra ställen som jag kommer ihåg så jag kan gå tillbaka och ta upp dem om inte alla kommer in igen. Brukar inte störa kamelerna så mycket i spåret utan de får sköta sig själva och tar de inte upp en pinne så är inte det hela världen och idag så var inte kraven heller så stora som vi inte har spårat på länge. Astrid gick fint ut och plockade upp pinne 1 utan problem och  korsade över en stor stig, sedan när vi kom till pinne 2 så var det någon otroligt intressant lukt som gjorde att pinne 2 missades och pinne 3 också missades men att hon tog den med lite hjälp. Pinne 4 och slutpinnen hittade hon galant och med mitt spår. Jag är nöjd över henne fast hon även spårade något annat, hon markerar pinnarna så fint och tar upp dem lite fort. Hon gillar även att spåra och tycker att det är roligt. Så 3 spårpinnar av 5 till Astrid idag trotts lite fel spårning.

Xena har innan bara gått spår rakt fram men tänkte idag att hon skulle få en liten utmaning och la ett lite kortare appellspår till henne med 3 leksaker. Hon började lite tveksamt  men sedan gick det med bra fart till första leksaken. Hon är inte så intresserad av att leka med leksaken när hon har hittat den utan hon vill gärna vidare fort. Lite godis och sedan var hon iväg igen och hittade lätt leksak 2 och sedan leksak 3. Jättestor förändring sedan förra gången hon spårade då hon var lite nollställd, men idag började hon fatta uppgiften och hon markerade även leksaken genom att plocka upp den. Ibland lite fundersam men gick vidare med uppgiften utan hjälp från mig.  Xena fick 5 spårpinnar av 5 möjliga idag.

När vi hade spårat klart så kom det riktiga regnet så vi hade verkligen tur med vädret också

Xena går på speed

Har länge funderat på vad det är som gör att Xena är så himla speedad och nu vet jag, hon går så klart på speed. Nu måste jag hitta hennes langare och sätta stopp för det här ;) I morse hoppade hon runt i soffan så det knakade och lätt som en avgrundsvarelse. Även tjocka korven Astrid hänger på men hon ligger mest och ålar sig runt i soffan och kvider lite så det gör ju inte så stor skada. Xena är på tårna hela dagen och idag ska jag försöka köra slut på min kamel i huvudet om det nu går. Men jag ska göra ett allvarligt försök så hon är lugnare i morgon. För då ska vi ju på äventyr.

Så vem langar till min kamel ????????