Idag har jag bjudit kamelerna på en 1 mils promenad i det härliga höstvädret. Vi knatade på i fin fart och vädret var underbart. Xena gick faktiskt väldigt duktigt i kopplet, kors i taket fast vi var ute och gick på landet. Lite dikes vändor men inte så farliga att matten höll på att följa med. Astrid hon skötte sig som vanligt som stjärna. Vi tittade lite på en häst i en hage och Xena tycker att de där hästarna är lite häftiga och helst skulle hon vilja jaga dem lite tror jag.
När vi började att närma oss hemmet så ringde jag upp Anna som också har kameler och skulle berätta en intressant sak i mina ögon i alla fall. Då hände det som inte får hända, Xena gjorde ett ryck och kopplet bara for ur handen och skitkamelen bara drar upp i en liten dunge och jagar något. Astrid var också lös en sväng men hon har ju blivit så lydig så hon hängde inte på. Så ner med telefonen i fickan och skrikandes springer jag och Astrid iväg efter den tokiga kamelen Xena. Jag skriker hysteriskt Xena, Xena, Xena och har ingen aning om var hon är och när vi kommer upp till en väg så står hon helt plötsligt bakom oss och jag trodde att hon hade fortsatt över vägen och in i skogen på andra sidan. Men vad skönt det var och så duktig hon var som sökte upp oss, Kommer då på att jag kanske fortfarande pratar med Anna och fiskar upp telefonen och det gjorde jag så klart. Hon frågar om det gick bra hahahahaha. Stackars Anna som fick höra mitt hysteriska jag. Slog även i min högra arm i bara farten så nu har jag lite ont i den. Känns som en nerv har kommit i kläm lite.
När vi sedan kom hem så bestämde jag mig för att ha tassvård och det gällde alla lyckliga i hushållet som har tassar. Astrid hon har fått för sig att det är lite läskigt att klippa klorna som Xena är så töntig och katterna är mest sura tycker jag fast de håller sig i skinnet. Xena hon var idag jätteduktig, otroligt duktig. Satt på henne ett halsband och ställde upp henne och sa åt henne att stanna och hon stod kvar och stod kvar utan att försöka springa iväg, backa eller knöla på något sätt. Hon lätt mig snällt klippa alla klorna och fila framfötterna. Så här duktig har hon nog inte varit någon gång när vi har haft klovård något som hon hatar. Att klippa klorna och ställa upp henne för en domare framkallar lite samma beteende med att snurra runt. Så om vi ska fundera varför det gick så bra idag. JO jag var cool lugn och tydlig med vad vi skulle göra. Det är verkligen något som jag måste vara lugn och trygg så går allt superbra har jag märkt.
Så en tydlig läxa till mig att tydligt visa vad vi ska göra och lämna den där nervösa nerven någon annanstans. Nu sover i alla fall båda kamelerna skönt i soffan och långnäsan funderar kanske på vad hon jagade.
2 kommentarer:
Älskar din headerbild. Får mig att le varenda gång jag ser den. Verkligen underbar bild =) Hoppas du haft en bra helg =)
Härligt att kamelen var klokare än sin hysteriska matte :)
Fast jag har all förståelse för hysterin!
Och så har du gjort samma upptäckt som det tog mig åratal för... Så fort jag lyckades lägga nerverna någon annanstans har en hel del gått bättre med A också.
(Klor dock.... Hmm.... Går så där.)
Hoppas armen repar sig snarast! Och halsen, som jag antar kan ha tagit en törn den också:)
Skicka en kommentar