Idag på våran långpromenad så konstaterade jag att det bara finns jakt nu mera i Astrids lilla knopp. Det började inne med att hon pep angående allt möjligt. Hon ville väl ut och jaga upp nått skoj. Sen var hon snabb som attan att hopp hit och dit efter allt möjligt. Maya var som lugnet själv och var bara bekymrad över att hon inte fick lukta på alla intressant fläckar som kom med ca 5 meters mellanrum.
Började med en skogsödla som snabbt som attan sprang sin kos från den hoppande kamelen.
Sen hörde hon en lite skogsmus antar jag i gräset. Höll på att även rycka ner mig i diket.
Sist men inte minst. En snok verkade som en intressant sak att leka med. Jag försöker intala mig att det var en snok och inte en svart huggorm. Lång och smal var den i alla fall och riktigt svart. Vi stod en stund efter att man fick lite koll på kamelen och kollade på den. Riktigt fin var den. Men sedan var det slut på luktandet i sidan av vägen på ett tag.
Började med en skogsödla som snabbt som attan sprang sin kos från den hoppande kamelen.
Sen hörde hon en lite skogsmus antar jag i gräset. Höll på att även rycka ner mig i diket.
Sist men inte minst. En snok verkade som en intressant sak att leka med. Jag försöker intala mig att det var en snok och inte en svart huggorm. Lång och smal var den i alla fall och riktigt svart. Vi stod en stund efter att man fick lite koll på kamelen och kollade på den. Riktigt fin var den. Men sedan var det slut på luktandet i sidan av vägen på ett tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar