I morgon åker jag till Västerås för att ställa ut Xena sista gången i valpklass och jag kommer även där att skiljas från odjuret. Det smärtar verkligen i själen som hon är en go och härlig individ. Vi funderade länge om lilla odjuret skulle få bo kvar hos oss men efter mycket tänkande så har vi beslutat att det inte är det bästa för någon av individerna i familjen. Astrid är fortfarande ung i mina ögon och även om hon inte kan tävla längre så vill hon fortfarande vara med på allt som händer i familjen. Xena har jag planer för och att ha en till yngre hund i familjen skulle kräva ett stort jobb, något som jag inte känner kommer att fungera i verkligheten. Skulle jag ha tre kameler så skulle det betyda att Astrid skulle få stå tillbaka som de yngre skulle kräva allt nästan av mig och jag känner att hon är värd mer än så. Astrid är mitt hjärta och min själ och ett fint arv efter min älskade Maya.Även Xena skulle få stå tillbaka som lilla odjuret kräver väldigt mycket och det känns inte heller rätt mot henne.
Men jag är så glad att vi har fått lära känna lilla odjuret och att jag kunde hjälpa hennes ägare från en ohållbar situation. Jag ångrar ingenting och hon kommer för alltid att finnas i mitt hjärta och vi önskar henne all lycka i framtiden. Som ni kanske förstår så är hon en omplacering som letar ett nytt fint hem som skulle hålla henne så kär. Väldigt kärvänlig och glad i människor och en liten skogsmulle som gillar att nosa runt i skogen. Nej det är med sorg i hjärtat vi släpper iväg den här lilla ihärdiga speciella individen. Kommer aldrig att glömma för två månader sedan när hon for som en orkan in i vårt hem. Ett minne som kommer att stanna för livet. Ett bra minne som kommer att bjuda på många skratt i framtiden.
Älskade lilla Cleo jag hoppas att du kan förlåta oss för att du inte kan bo kvar här. Jag känner att jag sviker dig men jag är säker på att du kommer att hitta din egna familj som kommer att älska dig ofattbart mycket. Vi älskar dig också.
1 kommentar:
Avundas dig INTE att behöva ta det beslutet!
Men som du resonerar så låter det väldigt rätt.
Jag kan t.o.m. vara lite tveksam när någon skaffar två hundar ur samma kull, för två valpar/unghundar ÄR mycket jobb. Vare sig man tänker sig tävlingsbanor i framtiden eller "bara" ska vardagsfostra så lägger det ju beslag på en hel del timmar. Roliga timmar, men de finns ju ändå bara i viss mängd tyvärr:(
Kommer att sakna henne också! Och önskar alldeles väldigt mycket LYCKA TILL härifrån!
PUSS till henne <3
Skicka en kommentar