Fredagsmys

 Igår så var vi iväg och tränade lite rally tillsammans med min kollega Annelie och hennes kille Hubblot. Vi hade bestämt oss för att testa fortsättningsskyltar då både Hubblot och Hera får starta i fortsättningsklassen. Efter att ha pratat på jobbet om våra hundar så har vi konstaterat att det är inte bara fortsättningsklass som Hera och Hubblot har gemensamt utan även andra saker. 

Austin var med och byggde banan och ville hemskt gärna testa leksakerna i frestelsen. Även han fick köra igenom banorna och göra det som han kan. Tycker att han var väldigt med och följsam även om han för dagen inte var så sugen på att sita. 

Sivan var på hugget om än lite otålig men gjorde det fint och dagens överaskning var att hon hoppade hindret så fint. Hon är ju lite svårhoppad ibland då hon inte vet om hon ska komma över eller inte sötnosen. Men frestelsen var spännande, där hade Sivan velat busa lite. 

Hera körde sin paradgren och det var gud vad jag vill lukta i mattan men vi la inte så mycket krut på det igår. Men hon gjorde skyltarna bra och hon var den av mina hundar som brydde sig minst om frestelsen men det var heller inget gott i den utan leksaker. Men kalla in till kon får vi nog träna lite på då stadgan inte är den bästa. 

Men ett trevligt fredag och en bra start på helgen med lite hundträning. 

Vi har tävlat Freestyle

 Efter mycket vonda och funderingar så slängde jag iväg en anmälan till Freestyletävlingen i Kungsör. Det var kanske inte optimalt att tävla just nu då träningen inte har varit så stor men ja det fick bära eller brista och freestyle är kul och det tycker även tjejerna. 

Jag hade ett problem med Sivs program och det hade jag redan i Hallsberg och det är att jag inte gillar hennes låt. Jag fick verkligen inte till något program som jag gillade. Egentligen inget fel på låten men vi klickar inte och då blir det svårt att hitta på ett bra program. Så dagen då musiken ska skickas in några dagar innan start så byter jag låt till Xenas klass 2 låt som jag gillar och gör om programmet lite och förkortar det så det passar Sivan och det hon kan. Nu kändes det bra i hjärtat och ångesten över Sivans start försvann och det är ju bra. 

Två dagar innan start så skiner Sivan och är helt med på noterna. Hera hon står och kollar på mig ute och ser ut att tänka, jag tänker inte göra det du ber mig om även om jag kan. Men jag låtsas som att jag inte fattar vad du säger. Ja ni förstår att känslan inte blev så bra. 

Lördagen kommer och vi åker till Kungsör. Hera får starta först av dem och precis som känslan sa när vi tränade hemma var att hon var noll intresserad av detta idag. Hera ville ha ett program som innebar att långsamt nosa över mattan och leta godis som andra har tappat. Vi går in och startar och hon följer med bra och stannar framför men sedan börjar kampen. Hon gör lite som jag vill och mest som hon själv vill. Hon bestämmer sig även för att göra ett snyggt framförgående där hon bestämt travar iväg på eget upptåg men kommer tillbaka och gör väl avslutet lite halvdant. Men som den sanna positiva ägaren man är så fick hon så mycket beröm när vi var klara att hon var så duktig. Fast hon säkert hade gjort 45 % av programmet. 

Sivan gjorde en fin fin start och det kändes så himla bra. Det blev lite nos i mattan men på det stora hela så var hon med och gick att fånga upp. Så stolt när jag läste att hon hade fått ett uppflytt i första starten och Hera kom näst sist. Det var väl inte Heras stoltaste prestation hahaha. 

I start nr 2 var Sivan trött och det märks så väl att vi saknar uthållighetsträning men det kan man alltid ändra på. Sivan avslutar start 2 med att klia sig länge vid halsbandet. Nästa gång vi ska tävla så blir det inget halsband på Sivan har jag nu bestämt. Hera hon skräpte till sig till start 2 och genomförde sitt program bra mot omgång 1.Men det blev inget uppflytt men det var heller inte många som fick det i start 2 så jag är nöjd ändå då jag tyckte att hon hängde på nu väldigt bra. 

Men trotts hur det gick poängmässigt så var jag himla nöjd med kritiken på tolkning av musiken då den har legat högst av alla poängen. Så nu får vi jobba på. 

Nu är funderingarna om jag ska anmäla Hera till en klass 2 start och byta program även om hon inte var helt med denna gång. Men jag tror hon kommer igång bara vi har ett mål att sikta på. Sivan vill ju ha sitt diplom och det känns verkligen inte hopplöst, nästa gång så kanske. Man vet ju aldrig med basenji. 

kändes bra att tävla till Xenas låt och program också, hon var med oss i lördags och höll taktpinnen. 

Bilden är på Hera när vi tog emot hennes pris på bästa freestylebasenji 2025 på specialen. 

Kall Vinter och planering

På nyårsafton så tog vi en skön promenad i skogen och snön lyste med sin frånvaro. Det var behagligt och eftersom vintern hade väntat så länge så tyckte jag att den kunde fortsätta på detta som som det var nu. 

MEN så fel man hade, på nyårsdagen så föll snön snabbt ner från himlen och skapade ett mindre snökaos. Eftersom plogbilen lyste med sin frånvaro så fick småttingarna nöja sig med att gå promenad i hjulspåren efter bilar. Jag fick lyfta dem från vår skottade uppfart ut på vägen till ett bilspår och sedan fick vi pulsa på. Direkt så var det så klart svårt att hitta någonstans att göra sina behov. Det kom ner så mycket snö att jag skottade upp en slinga på gården så den kunde gå runt och små avstickare åt olika håll samt att de kom till paviljongen som står på gräsmattan. Där gillar nämligen Hera att kissa på vintern då det är mycket lite snö under den. 

¨

Den plogade gången har varit en hit. Där springs det flera varv efter lunchpromenaden och på kvällen. Eller Austin och Hera springer och Siv springer på vår altan och hejar på då hon inte vågar sig ut med de andra två. Eller rättare sagt hon är rädd för att få en skarp tillsägelse av Hera men Siv är även lite intensiv på Hera så jag kan förstå att hon blir irriterad när det går så långt. För det är nämligen så att Siv vill inte springa med Austin utan hon vill bita och busa med Hera. Ett bättre val hade ju varit Austin. 

Vintern håller oss i sitt grep även om vi fick en veckas regn i januari så ligger snön kvar även om den är kompaktare än innan. Men nu har det varit kallt under en längre tid. På nätterna är det över -10 grader och sedan blir det en varmare temperatur över dagarna. Men nu är det inte bara kallt utan det har även blåsigt lite som gör det lite omysigt att vara ute. Men vi härdar ur och går våra promenader som ibland är kortare pga kylan. 

Annars så planerar jag för årets tävlingar. Just nu håller jag på och funderar hur jag ska få ihop allt som jag vill göra vilket inte är det lättaste. men snart ska jag väl komma till någon klarhet eller det måste jag göra. 

Underbara Sivan Divan

Lilla mysiga Sivan Divan med ett hjärta av guld som älskar mat och mys. Hon är också väldigt busig och det visar sig tydligt nu när det finns en valp i huset. Hon hänger på det mesta och att busa står högt upp på to do listan varje dag. Det är inte Ostin som drar igång buset på promenaderna utan det är Sivan. Hon biter en gärna i benet för att få en godis. Biter i kopplet eller hänger i halsbandet på någon av de andra minigrisarna. Jag har alltid sagt att hon tycker att det är tråkigt att promenera och när hon har fått nog då ser hon till att liva upp stämningen lite. 

Nej tråkigt med Sivan har man inte. Älskade busfia som fyller 4 år i höst men det märker man inte av alls. 

Basenjiderbyt

Så var det dags för årets höjdpunkt Basenjiderbyt på kapplöpningsbanan i Västerås. Så roligt att få se så många olika basenjis i alla åldrar som älskar att springa efter trasan. Mina har varit med och sprungit alla år sedan jag skaffade basenji för 5 år sedan. Prognosen för denna dag har varit högst osäker vädermässigt men vi hade verkligen tur med vädret. Regnet höll sig borta till det var dags för helvarv för de hundar som ville springa det. Kul att även husse kom och hängde med oss en stund på eftermiddagen. Nu får vi se om vi ska ta lite licenser på Siv och Ostin till nästa år. Hera får nöja sig med att springa själv då hon har ett jäkla humör när hon tycker att något är hennes. Så vi besparar både henne och andra det heta humöret. Men väldigt synd då hon springer med hela sin själ. Men det gör hon även lika bra själv. 

Duktiga Lena Gonzales tog även kort på alla hundarna som sprang. Så roligt att få fina bilder på sina hundar. 

Heta Hera, Enigma Starlight Girl gav som vanligt allt och lite till på sin jakt efter släpharen. Hon var så i gasen vid släppet att hon startade i mitt knä vilket även säkert förlänger tiden. Men vad gör det då det är så roligt och vad gör ett par start märken på låren. Hera är även den av mina som verkligen vill äga trasan och tycker att det är så härligt att få dra lite i trasan sedan och helst vill hon ta med sig den till bilen och hem. Hera är även så rolig när man går ut med trasan då hon går med snabba steg framåt mot startpunkten. Försöker ta trasan ibland men vet att hon får börja jaga där längre fram så hon vill fort dit. 

Ostin, Saliuto Loyal Texas Austin fick testa på detta med trasan för första gången. Han kollade nyfiket när trasan for förbi när andra hundar sprang men han fattade väl inte rikigt vad som var på gång. När vi gick ut med trasan så försökte jag göra honom lite nyfiken på den men han funderade mest varför han skulle kolla på den där skitiga saken. När vi stod uppställda och trasan drog iväg så rörda han inte en muskel. Han var verkligen helt still och funderade vad fan det är som händer. Trasan lades då lite närmare honom och med en lite putt så var han iväg. Vid omgång två drog han iväg av egen maskin men att bita i trasan var väl fortfarande inte så värst intressant. Ostin slutade som bästa valp 3:a efter de två omgångarna på släphare. 

Sivan divan, Enigma Cover Me In Sunshine var på hugget och precis som Hera så vet hon att vi ska framåt men hon försöker ibland att ta trasan medans vi drar ut den. Sivan ger verkligen allt och hon är så himla gullig att se när hon springer för hon tar verkligen i av hela sin själv och är så himla söt. Bästa Sivan som också är väldigt svår att hålla i starten. 

Vad hände egentligen

 Personer som känner mig väl vet att jag inte är en person som fattar beslut snabbt. Jag tänker och jag funderar och så har kanske möjligheten försvunnit. Men efter mycket om och men så hade jag bestämt att tiden var rätt för en ny faraohund och kanske en hane denna gång. Jag kände mig glad och nöjd med att ha kommit till beslut. Säkert mina närmaste också så de slapp höra mina tankar om olika hundar, parningar, planer.

Men som alla vet när man väl är där i beslut så kan det hända grejer. Jag låg hemma i värsta förskylningen/ influensan 39 graders feber och får ett meddelande. Vill du dela äga denna hund med oss. Sedan en bild på en fantastiskt fin svart/vit hane. Jag gjorde där en kovändning och svarade ja nästan på en gång. Jag skyller på febern och att jag inte var vid alla sinnens full bruk. Det var väldigt få som visste om detta och det var hemligt tills valpen hämtades hos uppfödaren i Litauen hos kennel Saliuto. 

Jag var så lycklig när jag hämtade denna lilla kille sedan i Sverige men inte alla i hushållet var lika imponerande. Hera tyckte att den var hemskt och ville inte se den. Siv var lite mer nyfiken och bjöd snabbt in till bus. Nu är alla sams och busar så det står härligt till. Hera är fortfarande sur lite varje dag men det är lite så hon är om hon tycker att någon kommer inom hennes personal space. Men hon leker gärna varje dag med honom men säger ifrån när hon har fått nog. Han kan inte alltid ta det utan busar vidare. Sivan och han är som ler och långhalm och hänger ihop. 

Vi är så glada i denna kille och han verkar ha fått en fantastiskt uppväxt i Litauen och varit ute och gjort mycket saker med sin uppfödare och kullsyskon. Han blir otroligt glad när vi kommer hem och låter och grejar och far runt. Jag kallar honom för vår lilla gubbe då han är lite gubbig i sättet. 

Vi älskar dig så mycket Ostin, som är det litauiska namnet för Austin. 

Saliuto Loyal Texas Austin som ägs av Sofie Krigholm, Madelene Lönn och mig Sofie Fahlin. Vi hoppas att vi ska ha mycket roligt tillsamman i framtiden. 

Då var vi här igen.

 

Varför måste vi hålla på med denna klocka fram och tillbaka mellan sommar- och vintertid. Gällande hundarna så är sommartiden bättre eftersom de får maten fortare (lyckliga Sivan) det är värre när det kommer till hösten och de får vänta lite ( väldigt frustrerad Siv ) Själv så blir jag bara så trött av att ställa om klockan och det spelar ingen roll åt vilket håll. Hur kul är det för kroppen att behöva gå upp en timme tidigare just nu. Den kommer att vänja sig men en tid fram över så kommer jag knappt att orka röra mig på kvällen. Det som glädjer mig idag är att det är sol ute även om det blåser lite kallt. Ska bli skönt men en promenad om en stund och se om hjärnan piggnar till. 

Tjejerna har vårkänslor och springer hit och dit på promenaden. Efter att ha gått som små änglar under vintern har de nu blivit glada själar som hysteriskt vill fånga dagen och alla dofter som dyker upp i näsan. 

Vår i luften

 Äntligen verkar Kung Bore vara på väg bort och vi njuter i fulla muggar av solen och att kunna gå ut med mindre kläder. I samband med att det blir varmare och att promenader kan ske i solljus efter jobbet så blir även promenaderna längre. Jag kämpar på med min fot som fick något frispel i december men som nu äntligen verkar ha kommit på bättre tankar. Nu kan jag i varjefall gå utan mina tofflor inomhus utan att foten skriker att den har fått nog. Vi får se vad den tycker om att springa i helgen. 

Flera promenader i skogen har det blivit och igår la vi ett viltspår. Sivan tog sitt enkla med en vinkel utan problem. Hera hoppade över återgången eftersom jag hade fått hjärnsläpp när jag la spåret. Klart hon inte tog återgången när matten var helt korkad. Det är ju en smart tjej vi talar om. Vi får lägga ett nytt spår i veckan där jag matten skärper till mig. Båda tjejerna är anmälda till en viltspårs dag och målet är ett anlagsspår och ett öppenklass spår. 

Hade gjort en tydlig plan för året men alla planer behöver tänkas om. Vi får ta en sak i taget så ska det nog bli bra det här året med. Allt kommer att bli bra det är ju vår 😊

I morse tog vi en 3 km promenad innan frukost och vi njöt även om det var lite kyligt och vintertäckena behövde vara på. 

Freestyle så jäkla roligt

Nytt År och nya mål.

Det här året så ska vi tävla lite freestyle innan utställnings säsongen drar igång igen är det tänkt. 

Har som mål att ta diplom på båda tjejerna i klass 1 freestyle så nu tänker vi mycket freestyle och lyssnar mycket på musik. Har hittat en låt som jag ska ta till någon av tjejernas klass 2 program och då kanske vi även kan få till ett tema. Jag har aldrig gjort ett program med tema så det ska bli spännande om jag kan få till det. Jag har även hittat lite likasinnade att träna med så det är guld värt. Jag tycker att freestyle är en sport där man behöver ha lite bollning med andra för att få lite fräscha ideér och kunna förbättras. 

Nu är jag i varjefall klar med Heras klass 1 program och vi ska köra till Alessandras Queen of Kings. Mycket bra låt som passar Hera väldigt bra. Just nu så behöver Hera en låt där det händer saker så hon är i rörelse. Låten är inte för långsam och den är heller inte för snabb utan lagom och det är perfekt. 

Så hur gör jag när jag gör ett program, tänkte gå igenom det lite fort. 

Jag börjar med att leta efter en låt som passar hunden. Hur fort eller långsamt vill hunden jobba. Bara för att hunden gör saker snabbt så innebär det inte automatisk att den kan ha en snabb låt. Hunden kanske behöver en lugnare låt för att inte skena iväg och göra sitt helt egna program  Låten ska helst både ha lugna och fartiga partier. Har hunden mycket power så kanske den passar med en låt med tryck i.  Hera är en hund som behöver lite fart men inte för mycket och hon är rätt gullig så inte en så tung låt. 

När jag har hittat en låt så lyssnar jag igenom den och funderar vilka trick som kan passa var att ha i låten. Jag brukar sedan torrgå till musiken för att se om det är möjligt att ha tricksen där jag tänker att de ska vara. Det är vanligt att man brukar ha med lite för mycket tricks i början och gör programmet stressigt då får man plocka bort. 

Sedan tränar jag tricksen så det sitter bra innan jag börjar sätta ihop två tricks och tränar de tillsammans. Sedan bygger jag på med kedjor och tillslut har man ett program. 

Jag tränar inte så mycket till själva låten men jag lyssnar mycket på låten så jag kan den och vet vad vi ska göra i låten. Sedan tränar jag tricksen och kedjor på sidan om. Självklart så tränar jag också till musiken ibland för att se hur det känns. Men jag tränar ofta till annan musik. Men jag torrgår programmet mycket utan hund. 

Här nedan så ser ni Heras fullständiga program. Vilken ordning tricken kommer och vid vilken tid på låten de kommer. Detta är så klart ett dröm scenario över hur det ska se ut men som hela tiden förändras beroende på dagsformen skulle jag vilja säga. 

Nu ska jag fila på Sivans program som jag inte är nöjd med sedan vi tävlade. 

Nyårslöfte

Mitt nyårslöfte är att försöka väcka liv i bloggen igen. Det är väldigt kul att kunna se bakåt i tiden och bloggen har varit med i många år. Så nu gör vi ett ordentligt försök igen :)

2024 har verkligen varit ett fint år på fler sätt än jag hade kunnat tänka mig. Vilka fina grisar jag har här hemma som verkligen ställer upp på allt. Vi har inte åkt så mycket husvagn som förra år men det tänkte jag ändra på under 2025. 

Men detta år har vi inte bara ställt ut utan vi har även kört rally, hittat underbara personer att träna freestyle med och vi har även testat på viltspår. Det har inte blivit så mycket rundbana i år då jag har varit hemma de helger jag inte har haft något inplanerat. Återhämtning är viktigt har jag märkt när man blir äldre och även viktigt för tjejerna för att de ska kunna prestera. 

I år så tänkte jag att vi skulle ut och vandra lite mer. Vi var iväg i höstas med min mamma några dagar i Sälen och det var väldigt trevligt och skönt att vara i naturen. Detta måste vi göra mer helt klart. Det är heller inte så långt till Sälen om man vill ta en helg med husvagnen. Men det ju så klart myggen då. 

Men nu ser vi fram emot 2025 och vad detta år kan bjuda på. Det kommer en enskild uppdatering på både Hera och Siv vad de har presterat under 2024 längre fram.

Gimo internationell

BIG-2 i grupp 5 Ch Enigma Starlight Girl.  Domare: Jens Myrman

Vilken dag i Gimo det blev med strålande sol. 

Vi hade sovit gott i husvagnen och tagit en skön morgonpromenad innan alla vaknade. Var tidigt på plats och allt kändes så lugnt idag i kroppen mot igår. Fick en massa härligt hundkompisar i tältet,tre faraohundar och en basenji och ingen slängde ett ont öga till någon annan. 

Här i Gimo hade jag även lovat att visa Viggo som bor tillsammans med Heras bror Dino på Åland. Vi har träffats en gång tidigare jag och Dino på Åland då jag också visade honom. Här i Gimo blev Viggo nu BIM och fick sitt sista juniorcacib så han blev även internationell juniorchampion så stort grattis till Viggo. Även Sivan gjorde ett så fint framträdande i ringen och slutade som bästa tik 2. 

Den här dagen så visade kennelmamman både Siv och Hera i sin klass och jag visade Hera sedan i konkurransen där Hera blev bästa tik. När det sedan var dags för BIR och BIM så visade jag Viggo och kennelmamman Hera. Hera slutade som BIR och nu skulle hon få visa upp sig i gruppen igen. Så roligt. 

Jag var med och visade uppfödargrupp i rasen för faraohund. Så roligt att få kramas lite med en faraohund igen. Det känns lite som att komma hem faktiskt. 

Så var det dags för gruppfinalen och Hera kändes pigg och glad och jag tycker att vi gjorde ett fint uppträdande och vi bar båda lugna och samarbetade bra. När jag förstod att vi skulle bli placerade i gruppen så trodde jag stenhårt att vi skulle bli 4:a men så roligt att vi blev 2:a och kennelmamman 1:a med faraohunden Thea. Stor dag i grupp 5 finalen att ha samma uppfödare på placering 1 och 2 i gruppen. 

Jag kan säga att det var lätt att åka hem även om vi inte fick åka fortare än 80 km med husis. Satt nog och log hela vägen hem. 


BIR, CACIB, BIG-2 CH Enigma Starlight Girl
BT-2, R-CACIB CH Enigma Cover Me In Sunshine 

BIR Enigma Starlight Girl  BIM Mirambe He Was Born To Stand Out 
Domare: Jens Myrman. 

Fjällnora SSUK

BIR Enigma Walking On Sunshine    BIM Enigma Cover Me In Sunshine.
Domare: Torbjörn Skaar.

I torsdags packade jag vår lilla husvagn för att på fredagen bege mig till Fjällnora i Uppsala kommun. Flexade från jobbet och kom iväg i bra tid på fredagen. Det tar ju lite tid med husvagn och jag har bestämt mig för att inte stressa när jag ska någonstans. Det gick bra att parkera och sedan tog vi en skön promenad med Camilla och hennes Svante som också bodde på campingen. Svante var en fin filur tyckte båda tjejerna. 

Lördagen var en riktigt varm dag och jag mådde inte riktigt hundra och det blev inte bättre i värmen men det var bara och bita ihop. Båda tjejerna var så fina idag och Sivan var verkligen på hugget idag och skötte sig så fint med sin kennelmamma. Båda tjejerna vann sin klass och i tävlan om bästa tik drog Sivan det längsta stråt. 

BIM Enigma Cover Me In Sunshine
BT-3 Enigma Starlight Girl. 

Sivan blev slagen i BIR/BIM av sin fina bror Tuff. Hera blev slagen av Sivans fina mormor Petra på 10 år. Så härligt när det är fina veteraner som placerar sig i topp 4:a.

Båda tjejerna ingick seden i Enigmas uppfödargrupp med Tuff och Petra som blev BIS 1. 

Vilken dag och vilka tjejer jag har. Jag är mäkta stolt över båda två som också utvecklas hela tiden. Sivan har växt till sig men jag tycker även att Hera har mognat lite till. Båda är två stjärnor som även tycker att det är roligt att vara på utflykt i husvagnen. 

Basenjiderbyt och Lagderbyt

 

Så var det dags den 11 maj för basenjiderbyt och den 12 maj för lagderbyt på Hässlö rundbana i Västerås. Som vi har längtat efter denna dag jag och minigrisarna. Detta är ändå dagen som är roligast på hela året. 

Basenjiderbyt

Det är ungefär 50 basenjis på plats som ger järnet på en raka efter släpharen. Hundarna springer två gånger och sedan räknas det ut en snitttid och vinnare koras i valp, rookie, öppen samt veteran. I år var det en mycket varm dag och både Sivan och Hera sprang så det stod härligt till. Hera gjorde även en kullebyta i målgång då hon är så himla taggad efter trasan. 

Hera slutade på en snittid på 16,97 och fick en 6:placering
Siv slutade på en snittid på 17.22 och en 9:e placering. 

Bra jobbat av 50 hundar i värmen. 

Lagderbyt

Nu var det 7 lag anmälda och i varje lag finns det 4 hundar och man räknar de tre bästa tiderna i varje lag. Vi ingick i lag Run4Fun tillsammans med Hera, Siv och Sivans två bröder Sunny och Tuff. Idag var det ingen raka som gällde utan ett helt varv efter den fasta maskinen. Man märkte att hundarna har haft en lång vinter då de började fort men farten gick sedan ner. Laget slutade på en fin 3:e plats och på söndagen var det lika varmt som på lördagen så hundarna gjorde verkligen ett jättejobb i två dagar

Efter lagderbyt tog vi en 5 km promenad ute på Björnö tillsammans med Jeanette och Sunny. Bra sätt att avsluta helgen på tycker jag. 

Fantastisk helg på alla vis och så kravlöst. Någon som vi alla gillar. 

Skara internationell

Utställningen som jag inte var så sugen på att åka på. Utställningen som kanske blir det bästa minnet från denna tävlingssäsong. 

Jag och min mamma åkte till Skara dagen innan och sov på Stora Ekebergs vandrarhem som visade sig vara ett gammalt ombyggt sanatorium för TBC patienter. Eftersom jag tror på spöken så var jag kanske lite orolig för nattsömnen men jag sov som en stock och även hundarna. 

Basenji gick först på dagen och redan klockan 8,30 trodde jag att jag skulle dö i värmen. Jag satt även på knä på tok för länge så benen somnade strax innan tikarna började. Men precis innan Hera skulle in så släppte det och jag behövde inte vara orolig över att ramla i ringen. 

Sivan vann öppenklassen och Hera vann championklassen. När det sedan blev dags för Bästa tik så blev Sivan placerad på första plats och fick sitt sista CERT för championatet och även sitt första CACIB. Hera blev placerad som Bästa tik 2:a med Reserv-Cacib.

Sedan gick den lilla söta Sivan Divan och vann bäst i rasen. Alltså så fantastiskt roligt då det inte var något jag trodde alls skulle hända med hanen som hon tävlade i mot. Men ibland händer det som man inte tror ska hända. Men det var inte slut där. Sivan Divan slog sedan även till med en Grupp 2 placering för dagen. Så fantastiskt roligt och Sivan och kennelmamma Sofie var fantastiskt fina båda i rasbedömningen och i gruppfinalen. 

Nu har båda mina tjejer tagit sitt championat genom att bli BIR, och sedan fått en grupp -2 placering på samma dag. Hera gjorde det i Alfta och Sivan nu i Skara. Vilka guldtjejer jag har. 

Rocklunda Nationell utställning

Utställningsåret har börjat bra. Jag och småtjejerna åkte till Västerås i april för att delta på vår första utställning för året. När vi närmade oss Västerås började det vräka ner snö och vår tilltänka promenad med Jeanette, Sunny och Kimya kändes hotad. Det skulle i varjefall inte vara soligt och varmt. 

Sivan fick den här gången bara vara med som maskot men det gjorde hon så bra. Hon åt inte upp sin fäll i buren en gång så jag är mäkta imponerad. 

Hera började utställningsåret med stor stil och blev BIR för dagen. Så glad över resultatet och det var så roligt att få springa in i gruppfinalen med Gosefisen. Nu hade inte jag och domaren samma smak om hundar men så kan det vara ibland men får mig är Gosefisen det snyggaste jag vet. 

Det blev en promenad med Jeanette och ligan också även om den blev kortare än tänkt och vädret var sämre men så roligt att träffas ändå. 

Superbra dag men dåligt väder. 

Ut och viltspåra

 I tisdags var jag och minigrisarna på en föreläsning om viltspår genom södra dalarnas hundägarförening. Mycket bra föreläsning och så mycket nytt att ta ställning till och fundera över. 

De tyckte absolut att man kunde skippa klöven och i stället dra med en skinnbit. Så då har jag funderat på hur ska jag komma över en skinnbit då det känns ju mycket mer praktiskt. Men om jag ska börja med detta fullt ut så kanske jag även behöver köpa en mindre frys till klövar och skinnbitar för jag tror inte att sambon vill dela dessa med vår frysta mat. Jag behöver nog även kolla över en bra lina för de linor som jag har är för större hundar och då blir haken så stor. Jag har även funderat länge om jag ska sy egna selar till dem och nu kanske jag ska göra slag i saken helt enkelt. 

Sedan var det detta med själva spåret. Korta spår, olika liggtid, sökruta, markering, blod, återgång, bloduppehåll, skott, ringning, belöning i spåret och inte på slutet. Hur ska jag lösa en belöning i spåret som de gillar som inte innefattar mat. Spåra i olika miljöer, träningsdagbok. Mycket att fundera på nu och jag har haft en intressant diskussion med en kollega om att spåra med blod eller inte. 

Så nu ska jag planera in lite olika dagar att spåra på och så får vi se vad som händer. Anlagsprov är målet just nu. 

Klick, klick, klick

Nu har vi klickat och klickat hej vilt. Jag har stått, hoppat i olika positioner och även legat på golver och klickat. Enligt kursen skulle jag göra det för att grisarna ska förstå att klicket kan komma i vilken position som helst. Inget som jag har tänk på eller gjort tidigare. Men när man tänker efter så är ju det rätt smart helt enkelt. Små grisarna har så klart glatt ställt upp på allt klickande och förväntansfullt väntat på sin tur 

Nästa steg är nu att klicka när de gör någonting för att se om de har fattat klicket och även klicka i olika miljöer. Detta ska vi testa i morgon under vår sista lediga påskdag om vädret är med oss. 

Vi ska även lista vilken godis som är värd mest och sedan kolla om de är lika mycket värde i olika miljöer som hemma. 

Nu gäller det att backa bandet

 

Under förra hösten så hade vi lite olika åsikter om hur tex promenaderna skulle gå till. En av hundarna biter på sin matte och sin kompis under promenaderna när det blir lite tråkigt. Den andra hetsar på vissa hundar och bilar. Båda drar i kopplet med olika variationer. Båda vill äta allt som de tycker ser gott ut. Det varierar vad det kan vara mellan hundarna. En är galen i papper tex. Under vintern så försvann allt detta och promenaderna har varit så trevliga. Vissa missöden så klart men oftast väldigt trevliga promenader. 

Nu har det blivit vår och åsikterna från i höstas har kommit tillbaka. Så de försvann bara för att det blev kallt men uppenbarligen så kan de uppföra sig rätt bra. Så nu ska vi ta tag i detta. 

Matten har köpt en valpkurs online som nu båda hundarna ska gå och sedan ska vi gå vidare till nästa kurs osv. Nu jäklar så vi försöka få ordning på oss själva. 

Idag ska jag börja med att klicka in dem på klicker. Hera förstår klicker sedan tidigare och Sivan förstår den nog så där. Men vi kör det en omgång till och håller oss till kursen. 

Helt plötsligt var det bara klart

 

Här om dagen fick jag feeling och dansade loss i vardagsrummet och Heras freestyleprogram bara löste sig av sig själv. Det är konstigt att det bara helt så där bara kan lossna och allt bara känns så rätt. Tänk om det alltid kunde vara så. Jag tror man måste ha feeling helt enkelt för att det inte ska bli krystat. 

Hera har även testat sitt program hemma i vardagsrummet och jag tror att det fick godkänt och det är ett väldigt simpelt program. Hade velat ha med skicka till föremål men jag har tagit bort det då det kanske inte kommer att fungera. Bättre att det funkar och vi gör ett bra program i stället. Men om det känns bättre längre fram så kanske jag ändrar lite för det skulle vara kul om det kunde vara med. Hera är grym på det men jag tror att det kan bli svårt som det är ändå utan att behöva springa till en kon också. 

Även Sivans program hängde med och blev nästan klart men det finns lite som man kan fundera på där. Det känns inte helt rätt och lite saker hakar upp sig och kanske är det för svårt för Sivan. Jag kanske måste testa en ny början mot den som är bestämd. Men vi får fundera vidare på den. 

Angående mitt klotter man måste sikta mot stjärnorna och tror på sig själv. Jag tror på mig och minigrisarna men det kan alltid komma små bump på vägen. Det är detta som gör det så spännande och det är verkligen spännande nu då jag inte har en endaste liten aning om hur de kommer att bete sig i skarpt lägen. 

Jag tro absolut att de kan springa fram till domaren och hälsa. Sivan kanske hänger på bordet och stampar med foten för att det luktar något gott. Hera kanske fastnar i mattan eller varför inte tar en rejäl bit av mattan om hon tycker att det skulle vara gott. Det som skulle chocka mig mest var om de uppförde sig exemplariskt och gjorde som planen är. 

Lösenordet är nu ändrat på hundaktiv och minigrisarna är anmälda till sin första freestyletävling. Det blir ett spännande 2024. 

Stadga, vad är det

Sivan visar att hon kan detta med stadga :)

Stadga, ja det är något som mina hundar överlag alltid har varit urdåliga på. Men man kanske inte kan säga att de har varit dåliga utan mer att jag har varit dålig på att lära ut det. Så skäms på mig och jag har nu bestämt mig för att bli bättre. Blir jag bättre så kanske även minigrisarna blir bättre. Men jag säger som minigrisarna det är så tråkigt att vara still ibland. 

Men jag har bestämt mig för att börja med stadga i sitt. För de sitter aldrig still när man vill att de ska göra det och absolut inte Sivan Divan som alltid är på gång med någonting. Hera är mer sofistikerad här och förstår att hon ska sitta när matten säger det men hennes problem är mer att se lite glad ut när det händer för det är ju såååååååå trist.  Så vi har lite att jobba på helt enkelt. 

Stadga är ju bra att ha inte bara när man tävlar utan även i vardagen. Tex när du ska ta ur hunden från bilen, gå genom en dörr etc. Det är bra att hunden kan vänta på sin tur och inte bara kasta sig ut i det okända. 

Så vi börjar hemma med sitt och att jag ska kunna gå runt runt hunden utan att den reser sig upp. Vi ska även träna på att sitta innan vi går över en väg, hoppar in i bilen, ut ur bilen, gå ut genom dörren. Att gå ut genom dörren är inget större problem just nu eftersom de inte är så sugna på att gå ut i detta härliga väder som är just nu. Men att gå in genom dörren behöver vi träna på då de gärna vill tränga sig in innan man har öppnat dörren. Samt att vara lugn inne när vi ska klä av oss utan att sno kopplet runt den andra minigrisen. Att vara lugn när vi kommer in är ett stort problem för Sivan för hon är hungrig och de får ofta mat när vi kommer in efter promenaderna. Så hon vill ha sin mat direkt och har inte tid att vänta på att ta av sig täcke, koppel mm. 

Så nu ska vi träna på sitt denna vecka. Återkommer på söndag hur det har gått.