onsdag 30 september 2009

Märgben det är gott

Hundarna har fått varsitt märgen från ICA att smaska på. Astrid blev lite fundersam och slickade mest på sitt. Hon har ju lite svårt för att tugga och slita i saker hon ska sätta i sig. Hon äter ju så försiktigt. Men annat är det med Maya hon sliter och tuggar så det står härliga till

På bilden har hon hamnat i trans tror jag. Hon och märgbenet.

Har fått rapporter från fjällen att Anka har varit med om sin första snöstorm nu på hösten. Hon springer även fritt som vinden varjedag och luktar på diverse olika fjällsaker. På söndag väntar vi hem henne och hennes öppviglar fasoner :)

tisdag 29 september 2009

Lite bilder från fjällen

Här kommer lite bilder på Anka i frihet i fjällen. Hon älskar att vara fri som vinden men ibland är det lite mycke knäck i öronen :) Mamma har knäppt en massa roliga kort på Anka och Maya som jag senare hoppas att jag får ta del i.













Astrid tar igen sig efter kvällsturen på 2 timmar

Anka och Maya ligger och myser under hundtäcket.

måndag 28 september 2009

En ny fotomodell är född

Här ligger han GIC S'Qrowntwig El Toro Rosso. Helt ovetande om att hans lilla fotomodell framträdande för några veckor sedan har restulterat i en stor reklamkampanj för Gallerian på Hamngatan i Stockholm. Rosso som han kallas till vardags ägs av min kära vän Lotta som har katteriet S*Ajixmex. Rosso är också en grandchampion och har flera BIS vinster på sitt samvete. Bilderna är klickbara ifall man vill se dem i ett större format :)







söndag 27 september 2009

Vuxen tjej idag

Idag fyller lillstumpan, jätteråttan, kamelen 3 år.
Tänk att det var tre år sedan hon såg livets ljus sent på natten. Sist ut och så trött trött. Hon orkade inte dia men hon överlevde natten och visade att hon är en kämpe. Jag brukar såga att det är därför hon är så levnads glad lilla Astrid. Eller vi kanske får kalla henne för stora Astrid nu :) Men hon kommer alltid att vara den där lilla valpen för mig.
Vi önskar alla de andra i Xemxijas D-kull grattis grattis och hoppas att ni får en toppendag.

fredag 25 september 2009

Dax att en blir två

I morgon lördag åker jag och Astrid upp till fjällen för att hämta hem Maya. Anka kommer att bli kvar en vecka till med min mamma. Vi kommer att åka upp med mammas sambo Bengt och det ska bli lite skönt att se nått annat i två dagar.

Maya och Anka har haft det bra har jag fått rapporter om. De har levt lite rövare med mamma och hittat på lite bus. Men det är ju som det ska vara med faraohundar. Mamma tror att Maya speciellt börjar fundera var jag har tagit vägen så det ska bli kul att se vad hon säger i morgon. Jag och Maya har ett speciellt band till varandra som det bara var vi ett tag innan de andra kom in i bilden. Jag vet att jag är Mayas allt och hon är mitt. Tycker ju så klart om de andra lika mycke men Maya är speciell :) för mig.

Det ska bli kul att träffa kamelerna i morgon. Men jag måste säga att jag och Astrid har hafte en toppen vecka tillsammans. Det har varit kul och lärorikt för lillstrumpan att vara själv och att jag vet att hon klarar av att vara det utan att hon hittar på nått dumt.

Lydnads träning idag

Idag åkte jag och Cattis och tränade igen. Hon hade med sig alla hundarna och jag har fortfarande bara Astrid hemma. Astrid tycker att det lite läskigt att åka i Cattis bil som hennes rottis låter som den äter faraohundar när Astrid ska hoppa in. De sitter inte tillsammans men lillstrumpan tycker att hon är lite läskig i bilen men det går bra. Hon sitter där och ser lite ensam ut som att hon vill att matte ska hålla henne i tassen.

Idag har vi tränat på att hon bara ska följa med mig helt bara så där. Så vi ställde upp lite koner som vi skulle gå slalom runt så inte jag mest vimsar i väg. Nu har vi ju ett mål hur vi ska gå. I början gick det så där som hon gärna vill nosa på marken. Men det är ju inte så konstigt som vi typ nästan aldrig tränar. Sen fick hon sitta i bilen en stund när jag kollade in det duktigare paret på planen :) Vi har ett tag kvar tills vi är i Cattis och Ronias klass kan man säga. Efter ett tag fick Astrid komma ut på planen igen och då gick det så mycke bättre. Hon följde med vid sidan men en meter ifrån. Hon hade kontakt med mig i ansiktet nästan hela tiden. Så vi tränade inte så länge alls som det gick så bra. Kanske knappt 5 minuter. Jag vill hålla kvar den positiva glada känslan till nästa gång vi ska träna.

Det var även så skönt att bara ta med sig en hund så det har jag nu bestämt att jag ska göra. Kom på att jag blir frustrerad och stressad när jag vet att de andra sitter i bilen och väntar. Och det värsta stress momentet är när de sitter och skäller. Det är så frustrerande. Så nu blir det bara en hund med till träningsplanen i fortsättningen så kanske vi får lite resultat också framöver och jag känner mig lugn och motiverad. Är inte jag det hur ska då hunden kunna bli det.

Har bestämt mig angående stampandet och tänkandet. Jag stampar vidare lite längre fram i samma fråga. Kommer itne att säga vad det är förren jag har bestämt mig hur jag ska göra med saken.

onsdag 23 september 2009

Ska vi ska vi inte? ska vi?

Jag går här och funderar och stampar och funderar och stampar. Känner mig frustrerad. Måste bestämma mig i morgon hur vi ska göra. Hmm hur fan ska vi göra. Stampar runt lite till så kanske jag bestämmer mig.

Idag har vi spårat igen

Som vädret är så härligt så bestämde jag mig för att ta ut lillstrumpan i skogen och lägga ett spår. La ett appellspår igen men i mer kuperad terräng den här gången. Det blåste rätt mycke idag och jag har ju ingen anning om hur man ska spåra då. Så jag la bara ut det och hoppades på det bästa. Spåret fick ligga i en timme och under den tiden roada jag mig med att knäppa lite kort. Resultaten kan ni ser här längre ner :)

Jag kan ju inte säga att spåret gick lika bra som förra gången för då skulle jag ljuga så jag blev grön. Vet inte riktigt vad hon hade i huvudet idag för hon gick inte alls lika snabbt iväg när jag släppte på henne. Sedan gjorde hon även sådant som man inte får göra äta saker och slå en liten drill. Men efter mumsstunden i riset och drillen så spårade hon vidare. Vem vet hon kanske inte ville spåra på fastande mage ;) Den här gången hade jag lagt spåret över två gångstigar och det klarade hon galant. Hela spåret klarade hon av och alla pinnarna hittade hon. Men om man kollade in hennes stil så var det nog lite svårt för henne idag med blåsten för jag tror att spåret kanske skulle ha legat längre som jag tror att det flyttade på sig. Man lär sig alltid nått och efter tredje pinnen hade hon samma stil som förra gången. Rakt fram i bra fart. Spårar vi bara lite mer ska det nog lösa sig.

Här kommer ett kort på mig och jag vet inte hur jag ser ut hahaha. De flesta som jag brukar träna hund med brukar kommentera hur jag är kläd så därför la jag ut den här bilden. Jag har faktiskt inga speciella hundkläder utan jag tränar som jag är kläd för dagen. Tror jag känner mig mest bekväm så här och då blir det också bäst att träna. Så dagen till ära blev det jeans, skjorta och en svart tröja.

Här ligger objektet för dagen. Lillstrumpan kollar in läget i skogen

Om jag får säga det själv en liten goding

Astrid ser helt förskräckt ut


Hon funderar väll vad fan matte håller på med. Hon vill ju spåra och inte hångla i bilen. Det kan man väll göra hemma tänker hon säkert.

tisdag 22 september 2009

Ensam för första gången

Astrid har aldrig varit hemma själv någon gång utan sina kompisar Anka och Maya.

Men idag var det en stor dag för lilla Astrid. Jag har varit i skolan i 5 timmar och hon har spenderat de timmarna ensam i huset. När jag kom hem så hade hon inte ställt till med nått. Tror hon hade sovit som en liten fjällräv. Hon blev i varje fall väldigt glad när jag kom hem igen och matte kände sig väldigt stolt över din lilla kamel. Sen tog vi en promenad i det höstiga vädret

måndag 21 september 2009

Anka har jagat idag

Anka och Maya är ju som sagt i fjällen och idag har Anka fått testa på hur det är att jaga hare. Haren fick väll en halv hjärtinfarkt av att ha en röd jätteråtta efter sig vrålandes. Som tur var för hare och Anka så tog den skydd under ett hus. Anka är väll inte den som tänker att man kanske är lite äldre och kanske inte ska ta ut sig totallt för en liten hare. Mamma påtalade också att hon hade riktigt mycke knäck i öronen. Hörde nada med andra ord.

Mamma berättade också att hon var aldelles paff efter händelsen. Hon tror att det är för att Bengt sprang efter och skällde lite på henne. Anka är väll inte direkt van med att mys mormor och mysmorfar kan höja rösten. Jag tror att hon är trött och tänker på den underbara jakten. Kan även berätta att Maya var lite upprörd som inte fick deltaga i jakten. I natt drömmer hon nog trevliga drömmar om den lilla haren och haren drömmer nog äckliga drömmar om den superstora skällande råttan.

suverän spårning idag

Idag tog jag med mig Cattis och spårade i tjärna. Fast Cattis behövde inte spåra utan det gjorde hundarna så bra själva. Astrid har spårat ett spår i år bara så mina förväntningar var väll inte så stora. Men jag blev grymt imponerad av henne idag. Jag hade gått spåret själv och det var ett appellspår men med fyra pinnar. Spåret låg ungefär en timme.

Stod vid påsläppet och visade henne riktningen och sa spåra. Astrid gör ett jämnfota hopp och kör ner nosen i backen och springer på med en bra fart. Ingen tvekan utan rakt framåt i spårkärnan och hittar första pinnen. Gör ett nytt påsläpp och hon gör samma sak igen. Målmedvetet framåt. När sedan vinkeln kommer tappar hon spåret lite som vinkeln ligger i en svaka. Men efter att ha letat lite så hittar hon på spåret igen och ångar på mot nästa pinne. Nästa vinkel går mycke bättre och hon hittar pinne nr 3. Pinne nr 4 springer hon först förbi men hittar sedan på den. Var grymt impad av min lilla tjej och hon tyckte att det var så roligt.

Vi måste spåra mera känner jag nu som hon är så framåt och duktig. Även Cattis såg att det hade blivit en stor förändring mot förra gången hon såg henne. Det är alltid kul att höra :)

Vi har sovit dåligt

Jag har sovit dåligt för att Astrid har sovit dåligt. Hon tycker att det är konstigt att vara hemma själv. Hon har lullat runt i natt och stått bredvid sängen och funderat var hon ska ligga. Ingenstans i sängen har varit bra har det känts som. Inte fotändan, Sked med matte, Kramas vid huvudkudden nej allt har varit så fel. I vanliga fall ligger hon som en död oxe och vägrar att flytta på sig men inatt har hon varit som en fjäder och studsat iväg för minsta lilla.

Det blir nog bättre i natt hoppas vi. Resten av dagen ska vi plugga tillsammans jag och strumpan.

söndag 20 september 2009

Lilla Astrid

Jag och Astrid ska ut på kvällspromenaden. Det känns lite tomt. Det märks verkligen att två kameler är borta. Märkte när vi var ute och gick att Astrid är mörkrädd snuttan. För när det blev mörkt på vissa ställen ville hon att jag skulle gå förre. Annars i vanliga fall slås de ju över vilka som hinner först till allt. Men nu när resten är borta var man inte så framåt längre. Tänk vad grupptrycket kan göra ;) En skön promenad hade vi och jag lovade Astrid att jag skulle skydda oss båda två.

Så har två kameler åkt på semester

Här åker Maya och Anka med mamma till fjällen. Mamma har ingen lust att ta med sig tre hundar och det kan jag förstå. Tycker att det är mysigt att Maya nu fick följa med annars är det bara Anka som har den här mysturen för sig själ. Maya är tydligen väldigt nöjd där i fjällen har jag fått uppgifter om. Även Anka så klart som bara dyrkar min mamma.

Lillstrumpan kollar var hennes älskade vänner tar vägen. Men hon kommer att ha en toppen vecka med bara matte som ska pyssla om henne. Vi ska göra lite saker som vi annars inte brukar göra när man ska ta med sig tre hundar.



lördag 19 september 2009

Ekorre det är roliga djur

På morgon promenade så såg kamellerna en ekorre som de tyckte var fruktansvärt intressant. Den satt på gräsmattan och vi stod och kollade på den. Tänkte att det här är väll lungt som de bara var ruskigt intresserade. Men vad jag misstog mig. Helt plötsligt sätter alla tre fart för att äta upp ekorren och jag är inte med för 5 öre. Inte visste de vad ett högt NEJ var heller för tillfället. Jag åkte efter som en liten vante och hundarna sprang mot trädet och ekorren. Hade de kunnat klättra i träd så är jag rätt säker på att jag också hade suttit i trädet på ett kick.

När jag äntligen fick lite koll på situationen var Anka helt uppstressad och Maya ska man inte tala om. De hade ingen lust alls att lämna sin skatt i trädet. Astrid hade vid det laget fattat att matte var arg och gjorde väll inga stora protester men Anka protesterade vilt och Maya bara var fastvuxen i gräsmattan. Till slut kom vi iväg och kunde gå hemmåt.

Hade det bara varit ekorren som hade livat upp stämningen så hade det väll varit lugnt. Men innan ekorren så försökte Anka ivrigt få med sig sina kompisar att jag änder. Anka är helt såld i änder. Det är så spännade så hon vet faktiskt inte var hon ska ta vägen ifall hon får syn på en and. Men nu pratar vi kanske 20 änder. Så ni förstår att det var livat värre och sedan en ekorre på det.

Vilken morgon vilken dag

Nya leksaker

Var till IKEA igår så då passade jag på och köpte lite mer leksaker till hundarna. Peder tycker att alla likdelarna här hemma efter gamla förstörar takter är lite äckliga så jag har lovat honom att slänga lite delar. Eller så ska jag sy ihop dem till nått nytt. Bara att tvätta dem i tvättmaskinen först.

Kamellerna ligger och väntar på sin tur.

För några dagar sedan var jag och Cattis och tränade på skönviks området. Hundarna fick ligga och vänta på sin tur när den ena tränade.

Anka var helt galen som vanligt och vi tränade att sitta fot och gå lite och stanna och sitta fot. Hon är ju så jäkla fixerad vid godis så hon studsar mest runt och man kan inte låta bli att småskratta lite. Hon är så jäkla duktig. Hon fixar att sätta sig fot ifall hon får mycke hjälp av godiset men jag vet inte om hon vet vad hon gör igentligen. Hon är nog bara ute efter godiset gammelstrumpan. Om hon får tänka lite själv så sätter hon sig också men mer mot mig och inte vid sidan men det kommer nog ifall vi är lite ihärdiga.

Astid fick bara jaga en boll som jag kastade iväg. Hon var faktiskt lös med kopplet hängande efter henne och hon kom tillbaka varjegång med bollen. Känns som att hon har blivit så mycke mer mogen i knoppen. Vem vet jag kanske vågar ta bort kopplet en dag. Nu när vi har åkt bil så brukar alla hundarna få springa lösa från bilen in på gården och än har hon inte tagit någon annan väg än in på tomten. Men hon vill väll in till sin älskade husse :)

Maya var dagen till äre jätteduktig. Hon fick även springa lös på området men om hon är så duktig på att vara lös är väll en annan fråga. Hon sprang och hon sprang och de andra skällde. Hon kom väll tillbaka när hon hade sprungit färdigt kan man säga :) Men sen var hon så duktig min älskling. Sen fick hon vila en stund och sedan körde vi igen. Då var hon så taggad efter att ha fått kolla på. Hon skällde och skällde för att visa hur mycke hon ville träna. Hon tog även en stor lov och störde Cattis och Ronia mitt i en inkallnings övning. Men Ronia var så duktig som stod still när Maya busade runt henne. Sedan kom hon tillbaka. Jäkla hund ;)

Kul var det att träna lite. Vi ska här framöver försöka göra lite olika träningsaker på dagarna mellan plugget.

torsdag 17 september 2009

Fina roliga Doris

Igår såg vi när hon hoppade runt på studsmattan och lekte med några löv. Det roliga var att hon sprang runt på hela mattan och hängde i nätet ibland. Det studsade på lite och hon hade det riktigt roligt det syntes. När jag fick fram kameran så var hon som bortblåst. Otroligt synd som hon var så himla charmig.


tisdag 15 september 2009

Hej hej hej och hallå

Det verkar vara ett laddat uttryck för kamelerna. Varenda gång man träffar någon som man hejar på så laddar de nått fruktansvärt. De skäller och de skäller och det går inte att få tyst på dem. Maya nog värst i sammanhanget för hon kan verkligen inte sluta ifall hon går igång.

Så nu har jag bestämt mig för att bli knäppisen med hundarna i Säter. Jag kommer att hälsa på alla jag ser och på lite låtsat personer. Måste försöka avdramatisera själva hejandet. För snart blir jag tokig så nu måste vi göra nått åt problemet. För det är ju lite jobbigt att inte kunna prata med människor för att man måste få tyst på huliganeran först. Det är ju pinsamt jag skäms över mina ohyfsade huliganser. Fast de är ju ruskigt söta men kanske inte för dem man möter.

måndag 14 september 2009

Anka har hittat en ny leksak

Ja vad ska man säga är man busig så är man. Dammet yrde härligt i vardagsrummet.

Astrid i Högbobruk

Här kommer lite bilder från Högbo bruk på mig och Astrid. Första gången i championklass och hon blev BT-2 av 6 tävlande tikar. Som ni ser är inte matte så snygg men jag mådde inte heller speciellt bra den här dagen. Så jag orkade inte angagera mig. Inte ens sminket hittade till ansiktet. Bilderna är tagna av Jenny Nyströms mamma Lil. Alltid en klippa med kameran.

Älskade Astrid


Jag bara älskar hennes svansföring. Alltid så glad och med på noterna. Skulle även vilja ha det där rosa tältet. Så förbannat snyggt. Om man nu ska vara fåfäng ;)


söndag 13 september 2009

Är det så här vi är hundägare :)

Har knyckt det här från en kompis blogg. Jag hoppas att det inte gjorde nått Cattis ;) Inte alla påståenden här neranför stämmer in på mig men många. Tycker att nr.3 är så jäkla bra. För det är väll bara vi hundägare som tycker att det här är ok. Och nr. 8 är ju given.


1. Du har fler hundsängar, tuggleksaker, halsband, koppel, selar och hundburar än du har hundar.

2. Du träffar andra människor med hund och minns hundarnas smeknamn efter 30 sekunder, men inte lär dig hundägarens namn förrän du träffat dem 2 eller 3 gånger.

3. Du inte tvekar ett ögonblick när det gäller att dela en glasstrut med din hund.

4. Dina föräldrar ger upp tanken på barnbarn och börjar tala om dina hundar som "dina ungar" eller "dina barn ". (Bonus: De börjar kalla dem "sina hundbarn".)

5. 90 procent av din tid uppkopplad på internet har hundanknytning (du kollar vad för nytt som dyker upp när du skriver in din hunds ras i sökmotorn, läser listor, kollar bilder, ljud och FAQ:s, etc.)

6. Du har hundratals bilder av dina hundar på skrivbordet på jobbet, i plånboken och så vidare, men inte ett enda av din familj eller dig själv.

7. Ingen vill åka i din bil eftersom de vet att deras kläder kommer att bli täckta av hundhår.

8. Du stoppar handen i fickan för att hitta småpengar - och tappar hundgodis och svarta plastpåsar överallt. (Bonus: Du har gjort det här på en finare inrättning.)

9. Du har haft långa och ingående diskussioner med dina vänner om bästa sättet att klippa hundens klor, men har inte själv fått manikyr eller pedikyr i hela ditt liv.

10. Böcker och filmer är helt förstörda för dig om detaljer med hundanknytning är felaktiga.

11. Det bästa på hela dagen är tiden du spenderar med din hund.

12. Du ser på urusla filmer bara för att din hunds ras antingen finns i en liten roll eller finns med i en 3-sekunders sekvens över en folksamling.

13 Det är hundhår på alla dina kläder, till och med när du just har tvättat dem eller när de kommer direkt från kemtvätten.

14 Det första dina vänner, arbetskamrater och ytliga bekanta säger till dig när ni ses är antingen "Hur mår hundarna?" eller "Hur många hundar har du nu?"

15 De specialbeställda julkorten av dina egna foton föreställer dina hundar (med eller utan människor).

lördag 12 september 2009

Föresten

Vad tycker ni om teckensnittet är det svårt att läsa. Tycker ni att det blir grötigt?

Promenerat i skogen

Idag är det tredje dagen vi promenixar i skogen och det är för skönt känner jag. Även hundarna tycker att det är härligt det märks på dem. Idag har Anka varit lös under hela promenaden och jag har nu bestämt att vi varje dag ska försöka komma ut i skogen på en promenad. Dels för att Anka ska få springa mycke lös och i sin egen takt och för att det är bra för dem. Den här monotoma motionen på alsfalt är ju inte bra. Nej det ska vara lite kuperat och stenigt så de får kolla var de sätter tassarna. Extra viktigt för Anka tycker jag som nog behöver det mest för att få behålla sina muskler på äldre dar. Lös springning är nog den bästa medicinen för en gammal tant för att hålla sig alert och pigg i benen. Sen är det ju också väldigt skönt att bara gå med två hundar i kopplet.

Anka var föresten väldig duktig och kom nästan var enda gång man ropade. Tro att hon lyssnade bäst på plankan ;)

fredag 11 september 2009

Halsbanden har kommit



Hundarna i trädgården

Kamelerna tycker om att vara i våran trädgård men har för tillfället inte tillgång till den. Enbart för att Anka drar som en avlöning till vårat plommonträd för att mumsa plommon. Den matfriska tanten skulle äta upp hela plommonträdet ifall hon fick och allt slinker ner. Kärnor rubbet så hon har utegångsförbud. Ja eller plommonförbud men det förstår ju inte hon. Även Astrid gillar plommon att bolla runt med. Hon plockar dem också från trädet så det är lite mycke att hålla reda på när de är i trädgården. Så lättast är att de inte är där alls. Inte så kul att skälla på dem hela tiden. Maya står mest på trappen och är rädd för flugor så hon misstycker inte över att vara inne. Men i går kväll fick de vara ute en liten stund på kvällen under stäng övervakning.

Se och häpna. Maya är ute och strosar på gräsmattan. Hon har varken fobi för det blöta gräset eller flugorna. Hon var även in i sin favvo buske en stund och kollade läget.


Astrid mumsade lite gräs under studsmattan.

Anka kollar in plommonen.

Så sugen

Fina gamla visa Anka

Astrid kommer och hjälper mormor

Heja heja säger Anka över Astrids prestationer. Ser hon inte impad ut Anki panki

Morgonstund har guld i mun

Kamelerna solar och sovar på balkongen. De ska direkt dit efter morgonpromenaden och frullen om det är fint väder. De springer runt och stampar tills man släpper ut dem.

Anka snarkar gott i solen

Även Mulis njuter av morgonsolen.

torsdag 10 september 2009

Grejar lite

Grejar lite med bloggen som ni ser. Vad tycker ni ska även försöka ändra lite andra saker under kvällen.

onsdag 9 september 2009

Jag och hundarna har plockat lite svamp

Men Doris var med och rensade dem. Väldigt intressant tyckte Doris som hade stenhård koll på slasken. Tänk om det ramlade ner nått gott i den. Hon är en riktig liten soptunna den här katten. Ni kanske tror att hon ligger på svamparna men de ligger bredvid henne. Fast det hade inte för vånat mig ifall hon hade lagt sig på dem. Den här damen är inte heller rädd för lite blött under magen. Elles Späckis som vi kallar henne. Både pga täckningen men också för att hon är lite tjock :)