söndag 30 april 2017

OMG........Detta blir spännande

Jag hade som mål tidigare i år att jag skulle springa ett barmarkslopp i vår på 2,9 km tillsammans med Xena. Men efter kickbike vurpan för tre veckor sedan så fick jag bara erkänna att det inte skulle gå. Mitt inre ledband är inte som det ska men det blir bättre och bättre hela tiden. Igår kunde jag småspringa några steg vilken lycka. Det knastrar i knät och det är antagligen minisken som inte mår riktig bra. Ska få en remiss till magnetröntgen men det är nog om ca 6 veckor. 

Men så igår viskade en liten fågel i mitt öra att det ska bli en kortare motionsklass på 1,5 km samma dag. 1,5 km borde jag kunna springa om jag tar det lugnt. Nu är frågan om hunden tänker ta det lugnt och det är jag inte så säker på. MEN jag anmälde mig och vilken hund det blir bestämmer jag den dagen eftersom man inte behöver anmäla vilken hund man ska tävla. Den som drar minst hetsigt för det bli. Xena är inte riktigt känd för att göra någonting lugnt så det blir nog Tyson som får sig en dragtävling. Det är heller ingen katastrof om vi inte klarar av att springa hela vägen då det inte är någon lång slinga. 1,5 km går rätt fort att gå ändå. Tänker mer om knät säger nej efter en bit. 

Det ska bli fruktansvärt intressant och se hur en barmarkstävling går till även om vi inte få en fantastiskt tid så har vi gjort det. 


söndag 23 april 2017

Äntligen skogspromenad

Under hela vintern har vi spatserat runt i stan samma runda dag ut och dag in. Varför vi oftast går samma runda har att göra med att vi träffar minimalt med hundar och det är skönt för oss allihopa. Nu när det blir varmare ute ska vi utöka våra promenader till andra ställen men på vintern när Tyson är mycket vaktig och mer uttåtagerade när det är mörkt ute så är det skönt att gå samma runda. Rutiner inger ett stort lugn för honom. En annan rutin vi har när snön har försvunnit är att varje helg ta en promenad i skogen och vi brukar oftast gör den på fredagar och på söndagar. Samma skog och samma stigar men vi varierar hur vi går. Vi gillar rutiner helt enkelt. 

Så idag har vi varit i vår skog och gått. Så underbart att Astrid också var med då jag i januari trodde att hon aldrig mer skulle kunna gå med oss i skogen igen på grund av att hon var så stel. Men idag var hon med och knatade på bra. Vi gick i sakta fart då mitt knä bestämmer farten. Tror alla tyckte det var underbart med skogspromenad igen om vi räknar bort mitt knä. Men vi väljer att inte lyssna på mitt knä.

Efter promenaden fick kamelerna busa på gården och sedan somnade de som stockar i soffan. Brydde sig inte ens att jag ät överbliven pizza :) 











torsdag 13 april 2017

Denna jävla STADGA

Tyson är en väldigt träningsbar hund som gillar att arbeta och testar allt som man ber honom om. Han gör då helst dessa saker fort och när han har förstått vad han ska göra vill han göra dessa saker ännu fortare så han kommer fort framåt. Fort och snabbt framåt är hans melodi rakt igenom dagen vad det än handlar om. Nej inte allt faktiskt, sätta sig och lägga sig i soffan gör han lugnt och försiktigt och väldigt mån över att inte trampa på någon.

Vi går ju htm satsningen i Karlskoga där vi träffas var tredje vecka och mellan gångerna får vi väldigt saftiga läxor och nu har vi kommit till stadga övningar plus en massa annat så klart. Jag missförstod först hur dessa skulle göras men nu är vi på rätt väg. Tyson är också på rätt väg men det passar inte riktigt in i hans vardagstempo det här med stadga hahahah. Vi har 6 positioner vi behöver sätta stadga i till nästa träff i slutet på april. Vi tragglar nu med position 5. Det går framåt men han är otålig och vill ju så gärna ha en godis och kan inte riktigt stå still men har nu kommit så långt att han inte springer ur position 5 när han hör ordet för positionen. Nu flyttar han en tass åt nått håll men börjar stå still. Jag tänker inte ge mig här om det så ska ta hela kursen. Vi lägger mycket krut på stadgan här för det kommer att löna sig i slutändan.

Stadgaövningar passar oss också bra då jag har lite svårt att röra mig framåt normalt på grund av mitt knä.

Här även funderar en hel del på hans tempo och stadga och framtida chans på att försöka ta hans sista uppflytt i freestyle klass 1 samt programbygge för htm klass 2. Har kommit fram till att jag ska göra om hans freestyleprogram så det blir mer tydligt än vad det är idag. Märkte på tävlingen sist att han fungerade väldigt bra om det var uppstyrt och lugnt och med andniggspauser. Ska tänka lite nu när jag ska hitta en låt att bygga htm klass 2 program på. Jag ska välja en ny låt eller ska vi ha kvar vår Guns låt. Gillar den då den har tydliga tempväxlingar men jag har även två andra lugnare låtar som jag gillar. Ska lyssna lite på Music så får vi se vad vi hittar på.




Foto: Moa Waern

onsdag 12 april 2017

Kurshelg och vurpa

Eftersom Tyson har utvecklat en rädsla för att åka bil så bestämde jag att åka ner till Karlskoga på fredagen för att sedan kursa på lördagen. Fick bästa sovplatsen hos team Anna och Silver och det bjöds på förrätt, varmrätt och efterrätt och vin. Ni må tro att jag var nöjd och även kamelerna som fick ett helt rum för sig själva. Känner att pressen är stor tills jag ska bjuda igen i maj :)


Kände att jag var lite trött på lördagen och kom på efter en stund att det var nog vinet. På kursen fick vi lite bakläxa då Tyson har dålig stadga och ja det är ju det vi skulle gå kurs får så bara att ta tag i saken. Vi fick bra med hjälp hur vi ska lösa problemet och vi ska verkligen kämpa med detta. Tänker inte ta ett steg framåt innan han står till stillastående och vet vad han ska göra där. Mycket bra övning. Testade hemma på tomten i söndags och då stod han som en staty i flera positioner i måndags stod han inte still alls hahahha. Så vi har lite att jobba på men vi ger inte upp har ju bästa Bubbisen.


Foto: Pernilla Pöykiöniemi


Efter kursen var det dags för aktiviteten som för hoppningsvis skulle göra att Tyson sov hela vägen hem, vi skulle köra drag med Anna och Silver. Vi blev några till och jag kände lite att situationen var lite för övermäktig för mig då jag och hundarna har dåligt med erfarenhet men vi hängde på dessa tre ekipage som har stor vana på att köra drag. Vi skulle i varjefall köra lugnt men det blev väl inte så lugnt i slutändan. Mina kameler taggade på de tre drag ekipagen som körde först och som stod och skrek i sina linor och jag tänke hur ska starten gå. Den gick bra men Xena hon tänkte ta en egen väg och inte följa efter kompisarna först så vi fick starta om och då hände de på de andra bra. Kamelerna drog fint och jag fick bromsa en hel del. Xena gick igång och började tugga lite på brorsan, tyson han drog fint och struntade i syrran. Vi tog oss förbi en vägbom lugnt och fint och sedan stannade vi.


Men nu hände det som är min största skräck. Starten härifrån blev stökig, Hundarna var taggade och stack iväg och det blev ett ryck i cykeln. Jag fastande på kickbiken med vänsterben och vred till mitt knä och ramlade och hundarna stack i väg efter de andra med kickbiken efter sig. När jag ställe mig upp så låg min högersko några meter bort. Hur det gick till vet jag inte. Det tog en stund innan de framför oss märkte att team kameler sprang helt solo men de stannade snällt när de andra stannade. När jag hade linkat ifatt så stod Tyson där snällt bland sina nya kompisar huskisar, malle och kelpie och Silver. Bara supernöjd med sin insats med att springa och båda superglada med att matte kom och gjorde dem sällskap. Knät gjorde ont men vi körde vidare och sedan kom vi till bilen. När vi sedan varvade ner kände jag att något har gått illa med knät då det gjorde väldigt ont när de drog åt sidan. Lite svin får man räkna med då det verkligen var en superkul upplevelse.


Kamelerna drar även fruktansvärt bra i sina zero dc faster selar. Tyson drog inte alls bra i sin Björkis men nu drar han faktiskt. Kan bero på att Björkisen halkade runt lite men den här sitter still på honom.


Resan hem gick bra och Tyson var trött men flåsade sig hela resan hem och sov sedan gott i soffan efter att han hade fått kvällsmat :)



 Foto: Anna Rasmussen


 Foto: Anna rasmussen

tisdag 4 april 2017

Vilken fantastisk boost jag fick i helgen.

Under de veckor vi inte har skrivit här så har Astrid fått diagnosen livmoderinflammation som sedan tydligen inte var någon livmoderinflammation, Tyson har utvecklat en rädsla för att åka bil och jag har ingen aning om varför, Xena har varit noll motiverad till att träna så känslan överlag har inte varit bra. Rädslan för att åka bil har stressat mig så enormt då vi åker mycket bil och jag är beroende av att kunna ta Tyson med mig. Men nu har jag bestämt mig för att släppa det här och vill han inte åka bil så får vi försöka att göra bilåkandet så bra som möjligt. Ska vi åka längre bitar så måste vi sova över tex för att han inte ska få sitta för länge i bilen på samma dag.

Men i helgen åkte vi till Rättvik och det gick bra fast att han flåsade och tyckte att det var jobbigt. Att sitt i buren på tävlingen var inte jobbigt och det var skönt att se att han stod i buren och viftade på svansen. Tänk att han skötte sig som en ängel också på själva tävlingsplatsen. Inga humörproblem utan var så himla mjuk och följsam, trotts bilåkningen. Känns bra då släpper han den fort. Vi tog en promenad och värmde upp och fräschade upp programmet. Känslan var bra så jäkla fin känsla där på promenaden och jag kände mig lugn.

Själv uppvärmningen var i ett eget rum och jag valde att starta direkt från rummet och inte gå till startfållan. Tänkte att det blir för lång bit för honom annars att komma till startpunkten och att fokuset kanske skulle försvinna på vägen. Vi gjorde en bra ingång på plan och efter startrutinen som vi håller på och pluggar in på HTM-satsningen. Känslan var bra och han var koncentrerad. Själva utförandet av programmet kändes superbra och känslan var enorm. Sådan känsla har vi aldrig haft på en freestyletävling. När vi var klara så skrek jag till Tyson fy fan vad du är bra och han ballade ur men det var han värd men han höll på att äta upp domarens banan. Jag tänkte att detta måste vara uppflytt och är det inte det så gör det inget då känslan var så otroligt bra. Ut och belönade och lekte massor helt i klass med vår HTM-satsnings filosofi.

Fick denna kommentar av min instruktör Pernilla senare på kvällen. Tjuvkikade på er idag och jäklar i min låda vilken utveckling. Så lugnt och koncentrerat. Hoppas att du själv hade en finfin känsla på plan. Jag tyckte på tävlingsplatsen att det var synd att hon hade missat oss när det gick så bra :) men då hade hon inte missat oss.

Resultatet blev en 3:e plats med uppflytt och diplom i klass ett Heelwork to Music. HERREGUD LIXOM TYSON TOG DIPLOM. Nu satsar vi mot klass 2 och ett mål för året är uppfyllt vi håller tidsplaneringen.



Xena skulle ha tävlat på lördagen men vi kom inte till start på grund av att hon senare på dagen visade upp en hälta. Men på söndagen var den som bortblåste och hon kändes fräsch men lite speedad och inte så konstigt då hon låg i buren hela lördagen utan att göra någonting. Xena var superfin och hade en underbar attityd och bara körde på. Jag själv var inte i lika fin form då jag tappade bort vad vi skulle göra. Så det blir hej och hopp men så otroligt glad och stolt över henne och är så jäkla fin min tjej.

Resultatet blev en 3:e plats men inget uppflytt i Klass 2 Freestyle. Saknar svårare innehåll men allting annat var uppflyttspoäng.



Så Himla nöjd med helgen och vilka fantastiska kameler jag har. De jobbade på fint och nu taggar vi och tränar lite mer för nästa tävling. Tydligen tycker min sambo att jag behöver jobba lite på min hållning och det kan han ha rätt i.

3 starter gav oss 3:e platser lika med tre pallplatser. Det har aldrig hänt oss tidigare. Tysons första pallplats i sin freestyle/htm karriär. Xenas 4 i freestyle klass 2. Vi tar känslan med oss till nästa träningstillfälle och tävling.