fredag 29 augusti 2014

Astrid är sjuk men vad är det....

Så har Astrid min fina vän varit till veterinären och som vi trodde är det någonting som är knas med henne, men vi vet inte vad :(

Astrid har under en tid inte varit så sugen på sin mat, hon har ätit men hon har inte ätit med glädje. Jag har tänkt att hon är väl inne i en liten period för det är hon ibland. Mat är annars någonting som är Astrids kännetecken att vara hungrig för jämnan. Hon har heller inte varit så pigg när vi har varit ute och gått eller sprungit så mycket på gården. Men i fredags så skulle hon få åka på semester med sin mormor och då märkte mamma att någonting verkligen inte stämde och Astrid började matvägra. Astrid som älskar att åka till fjällen gick efter mamma på promenaderna och då åkte mamma hem med henne igen. 

Nu har hon i alla fall börjat äta lite men hon är så trött. Ligger mest i soffan på kvällarna och tittar när vi lagar mat eller äter mat i soffan. Astrid hon vill helst sitta i knät på husse när han äter vid tv men nu bara ligger hon och tittar. Inte alls intresserad av mat eller av att tigga.

Så igår var vi till veterinären och Anna var med och skjutsade oss som min bil är lite trasig. Vi träffade samma veterinär som när vi var där med Doris. Så kanske är vi ett par nu. Veterinären klämde och kände noga på Astrid som inte alls var lycklig över att vara där. Astrid tappade under tiden på bordet otroligt med hår. Vilket hon har gjort under en längre tid. Men nu såg man verkligen håravfallet på den svarta ytan. Vi bestämde att vi skulle göra ett ultraljud på livmodern och ta en massa prover. Jag var inte så sugen på att ta ett ultraljud på livmodern men jag tänkte vi är ju här och då kan vi i alla fall se hur den ser ut. Livmodern var bra och Astrid skötte sig fint efter lite motvillighet i början på bordet. Sedan tog de en massa prover, lever, njurar, sänka, elektrolyter och sköldköteln och säkert något mer om man tittar på räkningen. 

Veterinären ringde sedan när vi kom hem och berättade att Astrid mådde bra i sin addison för elektrolyterna var bra men att sänkan inte var bra. Hon hade lite vita blodkroppar och det kunde bero på blodbrist. Veterinären tyckte vi skulle avvakta till proverna för sköldköteln är klara för att kunna utesluta den innan man funderar på vad man ska göra. 

Stackars Astrid men nu känns det inte så hemskt att man fick slänga upp och betala 4800 kr när det är något som felas. Men det lär väl bli lite mera räkningar har jag på känn.

Så nu får Astrid ta det lugnt och följa med på promenad om hon själv vill annars får hon vara hemma tills vi vet hur vi ska få henne pigg igen.

tisdag 26 augusti 2014

Det är något knas med Astrid

Astrid åkte i fredags till fjällen med min mamma och Bengan. Något som hon alltid har älskat men den här gången blev det inte som vanligt. Astrid var inte pigg och gick bara fort framåt när de var på väg till stugan igen. Hon gick ofta bakom mamma och Astrid brukar springa förre i vanliga fall. I måndags bestämde mamma att de skulle åka hem med Astrid som hon inte var pigg.

När Astrid kom hem så följde hon med på promenad och sprang även lite på gården. Men på kvällen när vi lagade mat så låg hon bara i soffan och tiggde inte alls mat. Vilket inte är normalt när vi pratar om Astrid. I morse ville hon inte ha sin frukost och knappt sin skinkskiva med medicinen. Hon ser så trött ut och till kvällen åt hon bara burkmat lite segt. Sedan har hon bara legat i soffan. Hon var lite sig själv på eftermiddagen när hon och Xena fick en promenad utan Tyson.

Men nu är tid beställd till veterinären för att kolla upp snuttan. Jag funderar allvarligt om hon har ont i munnen igen och tandlossning igen. Skulle vara mycket tråkigt men samtidigt skönt om det skulle vara så och hon sedan blev sitt gamla pigga jag.

Fina Astrid som har varit med om så mycket. Skulle hon inte bara kunna få åldras utan krämpor. Det önskar jag mig.

måndag 25 augusti 2014

Vattenflaskan 2-0 Tyson

Idag började jag med att ta med vattenflaskan på promenad. Lite tajt med träningsbältet men jag får nu sy ett nytt helt enkelt. Jag har tyg att sy ett av så varför inte. Vi började med att träffa på en katt i morse och ja Tyson blev chockad när han blev blött i knoppen. Men det var effektivt.

På eftermiddagen var flaskan med igen och tre hundar träffade vi på. Första hunden var en hund Tyson skällde på igår men idag gick det mycket bättre. En spray och sedan kunde faktiskt Tyson ha drag kamp över vägen. Nästa hundträff var två hundar han även skällde på igår, jo det är sant. Nu gick det sämre som han inte ville leka men han var ändå duktig och kunde ta en petning i sidan. 

Så idag känner jag mig hoppfull och det gjorde jag inte igår. I morgon blir det kattträningsbloggning. 

söndag 24 augusti 2014

Att bryta vid stress

Nu har Tyson varit hos oss i tre veckor. Det är en väldigt glad och mysig kille som vi tycker mycket om. Något som vi tycker mindre om är hans utspel mot andra hundar. Han har väldigt lätt för att stressa upp sig vid hundmöten, lukter från andra djur. Han vill gärna patrullera på promenaderna vilket han absolut inte får göra. Nu vid hundmöterna så försöker jag få med mig honom med godis och glada ord. Ibland går det till en viss gräns. Ibland går det inte alls. Hunden kan passera till en viss punkt sedan hoppar Tyson och skäller som en galning. Ibland läser jag lusen av honom och det är ett sätt att bryta honom som fungerar men det tar en stund att nå fram. Nu är jag inte så sugen på att bråka med honom och jag har inte haft en sådan här hund tidigare så jag känner mig lite osäker på vad jag ska göra. Jag vill att vi ska ha trevliga promenader och inte bara bråka.

Så nu ska vattensprutan med på promenaderna. Det gick att fästa spraymunstycket på en petflaska så nu får den plats i mitt midjebälte. Så nu ska den testas och jag hoppas och håller tummarna att den är effektiv. Måste hitta ett effektivt sätt att bryta honom.

onsdag 13 augusti 2014

Katt & Hundträning

Hundträningen går fin fint de dagar vi har bestämt träff med hundar att träna på. Det har bara varit två möten än och de har gått bra. Idag träffade vi gamla Tage en labrador på ålderns höst. Tage han brydde sig inte alls om Tyson utan gick och nosade i sin egen värld. Tyson brydde sig inte så mycket om Tage heller mer än att han först funderade om han skulle ha ett litet utbrott eller inte. Han bestämde sig för att det var roligare att äta grillkorv. Tyson gav bara upp ett skall under hela halvtimmen vi tränade och det var på slutet. Men han var jätteduktig och satt med ryggen mot Tage på 8 meters avstånd innan vi hoppade in i bilen och åkte hem. Vi träffades igen på gruvplan. Mycket bra plats där man ser mycket åt alla håll och hundarna får massor med space.

Vi tackar Tage och Gudrun så mycket för hjälpen och hoppas att Tage var nöjd med sin lilla utflykt.

Sedan åkte vi direkt hem och satt på munkorgen för att gå in till katterna. För två dagar sedan så hade jag och Tyson ett samtal ute på tomten om hans besatthet över om Doris kan sitta på taket till förrådet. Han är enbart intresserad av det när han är på tomten. Efter det så känns det som att det har lossnat lite med katterna inne. Han verkar fatta att katterna ska man låta bli för annars blir matten förbannad och vattensprutan är inte alls kul. Igår när vi var inne så hoppade Iris ner 30 centimeter från hans rumpa och Doris gick förbi honom. Tyson hade fullt fokus på köttbullen och satt med löst koppel på mattan mitt i rummet. Idag kom Doris in igen i rummet och Tyson tittade lite på henne men valde grillkorven i stället. 

JAG ÄR SÅ JÄVLA STOLT KÄNNER JAG........fina Tyson. Än är vägen lång och det kommer att ta ett bra tag innan jag vågar släppa honom lös och verkligen ett bra tag innan jag vågar ta av munkorgen. Men det känns fan hoppfullt!  På bilden, Tyson med fullt fokus i kattrummet med en katt på skrivbordet och en katt i fönstret framför honom. idag kändes det säkert så jag vågade plocka upp kameran. Bra känsla i magen och jag hoppas den kommer tillbaka :)


fredag 8 augusti 2014

Hundmötesträning

Som Tyson kommer att bli en stor och tung kille så är det dax att ta tag i allt han behöver träna på. Jag har ingen lust att tampas med en 30 kgs klump sedan när han har kommit upp i vikt igen. Så igår torsdag bestämde vi date med Anna och Elza för hundmötesträning. Vi träffades på en väldigt neutral plats. Tyson har aldrig varit där och Elza är van att träna där. Vi började att möta varandra på stort avstånd. Ingen reaktion och köttbullarna var goda. Fullt fokus på mig. Vi gick lite närmare efter ett tag och ingen reaktion där heller. Till slut stod vi så nära varandra att Anna kunde få min telefon och ta kort. Tyson stod på löst koppel och ingen reaktion utan tittade var jag var hela tiden. Vi avslutade det hela med att ta en promenad tillsammans och Elza ville väl kolla lite närmare på killen men det tar vi en annan gång. Vi har bestämt träff idag med för en promenad. 

Mäkta stolt över killen som fick en stor guldstjärna. En stor guldstjärna till Elza med som inte brydde sig om killen alls hon heller. På slutet så satt Elza utanför min bil och jag och Anna pratade lite. Tyson brydde sig inte om det heller och somnade in tungt. Jobbigt att jobba lite. 

Kamelerna skaffade sig en egen träning som jag hade glömt att stänga grinden. Sambon fick jaga dem över bygden. Så det blev ingen kvälls promenad igår som de var väl motionerade. Men det var tur att det gick bra och att de inte var borta för länge. Astrid hade varit ute och sprungit på en väg så det hade kunnat gå illa. Xena kom i alla fall när Sambon ropade på henne. Värre var det med Astrid som hoppade och skuttade för brinnande livet. 


onsdag 6 augusti 2014

Nya giraffen och lite problem

Nu har giraffen bott här sedan i fredags och äntligen börjar Xena mjukna upp lite och kan tänka sig att ta en sväng om på gården utan att tycka att han är läskig. Det är mer som hon vill uppfostra honom lite. 

Första dagarna gick jättebra men nu börjar alla fasonerna komma fram och testningen av den nya miljön. 

  • När han inte får jaga katten på promenaderna så vänder han frustrationen mot de andra hundarna och hugger efter dem. Så det gäller för mig att ha kolla på var han är om vi får se en katt. Han får nu gå bredvid mig när vi är ute och går och de andra framför. Han behöver inte gå med dem och patrullera. 
  • Han hetsar upp sig om han ser andra hundar och man märker det rätt bra när han blåser upp sig. Hade inte tänkt göra så stor grej av det men känner nu att jag måste visa vad skåpet ska stå.
  •  Han snodde två av mina mackor på bordet idag. Testning, testning, testning
  • Han och Astrid rök ihop idag vid lunchtid vid matsalsbordet. Vi satt och pratade och de stod bredvid och helt plötsligt blev det ett jävla liv. Inget hände men nu får vi även här berätta var hans plats är vid matbordet så han är på det klara med matreglerna. Här är vi alla lika välkomna vid matsalsbordet och alla håller sams.
  • Giraffen är väldigt hungrig och det är nog därför han är så tarv på maten. Det blir nog lugnare bara han går upp lite i vikt och känner sig mättare och känner att ingen vill knycka hans mat. Här äter de andra kamelerna väldigt lugnt och sakta.
Men något som har gått över förväntan är kattträningen. Han får på sig en munkorg och koppel och så går vi in till katterna. Han är jättenyfiken men står fint kvar och äter godis med mig. Vi har tränat typ 3 minuter åt gången och idag var våran Doris inne så hon sprang runt lite.Inga hysteriska anfall som han gjorde andra dagen han var här. Tror helt klart att munkorgen har lugnat ner honom och att han står och tittar på katterna genom grinden. Han har lärt sig att känna igen dem.

Men det är en jättefin kille som vi tycker mycket om och jag tror även kamelerna kommer att gilla giraffen med tiden. De vet bara inte än hur flocken sak se ut men jag ska bli väldigt tydlig med vilken ordning de har för mig. Han kommer alltid att få vänta på sin tur. Först Astrid, Xena och sedan han. Det är viktigt för honom att lära sig att vänta och inte bara ta för sig. Annars står han mest och viftar på svansen och är så glad. Ligger med i köket och tittar på när vi lagar mat. Vill gärna ha koll på var man tar vägen om man går ner i källaren. Nyfiken av sig.

måndag 4 augusti 2014

Va, en giraff också

Ibland blir inte livet som man har tänkt sig eller bestämt sig för. Ibland gör man beslut med hjärtat och inte med hjärnan. Jag hade verkligen bestämt mig för att inte ha en hund till som jag har varit väldigt nöjd med vår situation. Kamelerna har lugnat ner sig och katterna har varit nöjda. 

Men nu är jag en känslomänniska som har svårt att släppa och inte engagera mig i saker som jag får reda på och som rör mig i hjärtat. Inte alltid till det bättre kanske men ja, jag är så. Nu har jag tagit ett beslut som kommer att vara jobbigt för alla inblandade men jag hoppas att det i slutändan kan bli förbannat bra och det tror jag också. 

Så nu hälsar vi Giraffen Tyson välkommen till kamelfamiljen och hoppas att alla kommer att trivas ihop med tiden. Kamelerna och giraffen går bra ihop men giraffen vill gärna äta katter både till frukost, lunch och middag vilket inte är lika roligt. Så katterna har fått en gallerdörr och bor i ena halvan av huset och giraffen i andra halvan. Så det är lite att greja med när man ska på toaletten tex. Men nu är en munkorg inhandlad och vi hoppas att kattproblemet ska gå att träna bort under sikt. Går det inte att träna bort så får vi fundera på hur vi ska lösa det. För katterna kan inte bo instängda resten av livet som de är väldigt sociala katter som vill vara med familjen. Giraffen äter också strumpor och har varit opererad två gånger på grund av det och har mumsat i sig all veterinärvård till november. Så vi håller tummarna att han håller sig frisk. Han har problem med andra hundar som vi även kommer att få jobba mycket med. Sist men inte minst han hoppar skithögt och går inte att ha lös på gården och han hoppar säkert ut från balkongen också. 

På plussidan finns en jättefin och snäll hund som vill alla väl förutom katterna då ;) som gillar att få beröm och som verkar lättlärd. Glad mest hela tiden och svansen går i ett när man pratar med honom. Sover fint på nätterna, äter som en galning och gillar att ligga nära. Så han har bara på några dagar kommit oss nära och kärt. 

Men till alla som funderar varför jag har tagit en till hund som inte skulle ha flera så säger jag bara. Nej jag skulle inte ha en till men ibland vill ödet annorlunda. Vi håller nu tummarna att det här går bra och att alla kommer att trivas ihop :) :) :)