fredag 28 september 2012

Nu är det bestämt vad den lilla ska heta på riktigt!


Får jag presentera   Vaskur´s Gail Devers Skumpansdotter

 Mamma är Multichampion Antefa´s Rahina. Alma är också lite speciell som hon är efter en maltesiskt tik som är importerad från faraohundens hemland Malta. Så det finns maltesiskt blod i min lilla tjej också.
Fotot är lånat från Vaskurs hemsida

Xenas pappa är ståtliga Mulitchampion Northgate´s Dom Perignon eller skumpan som han kallas. Därför heter xena skumpansdotter som ni kanske nu förstår :) Skumpan har väldigt många fina hundar i sin stamtavla och kommer från Finland precis som Astrid pappa. Fotot är taget av Ari Koivisto och är lånat från kennel Northgates hemsida.

Så varför blev det Gail Devers. Jo uppfödaren Jenny gillar 100 meter spring väldigt mycket och valparna föddes under OS så för henne var inte valet att välja namn till valparna speciellt svårt. Så alla Xenas kullsyskon är döpta efter kända 100 meters löpare. 

Gail Devers är en kvinna från amerika som var väldigt framgångsrik på 100 meter och 100 meter häck. Hon har 3 OS guld och 5 Världsmästerskaps guld. Så nu hoppas jag att lilla Xena kommer att leva upp till sitt namn och springa som vinden på lc banorna och hoppas som en gudinna på agilitybanorna ;) Ja jag kan ju alltid hoppas eller hur. Gail Devers är också berömd för sina otroligt blå och långa naglar. Men det är inget som Xena kommer att ta efter hoppas jag.

torsdag 27 september 2012

Grattis Astrid på din 6 års dag idag :)


Idag är det Asta Basta, Pruppilupppan, Astriiids dag idag :) Jag hoppas att hon firas med pompa och ståt i fjällen tillsammans med min mamma och Bengt. Tänk vad åren går fort och som tur är blir hon bara förståndigare och förståndigare. Så HIPP HIPP HURRA för vår Astrid idag

onsdag 26 september 2012

Fotomodeller i bok


Jag ska nu lägga mig ner och läsa i Fredrik Steens nya bok som jag har här hemma. Har köpt den av en anledning och det är för att de två bilderna som är under är med i boken. Två hela sidor är förevigade till mina hundar. Nu är jag inte riktigt säker på vem det är som är på första bilden. Det kan vara Maya och det kan vara Astrid. Lite pinsamt att säga men jag vet faktiskt inte. Min mamma Säger att Astrid är på båda bilderna men jag tror faktiskt att det är Maya som är på den översta bilden. Maya och Astrid var väldigt lika i speciella positioner och det här är en sådan bild. Men det känns som Maya i min mage. Finns så grejer som säger att det är så men jag är inte säker. När jag håller för ena sidan på ansiktet så ser jag Astrid och på andra sidan så ser jag Maya. Vilket dilemma och vad pinsamt. Spelar ingen roll jag är väldigt glad över bilderna. De är otroligt vackra och jag gillar den på Maya/Astrid bäst. Den ser lite mystisk ut. Lite synd att Anka inte var med på den här dagen för hon hade säkert kommit med så charmig som hon var. Men Ankas grej var inte att vara still på ett ställe för länge så hon fick vara hemma. Lugnast för alla :)

Annars en väldigt fin bok men massor av fina bilder. Ska bli kul och se vad jag tycker om den för övrigt. Recension kommer :) 



söndag 23 september 2012

Xena 7 veckor gammal




Min lilla sötnos som är så långt borta och som det kommer att ta ett tag innan jag får pussa på. Ska jag säga upp mig och sluta skolan i stället. Nej jag får tålmodigt vänta på att tiden ska komma tills vi ses igen. Har fått rapport om att hon är den lugnare varianten och har en charmig sida. Jag är ju ett stort fan av lugnare faraohundar så jag hoppas att hon fortsätter på samma linje som nu. Härligt att öronen börjar att resa på sig också för då kanske de slipper tejpas. Vilket alltid kan vara lite besvärligt. 

Nej men är hon inte fin den lilla kamelen. Gillar hennes hållning så mycket. Jag är Jenny och Jocke evigt tacksam som gjorde det här möjligt att en liten kamel kunde flytta in här hos oss. Xena ska bo här på ett fodervärdskontrakt. Alla bilderna är Jennys och Jockes som jag har lånat

Att sova med två katter

Ja om jag ska vara helt ärlig så är det precis så här det ser ut på min sida av sängen. Jag ligger åt ett gem åt nått håll och ibland ligger det även en hund i fotändan. Sambon ligger som vanligt med massor av plats och kan röra sig som han vill. 

Jag brukar ha turen att katterna ligger bredvid varandra på min högra sida mot kanten. Men inatt har de leget precis överallt på min sida. På varsin sida om min kropp. En nere vid fötterna och den andra öppe vid bröstet. Sedan så vill den ena in under täcket med jämna mellanrum och nosar mig på på ögonlocken eller spinner mig rakt i örat. Hon vet verkligen hur hon ska väcka mig ;) 

Så jag har vaknat med jämna plågor av att det gör ont någonstans på kroppen för att jag har legat så still. Ja jag ligger still och det är nog även därför djuren ligger hos mig jämnt. Sambon snurrar på täcket och vrider och vänder sig. Men det är trots allt lite mysigt. MEN de kan väl ligga på samma sida tack

lördag 22 september 2012

Jag vill också


Idag packade kamelen bilen och for på semester till fjällen med min mamma och Bengan. Jag förväntar mig lite kort på telefonen under de två veckorna hon ska vara borta;) Vet att kamelen kommer att ha en toppentid och klättra runt i fjällvärlden så fort benen kommer fram. Och det kan nog gå rätt fort. Massor av kliande, massage och bortskämdhet väntar kamelen. 

Jag kommer att njuta av min frihet under de två veckor som Astrid kommer att vara borta men jag kommer ständigt att tänka om det inte är dax att ta och gå en promenad ;) Det verkar vara väldigt svårt att ställa om hjärnan :) 

Ni kanske funderar över provsvaren och de var bra. Förutom att Natriumet verkar vara svårt att få upp. Men vi kör på med lite mer salt och ser om det ändrar sig. Det är bara att leva på hoppet att det gör det. Svaret på sköldskötelprovet kommer i veckan. Vi håller väl tummarna att det också är bra. Mamma har fått med sig en massa extra mediciner om det skulle vara så att nått måste ökas när jag pratar med veterinären i veckan. 

Så under de här två veckorna som kamelen är borta får jag väl blogga om skitkatten och kattfan

fredag 21 september 2012

Astrid bloggar


Morgonen idag började väldigt märkligt. Jag fick gå ut och kissa som vanligt och sedan tjatade matten på mig att jag skulle gå och bajsa. Det brukar aldrig hända men jag gjorde väl det då. Förstår inte hur någon kan bli så glad för att jag bajsar? Sedan blev det bara konstigare och konstigare. Var fan var frukosten? Den var helt borta och matten verkade helt ha glömt bort att jag skulle ha frukost. Fick inte ens den där ostbiten jag får varje morgon. Sedan blev det ännu konstigare som vi skulle åka bil så tidigt. Men HALLÅ jag har ju inte fått frukost. Nu började jag surna till. 

Men sedan såg jag var vi skulle och jag började att önska mig till Mars. Neeeeej inte hit jag hatar det här jävla stället. Visade mitt missnöje med att skälla i bilen och matten säger att jag inte får. Va fan jag har ju ont i magen och jag mår illa. Berättade för alla att jag inte alls ville vara där när vi kom innan för dörren. Morrade och småskällde och matten säger att jag måste uppföra mig. Så fasiken heller jag vill att alla ska hålla sig så långt borta från mig som möjligt. Om jag morrar lite så kanske ingen vågar ta i mig. 

Matten var i alla fall nöjd med min vikt. Jag bryr mig faktiskt inte alls om min vikt. Tycker att jag är vacker som jag är. Jag tror att matten tycker så också men varför ska jag då väga mig. 

Efter en stund fick vi komma in i det där rummet och jag tänkte att beteer jag mig som en människa så kanske inte den andra människan ser mig. Satt mig på stolen bredvid matten och försökte se ut som henne men det gick ju inte. Faaaan. Den andra kärringen klämde och kände på mig överallt och de pratar om min bajs och andra saker. Varför vill den andra veta saker om min bajs???? det är väl en grej mellan mig och matten. Men sedan kom det värsta, Jag skulle upp på bordet också jag som hoppades att de hade glömt bort det och de ville sticka mig också. Varför ska de sticka mig i benet hela tiden. Trevlig sköterska som inte rakade mig i alla fall. Hon förstod verkligen att jag som tjej inte vill bli av med min frisyr. För det ser ju förjävligt ut när de tar bort en bit av frisyren. De andra hundarna fnissar ju åt mig när jag är på promenad och jag blir så ledsen. 

Det gick rätt fort i alla fall och sedan fick jag gå ut och jag ville springa till bilen men det var inte heller ok enligt matten. VA FAN ÄR PROBLEMET JAG VILL ÅKA HEM sedan fick jag inte skälla i bilen heller på alla andra som skulle in genom den där dörren. Jag ville ju bara berätta att de skulle rymma och springa hem. Var inte det snällt? Fick mat i alla fall och den där ostbiten så jag förlåter min matte. Nu ligger jag här i soffan och försöker se lite svår ut. Matten tänker inte lämna telefonen säger hon som den andra vi träffade ska ringa. Ska de prata mer om min bajs?

tisdag 18 september 2012

Agilityträning

 

Idag har vi tränat lite agility igen och det gick så fort att man fick se på hela träningen med massor av humor. Det var i alla fall väldigt svårt att ta tunnel idag från alla håll och kanter när kamelen kommer med hög fart. Spelade inte roll om jag stod helt bredvid tunnel i starten och visade henne utan hon brakade förbi i 720 km i timmen. Fort fort fort med andra ord. Men när vi får till det så går det jävligt bra. Men tunneln är en svår nöt. Att hoppa hinder till alla håll och kanter brukar gå väldigt bra och så även idag. När kamelen har hög fart så måste även matten ha hög fart framåt ;) 

 Men idag var det extra roligt att träna som jag märkte direkt när jag tog henne från bilen vilket humör hon var på. Hon drog och ville snabbt in på planen och sprang som en vilde när vi värmde upp med att slänga med kaninen Bunny som för tillfället bara har ett öra också. Det gick vilt till idag. Hon började även idag med nått nytt. Hon skällde i starten och ville inte alls sitta utan bara springa fort fort. Himla roligt att se att hon gillar den här sporten så mycket. 

Min vän Anna som var med stod och skrattade när Astrid brakade runt i 720 och säger. Hon har verkligen humor. Ja det har Astrid verkligen. Men när hon brakar förbi tunnel för 20 gången så är det lite svårt att se humorn ;) 

 Filmerna är inte från idag utan från förra gången vi tränade. Ni kan här se Astrids humor med tunneln. Den andra filmen är på Anna och hennes Akita och jag kan bara le när jag lyssnar på Anna. Vi är lite lika hahahah. Underbar Akita har hon som älskar att hoppa agility. Elza var bästa hunden på plan idag som tog alla hinder i rätt ordning och fart

 

måndag 17 september 2012

Får vi presentera........min lilla kamel :)

Xena Krigarprinsessan :) Ja det är så hon kommer att kallas för den lilla skatten och kriga det ska hon göra på många olika sätt. Planerna för den här lilla Xena är stora. Fast jag tror att jag kommer att döpa om henne till Senan senare hahaha. 

I helgen så tog min mamma och jag en lååång resa ner till Torpsbruk som ligger innan Växjö. En lång resa på 100 mil tur och retur. 

Men det var det värt. Möttes av 10 utvilade busiga valpar som gav sig fasiken på att de skulle smaka på oss överallt. Ett tag tror jag att det var fyra stycken som drog i min tröja samtidigt hahaha. Ja de var helt galna och värst var det när de fick tag på skinnet innanför kläderna. Det gjorde jävulskt ont. Ett tag sa vi nog mest aj, aj, aj, aj och skrattade. En var speciellt värst och det blev min mammas favorit. Ska nog inte säga vilken det är innan de är levererade hahaha. Men den valpen var igång precis hela tiden och somnade aldrig ;)

Lite fika och klappandes på de vuxna hundarna i familjen. Alla hundarna var väldigt trevliga och väluppfostrade och verkade så harmoniska. Mamma Alma till valparna var helt underbar. Jag såg mycket av Mayas fina sätt i henne. Hade hört innan att hon skulle ha ett fint sätt och det stämde precis. Så mild och gullig och det jag vill se hos en mamma. Sedan var det dax för valpgos igen. Men den här gången bara med tre av valparna. Tikarna och det var fullt tillräckligt. Ibland tog de bara sats och hade bestämt sig för att bita oss någonstans. Ja kamelvalpar är sjövilda ;) Men efter en stund lugnade de ner sig och somnade. Jag hade nog kunnat flytta in. Min mamma var tvungen att säga att vi skulle åka ;)

Vi tackade för gästfriheten och det kändes mycket bra när vi åkte mot hotellet i Jönköping. Superfin valp, bra uppfödare, mysig mamma. Kan det bli bättre? Nej jag tror inte det. Nu ser vi fram i mot vecka 47 när jag ska hämta hem lilla Xena. Är evigt tacksam till kennel Vaskurs och Jenny och Jocke för att de kan ha kvar min lilla tjej lite längre än väntat. Då min hundvakt som skulle ha hand om henne under min praktik inte längre kan. Annars skulle inte det här vara möjligt. Svårt när man bor i en stad och inte känner så många och flera av en vänner bor långt bort För långt bort för att åka och lämna och hämta en valp under fyra veckor varje dag. 

Om ni inte känner till kennel Vaskurs så känner ni nog igen uppfödaren Jenny Hall från bilder i hundsport där hon var varit på bild flera gånger med sina hundar. Jenny har sitt starka varumärke i sin röda lugg :) Då vet ni nog vem jag menar. Träffade även Jennys vinstrika hane Qing i helgen. Som även för nått år sedan blev årets hund. Vilken trevlig kille det var och så roligt att träffa honom i hans hemmiljö.

Den sista bilden är Jenny och Jockes privata bild som jag har lånat från Facebook. Vi hoppas mycket på den här tjejen som vi kommer att äga henne ihop. Men framför allt kommer hon att vara en högt älskad familjemedlem i vår familj.

måndag 10 september 2012

Fina kamelen


Min underbara kamel. Ja hon är faktiskt helt underbar. Så förståndig och så vild. Allt i samma paket och nått som jag gillar hos henne. Även om hon ibland beteer sig som att hon ska riva hela stället så finns det inget ont i denna lilla tjej. Men igår tyckte hon att matten var tråååkig. Varför kan jag inte säga som hon fick sig en promenad på två timmar på förmiddagen. Det borde hon väl vara nöjd med. Men tydligen inte som hon låg och kollade på mig i soffan och såg ut som att jag vill gå mera. Hmm jag kände mig rätt nöjd. I veckan som kommer ska vi försöka få till mera träning med Akitan på agilitybanan. Det kommer Astrid att digga. Hon var så duktig sist min vilda tjej. Rätt lydig har hon med blivit som nu går lös till och från bilen utan att försöka rymma efter grannens katt. Men längre än så går vi inte. 

Sedan är det så kul att vi har fått så mycket kommentarer för hennes halsband. Alla tycker att det är så fint och Astrid klär verkligen bra i det. Ångrar inte att jag tog den färgen som det passar pälsen så bra. Finns att inhandla hos Csigoras. Kolla in där finns mycket annat fint. Ska nog snart kolla lite till hund nr.2 ;)

lördag 8 september 2012

Lite agilityträning och massor av bilder


Idag träffade jag och Astrid Anna och hennes två hundar Elza och Leon. Elza är en ung American Akita och Leon är en 10 år gammal Husky. Det ar så roligt att se de här två hundarna på planen. Elza var kanske inte skitsnabb men så duktig och Leon var skitsnabb och också jätteduktig. Med Leon kan man inte tänka sig att Anna bara har haft honom ett litet tag som de har en sådan bra kontakt. Och Huskyn är ju inte heller någon lätt hund att jobba med. Anna säger själv att med Elza har hon slitit och slitit för att komma dit de är idag. Helt fantastiskt att se denna stora hund hoppa så elegant och springa på bommen. På bilden pratar Anna och Elza lite taktik. Som att inte Elza ska äta upp min kamera. Hon gillde uppenbarligen kamerabandet ;) Ja Akiten räckas nog som en väldigt svårjobbad hund men nu tycker jag att människor får tänka om. Med lite vilja och arrangemang går nog det mesta.


Hoppa högt är inga problem med en Akita. Här hoppar Elza efter en boll och det var ingen tvekan över vad hon skulle göra.


Tio år gammal Leon som verkligen ser och beteer sig som en valp. Fantastiskt söt som klippt :) Härligt att hon vågar Anna ta fram rakappareten

Hoppa är inga problem för en Husky heller. Ska poängtera att Leon inte hoppar så högt pga sin ålder eller så mycket. Men han tycker att det är jättekul.


Den vilda kamelen Astrid dödar kaninen Bunny

Dagens bästa bild. Anna kastar bollen och Astrid är så i gasen att hon springer runt och skäller. Men att hämta bollen tänkte hon inte alls göra.

Här är det Anna som dirigerar Astrid som glatt hoppar efter hennes macka med salami. Härligt att se på henne att hon är så fokuserad på den som för henne.

Men får jag mackan dååååååå. Jag hoppar ju så fint.

Liten söt kamel

Lite slalom och på en del bilder verkligen hoppar hon in i slalomen. Häftigt att få ett kort på dem så här tycker jag.

Fokus på mig och var vi ska nästa gång. Styrning med svansen också det kan ju behövas som det går så fort.

Härliga söting kamelen


 Pausmys mellan två kära vänner



Slalom går med en Akita också. Elsa var bra mycket duktigare på det här än Astrid. Tog alla portarna utan att fuska

Bra höjd på hoppet

Balansbomen är lite smal tycker Elza men tar den med koncentration. För det gäller att veta var man sätter fötterna.

fredag 7 september 2012

Jag och Astrid


Här kommer de stolta på pallen ifrån rallycupen, synd bara att Astrid kollar så på godisen som ligger i gräset lite framför henne. Men jag blev chockad när jag såg kortet. Jag själv ser normal ut för en gångs skull. Annars så är det nått som jag är bra på att inte göra hahaha. Fortfarande en stolt matte

torsdag 6 september 2012

Wooohohoo


Igår var det dax för sista tävlingen i Södra Dalarnas hundägarförenings Rallylydnadscup som jag och Astrid har varit med på. Vi har varit med på tre tävlingar av fyra och jag tycker att det har gått fin fint. MEN igår var hon så jäkla med och duktig. Det riktigt ryckte i den små kamelbenen. Härligt att se att det sken om henne. Förra gången var det inte riktigt så. Men på dagens tävling var hon så fin och så följsam. Synd bara att hon var så i gasen att hon hoppade rakt på en skylt så den flyttade sig. Men vad gör det när kamelen är vild och glad. Tyckte att vi fick till en bra tävling och vi slutade sedan på 96 poäng och en andra placering slagna med ett poäng. Varför hoppade hon på skylten hahaha. 

På totalen så hamnade vi på en andra plats Grattis, grattis till oss :)))) Jag är en himla stolt matte över min guldkamel som är så duktig och det roligaste är ändå att andra även de tycker det. Så roligt när människor kommer fram och påpekar vilken kontakt hon har med mig. Inget som jag själv märker när vi går banan så det är kul att höra. Alla tycker att hon är så fin och elegant. Ja men det är hon ju men det värmer mattes hjärta som brinner för sin kamel. 

Det bästa av allt var att vi vann ett presentkort på granngården så nu vill kamelen shoppa en massa ben :) Goda ben med smak har hon bestämt för igår kväll kunde hon även prata :) Duktig kamel jag har har.  

onsdag 5 september 2012

Men vad är det här

Har ni sett frågetecknet på höger sida :) Det planeras för en ny vän här i hushållet och jag tänker inte än gå ut med vad det är. Ras eller sort utan ni får vänta och fundera. Det känns i alla fall som det är dax nu. Jag är redo, Astrid verkar stabil i sin sjukdom. Jag tror även att hon saknar en vän att dela sitt liv med. Hon är nöjd och glad med oss men hon lyser upp när vi träffar andra hundar. Så nu ska hon få en vän att dela sin vardag med och jag ska få en vän att fortsätta tävla med.

måndag 3 september 2012

Klet och klaffs


I lördags var jag och Astrid till Högbobruk för att jag skulle ställa Antefas Vienna "Vera". Jag hade sett en bild på fredagen och tänkte ta med mig gummistövlar men glömde de hemma. Jag hade som tur är mina goretex skor med mig. Synen jag möttes av i allén med träd var inte vacker. Det var brunt klet överallt. Högbobruk är annars en väldigt vacker utställningsplats men inte i helgen. Det såg ut som på bilden överallt och ringarna varierade med mer eller mindre vatten. 

Vi hade en ring med mindre vatten men det stänkte rejält bakom de som sprang ändå. Skorna sjönk ner några centimeter i backen vid varje steg och Kamelen var inte alls imponerad av det kletiga underlaget och försökte hitta sätten att gå på som inte var så blöta men sedan gav hon upp. 

Men hur gick det för lilla Vera då? Jo hon skötte sig så bra på det dåliga underlaget och slutade som Bästa tik tvåa och fick sitt första Cert. Matten Cerstin var så glad och även uppfödaren Annica. Självklart var jag också nöjd :) men lite förvirrad och fattade inte först att vi hade fått Certet ;) Blir väl så när man inte har ställt på länge. Jag var i alla fall snyggast kläd tror jag i ringen med regnbyxor och en rosa polotröja som var helt prickig. Eller ja jag var nog mera brun än ren. Domaren tittade på mig och sa vilket härligt väder. Ja visst är det svarade jag. 

När vi sedan kom hem fick Astrid tillbringa en bra stund i duschen som kletet verkligen satt fast på henne. Men hon blev ren och fin tillslut.