söndag 25 januari 2015

Bråkhundskurs igen

Så var det dax att gå bråkhundskurs igen som jag så fint kallar det. Samma kurshundar som på tidigare kurs men nu ökades svårighetsgraden. Nu var vi i ett ridhus så det blev ett nytt ställe. Alla hundarna ute samtidigt och rörde sig. Tyson han visade tydligt att han kände igen sina gamla bråkpolare och var väldigt duktig. Han är väldigt fokuserad om han vill och då är han guld att jobba med. Pernilla som kursledaren heter hade bestämt att vi skulle träna inkallning och i lina så klart. Jag sa lite fint till henne att du håller väl in nu om han skulle hitta på något dumt. Ja för han blir väldigt stark i lina. Men tur att han skötte sig så Pernilla inte behövde visa upp sina skills i att hålla i en galen faraohund. Första gången tog han lite sikte på en tik men ändrade uppfattning när han förstod att vi skulle busa också. Han älskar sin draggroda som vi sedan kampade med efter att han kom. 

På slutet var han lite trött och det visade sig när vi skulle gå ut från ridhuset och nästa kurs stod utanför. Det blev lite för mycket för Tyson som visade upp sin starkaste röst. Inga utfall direkt men han gastade på och berättade för alla som inte ville veta att han var på väg till bilen. Sedan låg han som en ängel i sin bur och såg nöjd ut. 

På kvällspromenaden nu så fick vi möte av en liten hund men då skötte han sig fint. Han funderade om han skulle men valde att inte göra något. Men vi har inte kommit så långt att vi kan röra oss på promenaderna och möta andra hundar. Rätt konstigt egentligen som vi kan gå och möta hundar om vi tränar. Fast det är ju helt olika situationer. 

Mina fina tjejer fick vara hemma och laga mat med hussen.

måndag 19 januari 2015

Var har vi tagit vägen????

Ja det kan man verkligen ta och fundera över men vi finns här hela och friska. Jag har suttit i flera veckor med min C- uppsats och nu är vi inne på sista rättningen. Kamelerna och giraffen ligger mest och suckar i soffan men snart så är det över och då hoppas jag att vi kommer att bli lite mer aktiva än vad vi är idag. Men man vet aldrig. Vintern här är en katastrof minst sagt. Det snöar och sedan regnar det lika fort eller blir plusgrader så allt börjar smälta. Just nu har vi väldigt knöliga isgator som de inte plogade när det blev töväder med mycket snö på gatorna så ja det är inte så kul att promenera. Snön som finns på gården har en hård skorpa så det inbjuder inte heller till lek. Så egentligen så pustar jag tillsammans med dem som promenaderna är väldigt jobbiga för tillfället. Jag får ont i mitt onda knä som jag hela tiden spänner mig när vi går. Jag som gillar vinter och snö ser faktiskt fram emot våren.
 
Men ja ja lite roligt har vi att se fram emot. I februari är både Tyson och Xena anmälda till rallylydnad nybörjarklass och det är 77 anmälda. Jag tror att alla kommer att få starta och det blir ju jätteintressant med så många starter. Var kommer de att hamna i startfältet. Så i helgen var vi iväg och tränade i en ny hall som har öppnat här omkring. Båda skötte sig faktiskt väldigt fint och Tyson gick en bana för första gången och det gick väl så där men ja tävlingen är ett socialt experiment för hans del. Xena är mest anmäld för skojs skull. Vi har inte tränat mycket under vintern och det kommer att visa sig resultatmässigt men kanske överraskar de sin matte.
 
Men bara rättningen är klar så kommer vi att bli aktivare här som vi har lite mål att se fram emot under året.

fredag 2 januari 2015

Mål för 2015

Ja ni jag vet inte hur jag ska säga det här men 2015 då börjar livet :) Jag har så sett fram emot det här året och speciellt januari månad då jag kommer att sluta studera "förhoppningsvis" Vi får väl se hur det går med c-uppsatsen. Men i alla fall så kommer jag efter 5½ års studier att äntligen få börja betala av på mitt STORA studielån och börja jobba på riktigt. Det ska bli väldigt roligt att få ett liv igen. Jobba och sedan vara ledig och framför allt att få en fin lön. Det är man inte bortskämd med som student. Så ja för matten börjar livet det här året.

För hundarna så hoppas jag även att det riktiga livet börjar för dem. Genom att matten får lite mer pengar i plånboken så hoppas jag att vi ska kunna gå lite kurser i år. Framför allt skulle jag vilja gå en kurs i tävlingshandling i rally. Ja vi får se vad vi hittar på: Men mera kurser och ett mera aktivt hundliv då vi nu har råd att göra saker och man kan åka bil hit och dit utan att behöva räkna mil och vad bensinen kostar.

Tyson han har ett spännande år framför sig. Han är anmäld till rally den 7 februari i Fagersta. På det ena eller det andra sättet så kommer han att överraska mig. Hur det visar sig då. Det är en test för att se hur han kommer att reagera med andra hundar i den situationen. När vi har gjort den här tävlingen så kommer det att utvärderas hur vi ska gå vidare. Men planen är att tävla honom i rally och kanske debutera i lydnadsklass 1 till vintern. Hade velat ta licens på honom i lc men han kanske äter upp den andra hunden så vi väntar nog lite med det. Men vi ska fortsätta med kattträningen. Den känns som prio 1 just nu. Att han ska kunna umgås med katterna inne. Träningen har legat lite på is ett tag men nu ska vi ta tag i den. Samt att fortsätta att träna honom med andra hundar.

Xena skulle ha tävlat lc det här året var planen men vi lägger den på is för framtiden. I stället kommer vi att satsa på rallyn och finslipa momenten i nybörjarklass för det är lite moment som inte sitter. När de sedan sitter så ska vi debutera i fortsättningsklass och jag beräknar att vi ska göra det i höst/vintern. Vi ska även satsa på freestylen och jag vill gärna anmäla henne till en tävling i vår men vi får se om vi får klart programmet tills dess. Planen är även att debutera henne i lydnadsklass ett till vintern inomhus.

Astrid jag hon ska bara ha ett bra liv och får hänga med på allt skoj som syskonen ska ut på. Hon är maskoten som får heja fram dem. Astrid hon tränar samma som de andra gör men att hon inte får tävla. Så ja några riktiga mål finns inte för Astrid mer än att vi måste ta tag i henne skällande inomhus. Hon är väldigt orolig i perioder men jag är säker på att det hör ihop med hennes sjukdom. De blir lätt lite mer oroliga än vanligt.

Så jag hoppas att vi får ett fint 2015 med massor av nya erfarenheter. Vi började i alla fall nyårsafton med att träna i 2 timmar. Alla tyckte att det var väldigt roligt.