året 2019 som har gått.

Då är det snart dax att lämna 2019 och gå in i 2020 för att uppleva nya saker och utvecklas framåt förhoppningsvis. Kanske kommer det att bli ett bra år och gå som tanken önskar eller så kommer det inte att göra det och det är det som är så spännande med ett nytt år och vad som än händer så lär vi oss någonting av det. Någonting som jag har bestämt mig för är att jag ska blogga mer och ja jag vet att jag har sagt det tidigare men jag ska nu ta upp någonting som jag själv tycker är roligt. Har bestämt mig för att göra saker som jag tycker är roligt med början 2020 och göra saker som kommer att utveckla mig. Det är också tänkt att 2020 kommer att bli mitt hundår på många olika sätt. 

Men först hur har det nu gått under 2019 :)

Mina mål för Tyson det här året var att:

Ta diplom i fortsättningsklass i rallylydnad och förhoppningsvis göra det i Flen på två starter då vi hade två uppflytt kvar. Det var Tysons första rallytävling på ett år och han skötte sig så fint och fick det efterlängtade diplomet och tog även hem domarens val för andra året i rad i Flen. Han charmar domare min Tyson. 

Någonting som var hett efterlängtat var ett diplom i freestyle klass 1 som vi har hägrat efter under några år och i Oktober var det dax i den fina hallen i Ulricehamn. Första starten så ballade han ur och diskade sig genom att lämna banan i glädjelycka över att få dansa lite. Andra starten så fick vi till ett uppflytt och diplomet var i hamn och ja vi gjorde det med tricks som han går igång på. Så jäkla nöjd med min kille som alltid ger allt och lite till. 

I maj gjorde vi ett doftprov  för eukalyptus och Tyson gick in och glänste efter att ha luktat in allting annat också i hallen. Så roligt att vi kunde ta doftprovet för eukaluptus. 

Tyson ställdes också på Stora rasspecialen på Störmsholm och blev bästa krypt och uppförde sig väldigt bra i den heta sommarvärmen. Tävlade även i bästa par med sin syster. 
Tanken var även att vi skulle starta i heelwork to musik och startklass ta ett uppflytt men vi gjorde ingen start och jag känner faktiskt ingen sorg för det då vi inte var mogna för det helt enkelt. 

Mina mål för Xena det här året var att: 

Var att vi skulle ställa ut och ha en bra känsla i ringen och det lyckades vi med två gånger.  Himla nöjd med min tjej som gav allt och speciellt på Strömsholm då det var väldigt varmt och är ingen hund som vill tävla i värme. CK fick vi på båda utställningarna och det var också ett kliv framåt. 

Har i två års tid velat hur jag ska göra med freestylen och vi har kämpat och tävlat i klass II och antingen har domarna gillat programmet eller så har de hatat programmet. Jag bestämde mig då för att göra om programmet och skaffa oss en ny låt. Det visade sig blir helt rätt för Xena då hon gick in och glänste ii kungsör och plockade hem diplom i klass II och blev även 1:a och 2:a.  Sedan började velandet för klass III och när vi skulle ge oss på det. Låten som vi hade till klass II var för kort men vi gillade låten och hittade sedan en låt som passade bra ihop till första låten så det blev att få klippa lite. Vi började träna  och anmälde oss och när vi kom till Ulricehamn så var typ hela eliten där och tävlade i klass III och det kändes väldigt nervöst. På första starten fick vi ett CERT helt otroligt att vi tog ett CERT i freestyle klass III och att starta med hela eliten där kändes nästan som när vi startade första gången men Xena var en pärla och jobbade så fint. På andra starten var vi 0,5 poäng från ett till CERT men vad gör det för nu hade vi vågat oss ut för start. 

Mästarklass var även ett mål under året och här var vårt mål att ta oss över 80 poäng då vi hade lite problem under förra året med olika saker. Men fasiken var stolt jag är över att vi under året har tagit 2 CERT i mästarklass och som bonus tog vi ett CERT för en domare som bygger väldigt spännande banor. Under tävlingen i Flen var vi även med och skapade lite rashistoria då Team Fy Farao vann cuptävlingen över två dagar med enbart faraohundar i laget. 

Vi genomförde även ett doftprov i eukalyptus men vi kan säga att ja spårning inte riktigt är Xenas sak och hon tyckte att matten kunde ta och lukta till sig eukalyptusen själv. Vi gjorde ingen start i lydnad eller heelwork to music då vi inte kände oss redo. 

Även fast vi inte har tävlat mycket så har detta år varit ett fantastiskt år för oss i Team Kameler och vi har gjort så roliga och bra saker tillsammans. Jag har verkligen ett par guldvänner som jag tränar och tävlar med och  jag ser fram emot 2020 på flera sätt. 

Uppflytt,diplom och cert

Förra helgen var vi i Ulricehamn och tävlade i freestyle. Senaste starten vi gjorde var i februari i år så man kan inte säga att vi har varit ihärdiga i den här sporten i år. Men nu var det dax igen och ja vi valde att tävla långt borta i en hall vi aldrig har varit i och ta en liten semestertripp.

Tyson var anmäld i freestyle klass 1 och på vår sista tävling stod det i protokollet att vi kanske skulle strunta i att ha momentet skicka med då han brallar loss så mycket. Visst, sant och tanken har funnits där men han gillar momentet så mycket så i hans nya program hade vi tre sekvenser med skick inplanerat. Varför göra det lätt för sig hahaha eller skam den som ger sig kanske och ingen mins en fegis. Lite dumt också kanske då vi bara hade ett uppflytt kvar i den här klassen för att han ska få sitt diplom. Xena var efter mycket om och men och stora velningar anmäld till freestyle klass 3 och det innebar debut och känslan att nu kommer vi fan att skämma ut oss.

Resan ner gick bra och vi kom till campingen på eftermiddagen på fredagen och stugan var helt ok och den hade ett bra pris. Det som inte var ok var att campingvärden inte upplyste om att man behövde mynt för att kunna duscha men Anki kom som räddaren i nöden när receptionen var stängd så jag kunde få min efterlängtade dusch. Hundarna skötte sig väldigt bra i stugan medans jag sprang runt och var mörkrädd på den mörka campingen.

På lördagen sedan var Tyson först ut av mina två i klass 1 och uppvärmningen var inte den bästa inför första starten då en lösspringande hund rusade förbi oss när vi värmde upp och gjorde att Tyson blev väldigt osäker på platsen och visade upp sitt mindre smickrande humör. Men han var rätt lugn när vi skulle starta och hängde med fint in på planen och under starten och sedan stack han glatt och sprang utanför banan när jag skickade honom men han kom tillbaka och fullföljde sedan sitt program bra tycker jag. Men en disk som sagt och lite ahhhhhh. Andra starten så flyttade vi saken som han ska springa runt så han inte sprang ut mot publiken utan in mot väggen och nu fick jag styr på honom. Fortfarande superglad men han gjorde det han skulle även om det absolut inte var perfekt men så glad att vi inte diskade oss men jag trodde inte att vi hade fått uppflytt då jag inte tyckte att det kändes så. Men så såg jag i resultatlistan att han hade fått uppflytt och ett tag låg han som nr 2 men fick flytta ner till placering 4. Men vilken kille han är och nu fick vi även det efterlängade diplomet i klass 1 efter många års prövande och vi gjorde det med 3 skick hurra hurra hurra. Nu lämnar jag och Tyson freestylevärlden och satsar på heelworken igen och kanske får han göra något gästspel i framtiden om jag vill att han ska få bralla loss.

Så var det dax för Xena och jag var så jäkla nervös då typ hela landslage stod där och tittade på oss. Alla andra som tävlade i klass 3 hade nog bytt till showkläder men jag hade bestämt mig för att vi skulle vara bekväma och jag körde i jeans och fleecetröja. Hon var grymt taggad och jag hade inte riktigt koll på låten då jag var trött i huvudet efter att ha varit i hallen sedan klockan 8 och vi startade nu klockan 16 men Xena såg ut att sprudla av glädja och jag misstänkte att hon kanske skulle go helt bananas. Vi gjorde en fin angång på plan och jag tycker att det hela gick rätt bra trots att jag glömde programmet och att det strulade en hel del i den snabba sekvensen. Men Xena var superstolt och höll ett gott humör under 3 minuter. Jag tänkte lite att nu har vi skämt ut oss. Vi fick aldrig se våra poäng innan vi startade andra gången så jag hade ingen aning om hur programmet låg till poängmässigt. Men under start nummer två var känsla nu underbar men saker strulade men det kändes som att vi jobbade på fint tillsammans och hade ruskigt roligt där i vår bubbla.

Sedan när resultaten kom upp så såg jag att vi hade tagit vårt första CERT i klass 3 i freestyle och vilken underbar känsla det var att ta den på debutstarten. Vi var verkligen på rätt väg med vårt klass 3 program. På den andra starten så missade i certet med lite poäng men jag är så himla nöjd över vår prestation och poängen vi fick för musiktolkningen då jag tycker att det är väldigt svårt ibland. Samt att vi inte kom sist :)

Resan hem gick sedan lätt när jag tänkte på uppflytt, diplom och cert. Kunde faktiskt inte få bättre resultat med mig hem utan jag fick med mig det som jag åkte ner för ett Diplom för Tyson.

Nu funderar vi var nästa start ska bli

Prestationsångesten kommer smygande

Prestationsångest är min värsta fiende och känner så väl igen

Vill bara banka någonting hårt i huvudet på mig så känslan av att jag vill prestera försvinner. Jag vet att denna känsla inte alls är bra för mig, hundarna, vår träning eller vår prestation. Snälla försvinn illa kvick så börjar vi tänka positiva tankar i stället.

Prestationstankarna kom direkt jag började tänka på vår framtida debut i freestyle klass 3 som också närmade sig med stormsteg. Jag hade inte fått till ett program men jag hade  varjefall en tanke och ett tema och jag visste vilken musik som skulle klippas ihop. Sedan börjar vi tänka på tricks och det är då hela hjärnan knyter sig som en trasligt garnnystan. Jag fick inte fram några ideer och känner frustrationen komma krypande. 

Men nu har jag och hjärnan kommit överens och vi ska göra ett program som passar Xena som vi sedan utvärderar. Jag gissar att det är för enkelt för klass 3 men samtigt är det ett program som får oss att må bra. Känns som att det är den viktigaste känslan just nu för att vi i huvudtaget ska komma ut och debutera bland eliten. För vad gör det om vi kommer sist eller om vi gör bort oss totalt vi har i varjefall debuterat och det ska bli så roligt, spännande och läskigt på samma gång.

Tyson ska också starta och det är första starten på över ett år för honom i freestyle. Har även här försökt bygga ett program som passar honom och hans fart men samtidigt är det ett vågspel då han går igång på fart. Vi får se om hallen står kvar efter hans starter. Han har även börjat skälla så in i bomben men det får vi ta tag i efter helgen då jag inte vill ha en skogstokig hund som springer runt och tycker livet leker samtidigt som han skäller så alla blir döva. Men vi hoppas att han kan hålla sig i skinnet så han kan få sitt diplom i klass 1 nu och det kommer han att få bara han inte börjar nysa hysteriskt för då tappar han alla hämningar hahahaha.

Doftprov i eukalyptus

I våras anmälde jag båda hundarna till ett doftprov i eukalyptus i slutet på maj. Jag bestämde mig flera månader innan att vi skulle försöka komma med på detta prov så jag anmälde när man fick anmäla. Förhoppningen att få två godkända doftprov var inte direkt stora.

Xena är supersvår att spåra med då jag inte riktigt tycker att hon har motivationen för att använda sin nos till vissa språrsenarion. Att leta bajs och annat härligt att äta då fungerar nosen fin fint men att göra personspår, viltspår eller nu nosework då fungerar nosen halvbra om jag ska vara ärlig. I personspår så går det fint till första apporten sedan är det som att hon blir störd och börjar nosa efter annat. I viltspår så nosar hon nog allt som har med djurdoft att göra. Då går svansen men hon kan helt plötsligt börja spåra någonting annat som är mer intressant och det går knappt att se när hon för detta. Kanske är hon noll intresserad av pinnen som den inte går att äta upp och en klöv är ju bara en klöv som är djupfryst. Kan ju tyvärr inte lura henne att det är harbajs vi letar efter.

Så vi har haft stora problem i noseworken då hon tycker att kartonger är så tråkigt och fattar inte varför hon ska leta efter doften i en kartong. Varför ska hon leta efter en eukalyptusdoft alls enligt henne. Oftast går hon in ointresserad i rummet och bara går en sväng och sedan kollar på mig och tänker vad fan är detta. Ja ungefär så var det när vi gjorde doftprovet också. Vi kommer in i rummet, hon kollar och när jag visar på henne på kartongerna så går hon och nosar på några men man ser att hon inte alls har lust till detta. Vi tar två varv och jag säger markera om en kartong som hon kanske visade lite intresse för men nej det var fel, fel, fel. Kartongen var inte ens i närheten. Men jag hon är lika fin för det. Bara att kämpa vidare eller om vi bara ska lägga ner det kanske. det är kanske helt enkelt inte alls hennes sport. Eller är denna nöt till för att knäckas hmm.

Tyson han är som en spårgud, I personspåret så går han fort fort eller han vill helst springa fram till alla pinnar och markerar de fint genom att ta upp dem. Motivationen försvinner inte vid pinne nummer ett utan han har den kvar hela tiden. Viltspåret tycker han är superäckligt och första gången var han livrädd men ändå stolt när han hittade klöven och bar den till bilen. I kartongsöket så har han ibland varit lite ivrig så han har missat en doft för han vill gärna lukta av allt annat i rummet också och fort ska det helst gå. Tyson gör lixom inget sakta när han gör saker utan full fart framåt. På doftprovet så kommer han ivrig in i rummet. Han går fram till några kartonger och luktar och sedan luktar han igenom fönstren, stolar och är på väg till andra sidan rummet så jag får jobba tillbaka honom till kartongerna. Han nosar och trycker sedan lite extra mycket på en kartong och jag säger markera och det var rätt. Han hittade doften så himla roligt fast vi knappt vet vad vi håller på med, Stolt över min kille och ja över min tjej också som går sin egen väg. 

Så nu är Tyson den 4:e faraohundshanen i Sverige som har godkänt  doftprov i eukaluptus och vad jag vet finns det ingen tik som har ett godkänt doftprov. Kanske vill de bara leta och äta bajs som Xena ;)

Nosework - utomhussök

På något märkligt vänster så fick jag väldigt ont i min hälsena under dagen idag så kvällspromenaden fick ställas in. Bestämde mig då för att testa lite nosework och utomhussök som vi aldrig tidigre har gjort . Laddade en liten rosfribehåller med en möbeltass med eukalyptus och gömde den i trädgården. 

Först ut var Tyson som inte alls fattade vad jag menade men vi trallade runt i trädgården och helt plötsligt så hittade han behållaren och blev väldigt nöjd. Vi gjorde tre sök till och  på sista söket hade han en rask fart i trädgården och travar förbi behållaren för att sedan tvärvända och hitta doften. Så häftigt att se den snabba reaktionen och nu blev jag så klart sugen på att testa honom på en tävling. 

Sedan var det Xenas tur och hon såg ut som att hon skulle kräkas. Hon förstod verkligen inte vad hon ville att vi skulle göra och med sela och lina det var bara så konstigt. Vi gick runt hon stannade och jag bad henne att söka igen och så fortsatta vi tills hon hittade behållaren. Berömde och hon mumsade godisar och sedan gjorde vi sök nummer två och samma procedur igen. På sök nummer fyra var hon lite snabbare och letade lite bättre. Det kommer nog att släppa med lite tragglande tror jag. 

Jag är lika grön som hundarna på detta och vi får testa oss fram till vad som blir rätt. Så nu ska vi försöka få till några sök i veckan som roligt avbrott till den andra träningen och nu vet ju jag att de gillar att göra olika saker. 

Måste ha haft hjärnsläpp

Ibland fallar man för grupptrycket och i det här fallet gjorde jag nog det, stackars Xena. 

Men nu är vi i varje fall anmälda till muddypaws i Stockholm i september där vi kommer att vara 9 faraohundar som startar tror jag. Kommer att bli himla roligt om vi faraohundar får starta efter varandra. Sedan är vi även anmälda till K9biathlon i Örebro men där är vi nog ensamma. Men jag har verkligen funderat hur jag tänkte då jag och Xena typ aldrig har sprungit ihop och hon gillar det heller inte så mycket men ja det blir nog drag under tassarna när hon ser de andra springa iväg. Och blir det drag under tassarna så ser jag även framför mig att hon släppar mig över hindren och jag ser mig skrika stopp stopp stopp och hon lyssnar inte. 

Det som är jobbigt med Xena är att om hon börjar att dra så drar hon galet mycket och det är kanske så man vill ha sin draghund men jag vågar inte riktigt släppa på.  Tyson är mycket skönare att springa med då han drar hårt men inte hysteriskt. Xena hon drar som värsta duracellkänguren om hon vill. 

Ja vi får se hur det blir och hur det kommer att gå men vi måste ivarjefall börjar springa ihop men just nu känns det inte som rätt tillfälle som hon löper. 

Herregud vi tog diplomet

Den 24 februari packade jag in hundarna och sambon i bilen och åkte mot Kungsör. Jag och Xena skulle starta i freestyleklass II med vårt nya program och jag ville bara ha en bedömning på det för att veta hur vi skulle arbeta vidare. Sambon som aldrig är med när vi tävlar hade jag lovat att vi skulle vara hemma senast klockan 20:00. Lärde mig senare att man ska aldrig lova en tid när man är hemma och det vet jag ju egentligen redan.  

Vi kommer till Kungsör, får in hundarna i hallen och sambon laddar upp med att lyssna på poddavsnitt. Ibland tror jag att han är med och tittar på tävlingen då det kommer små kommentarer som det där var bra Men jag lärde mig snabbt att det var podden han pratade med. Rätt snart blev det också klart att tävlingen verkligen var försenad och att vi skulle få starta runt 14:00 var bara att glömma. 

Jag hade bestämt mig att på den här tävlingen att vi skulle släppa alla tankar på prestation och bara tänka att vi ska ha skoj. Så vi värmde upp och gjorde lite tricks långt innan våran start. Innan vi skulle in och starta så lekte vi med bästa körsbärsleksaken som Xena älskar. När vi gick in på planen var hon taggad till tusen och när musiken körde igång var hon med så himla fint. Båda starterna kändes så bra och det visade sig även i resultatlistan . Så roligt att få avsluta denna klass med en 2:a placering och en vinst och två uppflytt och diplom. Efter flera års tävlande i denna klass med många pallplaceringar men segt med upflytt så kändes detta så roligt.  Detta var inget vi hade planerat då vi bara skulle åka och ha roligt till vårt nya program. Nu satsar vi på klass III under hösten. 

Ja vi kom inte hem till 20:00 men vi var hemma till klockan 23:00 och sambon var fortfarande vid gott mod men lite allergisk hade han börjat att bli. 

Utställningsträning

På söndag är det tänkt att vi ska debutera i utställningsringen efter en lång tids frånvaro. Xena är knappt ställd sedan hon blev utställningschampion efter två års ålder men nu när hon börjar bli äldre hägrar veteranklass om snart ett år. Då Xena inte gillar hantering så mycket så behöver vi börja träna på att tävla och hitta tillbaka till formen vi hade för ett antal år sedan.

Vi har flera gånger tänkt åka på träning nu under januari/februari men det har gått mindre bra. Jag har tagit fel på dag och jag har varit sjuk men igår kom vi iväg och det gick strålande. Hon var pigg och ville helst dra i väg som ett lok och stod mest som en säck potatis MEN hanteringen var en 10 poängare. Inte en ansats till att backa eller fly och på vägen hem var jag tvungen att analysera det och jag kom fram till att jag var helt avslappnad. Kom direkt från arbetet, lite trött, lite förvirrad och direkt in och börja köra utan att hinna reflektera över vad vi skulle göra. Så bra detta behövde vi för självkänslan och specielt Xena. Sedan fick jag gå över en annan hund och var borta i kanska 10 och Xena upprädde som att hon blev övergiven när jag kom tillbaka. 

Men nu känne vi oss laddade och vi ska försöka göra detta utan prestationsångest på söndag. Vi mantrar på att vi ska ha roligt. 

Freestyle i Kungsör

På grund av prestationsångest blev det förra året bara en start i freestyle klass II. Jag har fått arbeta jättemycket med mig själv att släppa prestationstankarna och bara tänka på vad vi kan och var vi är utan att jämnföra oss med andra. Det är väldigt svårt men det har varit nödvändigt för att vi ska komma vidare. Jag har fått banka in i huvudet på mig själv att vi bara ska tävla för glädje och inte prestation då Xena blir väldigt låg om jag blir prestationsinriktad.

Så vi kan säga att jag helt har släppt detta nu då jag blev klar med vårat program förra veckan då fantasin har stått stilla. Fick göra ett program med saker som hon kan göra men också lägga till två nya trick som kanske inte alls skulle fungera i Kungsör då de är väldigt svajiga hemma. Vi körde programmet första gången till musik i förrgår och dagen efter skulle vi då tävla. Inte bästa uppladdningen men ja vi skulle bara åka och göra programmet och utvärdera det för kommande tävling. Tanken på uppflytt och diplom fanns inte i huvudet utan vi skulle bara gå in och ha roligt.

På tävlingsplatsen så gjorde vi en helt annorlunda uppladdning. Tog ut henne i god tid innan start och körde några av tricksen som vi har med i programmet och bara hade roligt och berömde henne massor. Sedan fick hon vila i buren till det var tre ekipage kvar innan det var vår tur. Då gick vi runt i lokalen och bara hade trevligt och när det bara var ett ekipage kvar så gick vi in i rutan där vi fick värma upp för oss själva och busade med hennes favoritleksak. Strax innan vi fick komma in så fick hon rusa runt med den då inget ekipage var på planen. 

Ingångarna på plan var i så fint fokus båda starterna, hon var alert men inte speedad och starten gick klockrent. Allt kändes så bra, det flöt på fint och jag peppade henne hela vägen in mål och ingenstans fanns pretationstankerna att vi skulle fixa detta utan vi hade bara roligt förutom att mina ben skakade som asplöv i första starten. Det var länge sedan jag var så nervös. 

Men vilken dag det blev. Vi som bara skulle testa vårt program åkte hem med två uppflytt och en 2:a placering och en klassvinst. Alltså helt otroligt att vi vann en klass i freestyle och slog 16 ekipage jag och min faraohund. Bara älskar min lilla tjej som alltid gör sitt bästa. 

Så nu ska vi börja planera för klass III men jag ska fortsätta mantra att vi gör detta för skoj skull och varje tävling ska vara en lek.

Snart dax för freestyletävling igen

I fyra månader har jag vetat om denna tävling och hade tänkt att vi skulle vara på hugget. Men livet har kommit emellan så det har inte blivit så mycket träning och vissa vill heller inte träna hemma vilket försvårar det hela väldigt mycket.

Fråga mig inte varför men det gillas inte att träna hemma. När jag försöker motivera den ena till att hålla modet uppe så ligger den andra och gråter i soffan av besvikelse av att få vänta i 5 minuter. Ni kan tänka er stressen från alla håll hahahaha.

Men nu är programmet satt och det kommer inte att briljera men det är lite svårigheter med som vi aldrig har kört på tävling. Ett trick är även på fel plats då det inte finns så lång uthållighet i det än för att vara på rätt plats. Har bestämt mig för att vi ska ha roligt och att utvärdera programmet och kanske slänger vi in en diskstart i första omgången. Blir det helt hopplöst kan jag ju alltid starta med mitt gamla program vilket jag helst ska glömma och tappa bort men det känns hårt :) men där har vi helt kört fast i bedömningen från domarna då det från domarnas sida är ett gilla eller inte förstå program och om man läser alla kritikerna från alla våra starter. Så det är klokt att byta ett icke vinnande koncept men det känns hårt.

Herregud vilken bråkig magsjuka

Den 28 januari blev Tyson dålig i magen och jag tänkte inte mer på det då hundar blir dåliga i magen ibland utan fortsatte att ge honom hans mat men tog bort det goda. På söndag natt låg jag och bestämde mig att jag skulle handla ett veterinärfoder under måndagen då jag har bra erfarenheter av det tidigare pga dålig mage.

På måndag morgon såg jag direkt att Tyson inte mådde bra då han inte kom när frukosten serverades och ja då mår han inte bra eftersom han är snabbare in i köket än man hinner tänka tanken mat. Han kom i varjefall ut och petade lite i maten och åt cirka hälfen av alla mat. Han gjorde det med minen jag gör det för dig matte.

Sedan gick han och la sig och jag tänkte direkt att han lämnar jag inte ensam hemma så jag ordnade semester från jobbet och ungefär då började han se illamående och la en riktig spya på golvet och all mat kom upp. Sedan gick han och drack stora mängder vatten och jag tänkte att det här är inte bra och började fundera om han hade smaskat i sig nått gosedjur, en stumpa vad som helst som gjorde att han mådde illa. Ringde upp djursjukhuset och under tiden jag pratade med dem så spydde han upp allt vatten han hade drukigt och ville dricka mer. Vi fick en tid fort under morgonen och det sista han gjorde innan vi åkte hemifrån var att gå ut och bajsa och det kom bara blod som forsade ut över snön. Jag tänkte att nu dör han på vägen in då han var riktigt dålig och hade börjat skaka innan vi åkte.

Väl på djursjukhuset så fick vi komma in på en gång och en veterinär undersökte Tyson och det bestämdes att han skulle få vara kvar med dropp. Under dagen skulle de göra ett ultraljud för att utesluta att han hade ätit något olämpligt. Ungefär tre timmar senare ringde veterinären upp och berättar att Tyson inte hade mumsat nått hemma utan nog hade fått i sig nått olämpligt ute men alla blodproven var bra. Dock hade han haft flera blodiga diarrer sedan jag lämnade honom.

Dagen efter ringer veterinären och berättar att Tyson fortfarande hade blodiga diarrer och att han bara ville äta om någon matade honom. De gav honom medicin mot illamående och kramper i magen och fortsatt dropp.

Dag nr två då hade Tyson börjat äta själv men var fortfarande dålig i magen men det var inget blod med, vi bestämde att han skulle få komma hem och det gick bra då sambon var ledig. Det var en smått förvirrad hund vi hämtade hem som inte visste om han skulle var glad att få komma ut därifrån eller om han var glad att se oss.

Väl hemma så gick han han och bajsade och det var blod i så att det inte skulle vara blod i avföringen stämde inte. Jag kände mig förbannad och maktlös. Tyson bajsade även så löst att vi inte kunde ta upp det och vi vågade inte gå med honom på promenad som det inte gick att ta upp och som vi inte visste om han smittade. Slutade med att vi la all nedsmutsad snö på ett ställe i trädgården  och hägnade in så inte Xena skulle gå i det. Så ja det blir roligt att ta hand om nu när det smälter :)

Idag 17 februari är han bra i magen igen men det tog över en vecka för diarren att försvinna sedan han kom hem från djursjukhuset. Idag äter han specialkost men nu har vi börjat blanda i hans egen mat och det går bra. Tur han är så glad i mat så det går att träna på specialkosten han äter.

Nu håller vi tummarna att detta aldrig kommer tillbaka och jag är glad att Xena inte fick ens en släng dålig mage. Sådan tur att sambon var ledig i veckan när han kom hem och att Tyson veckan efter bara behövde vara själv en timme för han var ut så många gånger under en dag.

CT är nu genomförd

Igår besökte vi djursjukhuset och genomförde en CT på nacke och ländrygg men vi fick inget svar igår då de skickar iväg bilderna för avläsning till ett annat ställe. Förklaringen är att de är så nya på detta så de först gör en bedömning och sedan gör en annan veterinär en bedömning och på på så sätt lär de sig även läsa bilderna. För mig spelar det ingen roll men det finns vissa dagar som är sämre dagar att få tex en dålig dom på om det skulle vara så eftersom jag är en känslomänniska.

Tyson han var en stjärna som vanligt och sköte sig fint och hade viftat på svansen hela tiden när han vaknade upp från sederingen sa sköterskan. Sedan var han mycket trött oc vi fick vänta på direktregleringen i väntrummet men han hade sin filt och sin pyjamas att mysa i när han sov vidare på golvet. Hade så klart koll på hundar som kom och gick men tittade bara. Tyvärr var den en person som släppte fram sin hund till Tysons bak när vi satte på pyjamasen och efter detta och att hela väntrummet hörde hans morrning så höll de undan sina hundar när de gick förbi. Men tråkigt att sådan ska behöva hända och tur han var trött om vi säger så. 

Väl hemma igen så bäddade vi ner honom i soffan, sambon började jobba på eftermiddagen så han fick pyssla om Tyson när jag tog en promenad med Xena. Tyson hade blivit väldigt orolig när vi gick och när vi sedan kom hem så parkerade han på mig hela eftermiddagen och kvällen. Så gårdagen spenderades i soffan under filten till tv serien suits. Vi var nog rätt nöjda allihopa. Små avbrott med att gå ut på gården och kissa bara och så klart kvällsmaten var gårdagens höjdpunkt för Tyson. 

Idag verkan han pigg igen om sitt vanliga tysta jag.

overall, overall, overall

Jag har under flera år kollat på overall till mina hundar men har bara hittat fleeceoveraller men så hittade jag vinteroveraller i höstas när Arken zoo hade rea. Och overaller i rätt storlek eller vad jag trodde i varje fall som hundarna inte var med och det är svårt att hitta kläder till kalven som sitter bra. Men overallerna sitter perfekt och hundarna verkar verkligen gilla dem också. De är inte överförtjusta när de ska på men när vi är ute och går så är det ingen som protesterar, men det är heller ingen som står och skakar som ett asplöv när vi står still heller. Utom det känns som att de håller sig varma och sköna. Så overaller kommer nog att bli vår grej känns det som.

Tyson står och spanar i snön idag på promenaden

Tyson har fått tid för CT

Efter att ha trilskats med Tysons hälsa seda i september så ska vi ängtligen på CT på onsdag och då ska de köra både nacke och ländrygg och samtidigt blir jag ruinerad. Nu hoppas jag att de verkligen hittar någonting så vi får reda på vad som felas honom.

Idag trotsade vi alla restriktioner och tog en långpromenad och Tyson fick dra hur mycket han än ville. Efter det så fick de springa tillsammans på gården och jag slängde även ut en leksak som de kunde busa med. Tyson var så lycklig och drog flera vändor runt gården och längde runt med leksaken i ren glädje. Nu när han har sovit en stund och var uppe uppe och rörde sig så släpade han fötterna mer än vanligt och antagligen för att han var lite trött i kroppen. Det gör också att beslutet på onsdag känns helt rätt. Beslutet idag kändes också helt rätt då han inte har busat ute sedan i september men idag fick han vara en lycklig hund.

Någon kanske funderar vad det är som felas Tyson och ja alla kliar sig lite i huvudet. Han blev mycket bättre i gången efer fysioteraputen men nått som kom efter att vi började där var att han uppvisade tydligt att han är svag i bakdelen. Om Xena boxade på honom så kunde han knappt hålla balansen, vänder han lite fort så ser man tydligt att det inte är någon riktig kontroll på bakdelen. Detta är som sagt mycket märkligt då han alltid har haft en fantastisk bakdelskontroll så nått riktigt knasigt är det. Nått som jag ser som ett bra tecken är att han inte har skrikigt nått på länge eller så har han lärt sig hur han ska göra för att inte känna någon smärta då han rör sig väldigt försiktigt ibland.

Men nu hoppas vi på svar.

Roligt att träna tillsammans

Idag har vi varit i Fagerstas inomhushall och jag har inte varit där sedan de har byggt om men vad fint det har blivit. Jag förstår om Fagersta brukshundklubb är stolt över sin hall om vi säger så.

Kamelen och giraffen tyckte att det var väldigt roligt att träna lite men mindre kul att åka bil sa giraffen. Men jag tycker att han skötte sig väldigt bra trots allt och konstigt nog han är inte arg på hundar när vi åker iväg. Mycket märkligt och nått som jag behöver fundera lite på känner jag.

Xena var först ut och provade vår nya musik trots att vi inte har nått program men jag kände nog att det kanske inte var rätt låt ändå......fasiken vi som ska tävla i februari. Men det visar bara vad viktigt det är att prova låten i en större lokal än bara hemma på mattan. Det gjorde att vi testade att göra programmet som vi hade tänkt tävla i klass III med förra året. Xena hade inte glömt att det var pressat när vi tränade det här programmet sist så vi gräver ner programmet och låten så långt ner det går. Bra att komma till insikt med det så kan vi fundera på annat. Så nu måste jag verkligen fundera på hur vi ska göra. Men skicka henne runt någonting älskar hon verkligen så det måste vi ha med i nya programmet och helst genom hela programmet.

Tyson var superladdad och skällde och nyste i ett i början och det är inte konstigt då han knappt har tränat på flera månader. Vi testade även en låt på honom men så slog det mig och en till att någon redan tävlar med den. Så typiskt för jag är inte en person som tittar på en massa freestyelklipp och låten skulle verkligen passa honom men jag får kanske tänka om där så typiskt.

Men framför allt hade vi en väldigt trevlig kväll tillsammans med andra hundmänniskor. Men så roligt att träna tillsammans med andra så nu ser vi fram emot träningen om två veckor igen.

Targetar och nosework

Mitt nyårslöfte till oss är att ordentligt komma igång med kamelträningen i år.  Har satt lite mål som jag vill nå så det är bara att sätta igång helt enkelt.

Jag har även anmält till första freestyletävlingen i år och om vi säger så här,  jag har musiken men inget program. Friskt vågat och hälften vunnet eller.. .. Hahaha

Så  blev det träning på nya trix med targetstick och vi testar oss fram då jag aldrig har hållit på med detta tidigare men de är taggade för uppgiften och tycker att det är skoj.  Men min största fundering är om man ska döpa targetsticken till nått om de ska följa den eller om man döper själva tricket bara och sticken bara är ett hjälpmedel.  Så måste det väl ändå bli eller?  

Sedan försökte vi oss också på tasstarget då de är lite otåliga och saknar stadga i vissa övningar som kräver det.  De blir lite otåliga och steppar runt så jag tänkte tasstarget så jag kan få dem att stå still med skjut mig någon.  Tyson han väntade mest på att få godis eller stå still bredvid targeten, eller över den eller så försökte han äta upp den.  Xena hade inte ro att stå still på den utan snurrade mest runt.  Så vi gav upp rätt snart och prövar i morgon och hoppas att ppoletten då har ramlat ner för det kan ha hänt under natten.  

Sedan gjorde vi även tre noseworksök med godis. Första söket vat det godis på varje låda, andra söker hälften av lådorna och tredje söker bara på en låda.  Båda var mycket taggade idag men jag funderar om Xena såg var jag la godisarna för på sista söker med en godis så gick hon direkt på den lådan.  I morgon ska vi introducera doften eukalyptus  så det blir intressant. 

Promenad, träning och pedikyr

Årets första dag fick avnjutas i skogen då det är väldigt halt här i vår lilla stad. Det var inte lika halt på vägarna i skogen men ändå halt så jag bestämde att vi fick gå off road. Det var lite skare men det gick bra och ja giraffen och kamelen bara älskade det. Spännande att få gå och lukta på nya dofter och att få gå på nått helt nytt ställe. Promenaden gick över stock och sten och giraffen behövde inte gå caveletti när vi kom hem om vi säger så. Båda var väldigt nöjda över utflykten.

När vi kom hem så blev det lite pedikyr och ja det är väl ingen favorit hos någon av hundarna. Tyson stod och skakade och trodde att hans sista dag var kommen och var nog även lite påverkad av smällarna igår då han kan vara lite spökig för saker när han har varit rädd. Xena tyckte även hon att det var läskigt men hon försökte bara låtsas som att hon inte låg i soffan och jag såg i syner. Men nu är de fina om fossingarna.

Sedan bar det ner i källaren för att träna lite freestyle och göra vårt första pass med nosework. Jag har nämligen köpt en onlinekurs till oss i julklapp då jag tänkte att nosework kanske får bli Tysons nya sport ifall han måste lägga ner det andra då han gillar att nosa lilla giraffen. Tycker att de var mycket duktiga för att vara första gången och ja man kan inte heller säga att jag vet vad vi håller på med men vi kommer nog att lära oss om vi tar det lugnt och sansat. Att Tyson tyckte det var en höjdarövning det såg jag men vad Xena tyckte låter jag just nu vara osagt då man inte riktigt vet vad hon tycker ibland.

Xena är även anmäld till sin första freestyletävling för året och ja nu måste jag bestämma programmet. Har svårt att träna in nya tricks om jag inte vet om de ska vara med i programmet och hur de ska vara med. Men nu är det bara att sätta fart och tidspress brukar ibland vara min vän.