måndag 31 augusti 2009

Två eller tre hundar

Två hundar älskar sin matte och hittar inte på så mycke hyss. De lyssnar på vad matte säger och gör för det mesta som matte säger. Matte är ju trots allt den som bestämmer när vi gör saker tillsammans. Vi sköter oss på promenaderna och försöker inte uppvigla varandra till att göra busiga saker. Möte med hundar är inget problem det går som en dans. Matte har ju stenhård koll på oss. Som sagt vi sköter oss för det mesta men det finns ju gånger då vi knappt kan hålla oss. Katter det är härliga saker men matte har även där berättat vad som gäller. Vi sköter oss men det är knappt.

Tre hundar älskar sin matte men hittar på mycke hyss tillsammans. De lyssnar på vad matte säger med ena örat men gör nästan aldrig som matte vill. Matte kan ju få tro att det är hon som bestämmer men när det kommer till kritan är det flocken kamell som gör som den vill. Det spelar ingen roll att matte har en annan åsikt. Det är bara att peppa varandra som matte inte hinner med att reda upp situationen. Slutar den ena skälla kan ju den andra börja. Att möta hundar kan ibland gå bra och ibland mindre bra det beror vad flocken tycker för dagen. Flocken kan ibland spela att den inte bryr sig om den smygande hunden med öronen bakåt. Men när vi passerar skäller vi allihopa på den samtidigt och hoppar som idioter. Sen känner vi oss nöjda med dagens prestation. Får vi syn på en katt och matte säger nej sköter vi oss med en viss frustrarion. Gruppens uppviglare tar där ton och hoppar runt och skäller när vi andra går på tåna. Ibland skäller vi med. Gruppens andra uppviglare skäller på alla vi möter och hälsar på. Har flocken tur hinner alla börja skälla under ett påbörjat samtal. Det är extra skoj som matte blir så frustrerad och det gör ju oss ännu taggade för uppgiften.
Vi gör även bra saker får våran matte. Vi kan utan problem kan värma matte en hel natt under täcket. Vi ser även till att matte har en skön biabädd att ligga i framför tv. Vi tar ju det näst bästa soffan. Vi älskar ju våran matte





3 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken klockren beskrivning. Kan inte mer än att hålla med :) ..å 4 ska vi ju inte prata om! ;) //

Norbergarna sa...

Vad ska man säga...Är det inte underbart? Härligt skrivet=)

Sofie L sa...

Två hundar är underbart, tre hundar är två för mycket.. Men jag älskar dem alla ändå :)