Igår fick jag stifta närmare kontakt med spårlinan i nylon. Kan inte säga att det var en skön upplevelse. Astrid busade iväg och jag stod för första gången ivägen för den snabbt ivägåkande linan. Det brann till som faaaaan i benen och jag skrek som en gris kan jag säga. Hundarna stannade som tur var nästan på engång matte lätt konstigt och det var väll tur det. puuh. Vet i sjutton hur benet hade sett ut annars.Såret ser kanske inte så farligt ut på bilden men det var några milimeter djupt och det var på gränsen att börja blöda. När jag senare skulle gå ut och gå så stack det som när man var liten och vred om armarn på varandra. Tusen nålar kallade vi det här hemma när man vred huden åt två håll samtidigt. Så skönt var det att knalla runt igår. Blev ingen lång vända kan jag säga.
Idag har jag varit på akuten och blivit omplåstrad. De tyckte tydligen att det var lite djupt och sa att mig att hålla koll på det så det inte blev inflammerat. De behövde jag tydligen pencillin. Hoppas att det kommer att läka som det ska. Skulle ha det här på några dagar och försöka att inte blöta ner det. Ska bli intressant när jag ska duscha ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar