söndag 11 maj 2008

Vilken underbar helg :)

Idag har vi gått sista dagen på spårkursen. Två spår la vi och ett av dem gick en annan person ut till Astrid.

Första spåret var ett serpentinspår med tre föremål. Samma som igår trossen, pinnen och bollen. Astrid fick när det hade varit en annan person som hade gått spåret lite bråttom. Hon sprang iväg lite och tänkte inte till ordentligt. Hon hittade alla föremål utom pinnen. Tror även att serpentinerna låg lite för tätt för henne som hon hoppad över mitten saken. Men men hon jobbade på och gick imål. :)

Andra spåret var ett trappspår som jag la själv. Jag la också lite för tätt tog inte ut stegen när jag stegade ut det. Men här spårade hon mycket bra och hittade alla fyra apporterna. Tre leksaker och pinnen. Jag var mäkta stolt över min lilla guldkamell.

Pernilla tycker att hon har mycket motor och motivation. Hon tänker mycket och reder ut saker utan att man måste lägga sig i. Känns roligt att höra som det är precis så jag har uppfattat min hund. Hon tycker även att Astrid spårar mycket bra.

Sakerna vi hade med oss ut i skogen. Vi tränade även mellan spåren att ta upp spårpinnen mot en godis. Idag gick det super hon tog upp pinnen ifrån marken och släppte den och fick en godis. Mammas dukiga tjej.

Pernilla hade även med sig saker som man kunde köpa. Jag kunde såklart inte hålla mig. Brukar ha svårt för det när det är till hundarna. :) Då ramlar pengarna på. Så vi shoppade en ny spårlina som den jag har fastnar i terrängen. Mycket irriterande. En dummie som jag tänke att Astrid kanske vill ha. Och ett tjänstetäcke. Lite onödigt kanske men jag tänkte att hon skulle förknippa det med att spåra.
Nej vi är mycket nöjda med helgen och det var ju nästan tur att Maysan inte slutade att löpa. Jag fick nu se att springkamellerna inte bara kan spåra vilda djur utan även människor. Det har verkligen varit superroligt och nu ska jag föröka spåra 2 ggr i veckan. Maysan ska också få prova men jag tror att hon är svårare. Måste ju även erkänna att nu hägrar ett anlag i viltspår.
Så Johanna och Cattis ni blir inte av med oss nu :) Vi har massor att lära oss.


Inga kommentarer: