Här ligger Mulis med hennes sak. Vet inte vad det är som är så speciellt med den här likdelen från en hundleksak. Men Mulis älskar den. Hon har tills nu bara lekt med den men nu har jag fått se nya saker med saken. Mulis har börjat springa runt med den i munnen och skrika. Hon löpskriker och jag vet inte varför. Funderar om hon ropar efter mini men jag vet inte vad som rör sig i den här kattens huvud. Så här gjorde hon tydligen innan Iris kom jag när tog med mig hundarna ut på promenad. Då sprang hon runt i huset och skrek med nått i munnen.Hon har även blivit väldigt förändrad sedan Iris kom in i huset. Från att vara som värsta huliganen till att bli en överbeskyddande vän. När Iris skriker då kommer Mulis. En kväll stängde jag in Iris med mig i badrumet när jag dushade. Iris skrek och tydligen stod Mulis på andra sidan dörren och skrek tillbaka så husse fick gå och öppna dörren. Såg en annan gång när Iris var i badrumet och dörren bara tilldragen att Mulis öppnade den från utsidan så Iris kunde komma ut. Ska bli intressant hur de här kommer att vara den dagen Iris får gå utanför ytterdörren.
2 kommentarer:
Haha va söta de är de små liven!=) Iris har nog blivit hennes lilla bäbis!=)
Ja vi tragglar vidare med de=)
Med apporteringen, när jag lägger apporten mellan han o mej, o min önskan då är att när jag säger apport att han ska ta upp den. Men då går han bara fram till mej först, sen tillbaka till apporten o slår o sparkar på den o typ gräver breve den. Tittar upp på mej o boffar till o fram till mej o slår på mej me tassen, lägger sej ner, spelar död. ja gör typ allt annat än tar den=) Är det svårare när apporten är närmare kanske? vi testar mycket olika saker med apporten=)
Skicka en kommentar