För ett år sedan........

Idag är det 1 år sedan Tyson satte sina tassar innanför ytterdörren och allvarligt försökte mörda Mulis. 1 år sedan den berömda gallerdörren kom upp i hemmet som skiljer katterna från hundarna. 1 år av frustration och glädje och 1 år som katterna har hatat.

 

För ett år sedan mötte vi upp en väldigt stressad Tyson som skällde hysterisk. Jag och sambon hade aldrig träffat varken Tyson eller hans ägare Cornelia. Jag och Cornelia hade bara haft mailkontakt och jag visste att de hade allvarlig problem md andra hundar. Så i Juli förra året fick jag ett mail där det stod att Tyson skulle få vandra vidare som situationen hade blivit ohållbar. Det fanns ingen som kunde ta denna hysteriska hund med stora problem med andra hundar. Efter att ha pratat med sambon hit och dit så bestämde vi oss för att ta hem Tyson och skulle det inte fungera så skulle vi i stället då få  ta det tunga beslutet att låta honom somna in. Ibland tänker man med hjärnan och den här gången tänkte vi med hjärtat. Men så glad jag är att jag tänkte med hjärtat fast jag tänkte med hjärnan först och sa nej det går inte men ändrade mig. Om jag inte hade tänkt med hjärtat så hade jag aldrig fått träffa denna underbara kille som sover tätt under täcket varje natt.

 

Men många gånger jag har funderat vad jag har gjort men varje gång så ser jag vilken underbar hund han är fast han står och skäller hysteriskt på en annan hund. De hysteriska utfallen har han nästan slutat med. De kommer bara när vi möter hundar som glor, gå hukade och låter. Det är någonting som han inte klarar av men oftast så skäller han bara hysteriskt. Annas kan han sitta med ryggen mot den mötande hunden och äta godis. Vi kan fortfarande inte gå och möte en hund då blir det för mycket. Det finns mycket kvar att kämpa med men vi tar det lugnt och jag har accepterat att han förmodligen aldrig kommer att bli riktigt bra vid hundmöten. Idag kan han vara med katterna om han har munkorg och han luktar snällt på dem utan att försöka hugga dem. Men han gillar inte om de kommer för nära när han ligger och då visar han det.

 

Trots alla bekymmer med andra hundar så är han den som fungerar bäst i hemmet. Han är lugn som en filbunke i hemmet och skäller nästan aldrig inne utom när han ska få mat och aldrig när någon kommer och hälsar på. Idag så tävlar vi i rallylydnad nybörjarklass och det fungerar väldigt bra. Han kan vara lite gruffig på andra hundar men oftast bara om det är någon som skäller på honom. Han har väldigt svårt för hundar som låter. Nu är det inte bara så att han har problem med andra hundar han äter även upp leksaker och har brutit sig in i fodertunnan och fick vistas några dagar på djursjukhuset samt att han bryter sig in i sopskåpet och sprider ut soporna. Det har ju fått oss att tömma soporna väldigt ofta, inte ha några leksaker framme och se till att fodret inte går att komma åt.

 

Idag är Tyson lugn och fin och springer inte längre runt på gården hysteriskt hela tiden han är ute. Nu har han lärt sig att man kan ligga på filten och vila och även sova. Han har gått upp i vikt och släpper hundmöten snabbt trots att han har blivit arg. Springer direkt till sängen när jag ska sova och ofta vaknar jag med hans huvud på min arm.

 

Trots allt jobb och alla gråa hår så är jag otroligt glad att Cornelia tog kontakt med mig den där dagen i Juli. Att hon kände att hon ville lämna Tyson till oss trotts vi aldrig hade träffats. Man kan säga att vi åkte och hämtade grisen i säcken den här dagen för ett år sedan. En helt fantastisk gris som förvandlades till finaste giraffen som jag älskar av hela mitt hjärta. Tyson kommer att få bo kvar här hela sitt liv om inte något helt galet skulle hända. Sedan ska jag bara säga att Cornelia verkligen försökte allt och jag förstår att det inte går att ha en hund som gör utfall och välter barnvagnen i försök att komma åt den andra hunden. Ibland blir vissa saker för mycket och det ska vara roligt att ha hund. Jag tycker inte alltid att det är roligt att ha hund men de dåliga dagarna är väldigt få och jag har inga barn att ta hänsyn till.

 

Tack Cornelia! jag kommer alltid att vara dig tacksam för denna fina kille. Tack för att vi fick ta hand om honom. Vi tänker på dig varje gång vi lyckas med någonting fint. Du har jobbat upp en väldigt fin grundlydnad på honom och utan den hade vi inte heller varit där vi är idag.