För åtta år sedan så kom älskade Astrid sist av nio syskon till världen. Vi visste inte om hon skulle klara natten som hon var tagen av den långa förlossningen på nio timmar. Astrid orkade inte dia när hon kom men vi la henne vid hennes syskon och hoppades att hon skulle klara natten. När vi vaknade på morgonen så var hon precis lika pigg som sina syskon. Redan då visade Astrid kämpar glöd och det har hon gjort genom hela livet. Hon är en bestämd tjej som vet vad hon vill och visar gärna vad hon tycker och tänker genom sin bråkiga mun. Astrid har lagt tävlingskarriären på hyllan och lider inte av det men jag som matte hade så gärna velat visa henne som veteran i utställningsringen. Det är något speciellt med att visa veteraner. Astrid var för ett tag sedan krasslig men nu har hon levt upp som aldrig förr. Hon busar med de andra två och jag tror att hon gillar att det är en flock igen nu när de har lärt känna varandra.
Jag hoppas vi får ha kvar vår älskling under många år till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar