Ja hur ska jag förklara faraohunden på ett bra sätt. För mig är det nog den optimala hunden för mig. Jag älskar deras påhittighet även om den ibland gör mig gråtfärdig eller nästan gråhårig. Ja för det är en hundras med massor av energi och som älskar att göra saker.Jag gillar farten och fläkten som faraohunden bjuder på även om den ibland är lite okontrollerad. Det är en hund med humor och som gillar sin familj otroligt mycket. Den gillar att vara nära och gärna så nära den kan ibland. Att sova under täcker är en stor favorit och gärna på sin ägare. Vissa individer älskar att prata mer än andra och pratar de så hörs det mycket och högt. Med rätt motivation så gör faraohunden det mesta du ber den om. Men utan rätt motivation så gör den något annat. Leksaken som dög för 5 minuter sedan kanske är dötrist efter 5 minuter. Så variation är att föredra och ofta. Men fart och fläkt går alltid hem. När de blir en flock så ser man tydligt hur de sitter ihop. Går en in så går alla in osv. Faraohunden är en hetsjakthund som jagar i flock och kan vara en jaktgalning även själv. När man går med tre faraohundar så går man verkligen inte och dagdrömmer utan man är mer med på promenaderna än vad hundarna är. För du vill se det där lilla innan de ser det. Det där lilla som kan göra att man får ett rent helvete om man inte hinner se innan faraohunden ser det.
Det är svårt att förklara faraohunden tycker jag på ett bra sätt, det är bättre att träffa olika individer. Men jag tror att det är en hundras som man antingen hatar eller älskar. När vi skulle skaffa Xena så tittade jag även på andra raser som skulle kanske passa min sambo bättre som är allergiker men han ville absolut att vi skulle ha en faraohund till. Han som inte ser så mycket hundar tycker att de är väldigt personliga och precis som människor säger han.
Faraohunden ska upplevas live för att man ska förstå den bättre.
2 kommentarer:
Jag har alltid tyckt dom är otroligt vackra. Tror inte hundrasen skulle passa mig men de är jättefina! Därför följer jag din blogg :-)
Jag har aldrig haft förmånen att lära känna en faraohund. Det närmsta jag kommit är en spansk hund som en av mina vänner hämtade som är lik en faraohund, men är väl antagligen någon podenco-mix, ser ut som en siciliansk podenco :)
Sedan så är det ju härligt när en har hittat "SIN" ras, och faraohunden är ju oförskämt vacker också ^^
Skicka en kommentar