Här är Astrids promenad skor . Den blågummistöveln och den svarta iprenstöveln. Båda är som att välja mellan pesta och kolera. Den blåa är vattentätt men så förbannat svår att få på som jag vill att Astrid ska ha en strumpa med bomull i foten på sig när vi går ut. Enbart för att hon inte ska slå upp såret i den hårda snön. Så då har hon lite dämpning ivarefall. Men den blåaskon är trång att få på sen är den svårt att spänna fast runt benet. Sen är det svårt att få ner hela tassen i foten. Den satt bättre på bakbenet förra året än på frambenet nu. Den svarta är lättast att sätta på men så mycket större i foten. Astrid ser ut som att hon har klumpfot när vi är ute och gå. Sedan är den inte vattentätt heller. Jag tror att hon tycker att den är obekvämast faktiskt. Ingen är ivarjefall direkt roligt. Men vad ska man göra man vill ju att såret ska läka snabbt och vara torrt så då blir det än sko på promenaden.
Här är Astrids olycksdrabbade klo . Inte så stor längre men som tur var verkar hon inte ha ont. Kanske tur att den blev så kort ändå för den verkar inte ta i när hon går någonstans utan hon hoppar runt här hemma som samma gamla glada Astrid. Jag hoppas att den kommer att läka fort och snabbt det gjorde det förra gången men då var det också en helt annan skada. Vi vill inte missa våran agilitykurs men det känns mörkt just nu som den kommer att starta i februari. Men man kanske kan plåstra om foten jag får fundera på en bra lösning kanske. Ett litet bandage om foten ska väll funka??
Här är Astrids promenad skor . Den blågummistöveln och den svarta iprenstöveln. Båda är som att välja mellan pesta och kolera. Den blåa är vattentätt men så förbannat svår att få på som jag vill att Astrid ska ha en strumpa med bomull i foten på sig när vi går ut. Enbart för att hon inte ska slå upp såret i den hårda snön. Så då har hon lite dämpning ivarefall. Men den blåaskon är trång att få på sen är den svårt att spänna fast runt benet. Sen är det svårt att få ner hela tassen i foten. Den satt bättre på bakbenet förra året än på frambenet nu. Den svarta är lättast att sätta på men så mycket större i foten. Astrid ser ut som att hon har klumpfot när vi är ute och gå. Sedan är den inte vattentätt heller. Jag tror att hon tycker att den är obekvämast faktiskt. Ingen är ivarjefall direkt roligt. Men vad ska man göra man vill ju att såret ska läka snabbt och vara torrt så då blir det än sko på promenaden.
Här är Astrids olycksdrabbade klo . Inte så stor längre men som tur var verkar hon inte ha ont. Kanske tur att den blev så kort ändå för den verkar inte ta i när hon går någonstans utan hon hoppar runt här hemma som samma gamla glada Astrid. Jag hoppas att den kommer att läka fort och snabbt det gjorde det förra gången men då var det också en helt annan skada. Vi vill inte missa våran agilitykurs men det känns mörkt just nu som den kommer att starta i februari. Men man kanske kan plåstra om foten jag får fundera på en bra lösning kanske. Ett litet bandage om foten ska väll funka??
2 kommentarer:
Håller tummarna för att klon ska läka fort! Är inte kul att hålla på och bråka med strumpor på promenaderna, Goliat fick ha strumpor på alla fyra tassar när han hade skavt upp trampdynorna... så jag vet att det inte är det roligaste.
Trist med klon. Har själv en hund som vintertid får samma problemtik. Har de svarta till henne.. tycker de funkar toppen faktiskt och skapligt vattenavstötande!
Hoppas d läker fort. :)
//
Skicka en kommentar