Vi var inne på Granngården i lördags för att jag skulle köpa kattmat till Mulis. Tog påsen, lite hundben och gick mot kassan. Framme vid kassan märkar jag att Peder inte är med han är borta. Börjar då gå mot djuravdelningen igen och hittar honom bland flexikopplen. Han tyckte helt klart att Astrid skulle ha ett. Så det blev så att han handlade ett flexi till henne.Så nu verkar hon ha det på sig varjegång när de är ute och går och han säger att hon sköter sig så bra. Har själv provat det men det var lite krångligt med ett flexi, ett vanligt och en bajsande hund. Så med mig får de gå med vanliga koppel. Är även lite anti mot flexi men som han så gärna ville att hon skulle ha ett så hade jag inte hjärta att säga nej. Jag tyckte att det var lite gulligt faktiskt.
1 kommentar:
Jag tycker det är jätteskönt med flexi när man är ute på lite längre prommisar. Det är skönt för händerna med bra handtag och hundarna har lite mer spelrum. Dessutom kan jag tycka att de får lättare att kommunicera med mig, på distans. Vid hundmöten är det viktigt att ta in och låsa flexit så att inte någon fastnar i linan. Det finns breda linor också! De är bättre är de smala, såklart, inte lika farligt om man skulle få linan bakom sig eller runt ett finger, eller en FOT! Tror att många har fördomar mot flexi, speciellt vinthundsfolk, eftersom vinthundar snabbt kan få upp farten och då kan ju flexi vara farligt och dumt.
Men sköna flexiprommisar önskar jag er! Astrid är nog glad!
Skicka en kommentar