Idag följde Peder med mig och hundarna på promenad. Det är väldigt mysigt när han följer med och Maysan blir så lycklig när hennes idol är med. Hon följer honom som ett litet plåster hela promenaderna.
Efter en liten stund så började vi busa med hundarna. Peder sprang först med Maya som hoppade bredvid. Efter kom jag med Astrid, och vi låg en liten bit efter. Det var halt och Astrid var som värsta draghunden och matade på med snabba kliv. Jag sprang okontrollerat och flämtade och skrattade att Peder skulle sakta ner. Helt plötsligt förlorade jag fotfästet och dök bokstavligt talat rakt ner i en snödriva med ansiktet först. Peder skrattade och jag skrattade och hundarna funderade vad jag gjorde på backen. Efter en liten stund kom jag upp på fötter och kollade då upp bakom häcken och huset som stod efter vägen. I fönstrer stod två barn och kollade. De funderade naturligtvis var jag hade tagit vägen.
Tur att man kan roa andra och sig själv :)
1 kommentar:
Hahahaa vad rolig syn hihi. Kul att man kan skratta åt det iallafall. tsisiii. Hoppas att du unnat dig ngt idag Kramis, Syns i möra
Skicka en kommentar