Instruktörshelg för Anita Axelsson

Så har vi varit i Karlstad och gjort första steget i SHFK FS1freestyleinstruktörsutbildning. Vilken fantastiskt helg det har varit och vad med saker jag har fått lära mig och jag älskar Anita Axelsson efter den här helgen. Vilken fantastisk kvinna och vilken härlig humor precis min humor. Nu vet jag även varför vi har tävlat bort våra diplom. Så nu ska vi träna om och göra rätt. Tur man har fått lärdomen nu och inte när jag riktigt har befäst nått moment. Jag slarvtränar lite ska jag erkänna men nu är det slut med det. Sakta inlärning skapar säkra moment och tricks.

Så vad har vi fått lära oss. Att man ska locka fram ett beteende för att slippa brus och inte klicka in beteendet på en gång. Fri shaping skapar lätt brusiga beteenden som sedan är svårt att träna bort. Men du kan också fånga ett beteende. Superviktigt med rätt inlärning. Hunden ska ha en så jäkla hög månadslön att den verkligen vill jobba med sin ägare. Hög månadslön massor med godis.  Att hunden inte ska få självbelöna sig själv, det gör mina massor slut med det nu hahah. 

Vi pratade massor om omvänd belöning och hur man kan använda sig av den i träningen. Vilken intensitet vi har i belöningen osv. Att få upp energinivån på hunden genom jaga kaninen. Hur man ska belöna speedade hundar och lugna hundar.

Olika targetar, jag ska genast börja lära in kroppstarget vilken grej lixom och att jag aldrig har tänkt på att den finns.  Att man aldrig ska belöna med targethanden aja baja mig.

Vi pratade även om att baklängeskedjor kan skapa en hund som snabbt vill till belöningen och då börjar att slarva för att komma dit.

Att föraren ska äga tricket och belöningen.

Jag det var lite som vi pratade om. Så bra kurs och jag vill gå steg 2 nu helt ingår :)

Vad är att lyckas på tävling

Att lyckas på tävling kan betyda så mycket saker. För mig har alltid resultatet varit det viktigaste, ett bra eller godkänt resultat har varit det som har räknats.

Men sedan jag fick mina bråkiga syskon så har jag fått tänka om. Jag har verkligen fått tänka om och det har även gjort mig till en bättre hundförare. Rallylydnadskursen jag gick i januari fick mig ännu mer på rätt spår då vi inte alls pratade om dåliga saker utan bara pratade om bra saker hos förare och hund. Verkligen viktigt att se de bra sakerna hos mig som förare och hunden och inte fokusera på det som går dåligt. Det är så lätt att fokusera på det som har gått dåligt. Ett bra sätt att komma ifrån det dåliga tänket för mig är att filma oss. Visst ser jag det dåliga men då kan jag även se vad jag behöver förbättre och jag ser även vad hunden gör. Kanske hjälper jag hunden så dåligt men den verkligen försöker men är förvirrad för den inte riktigt vet vad jag vill. Det är ju oftast vi som förare som gör fel och hunden gör som vi säger. Det kan inte vara lätt att vara hund och speciellt inte till mig på tävling.

På träning visar jag tydligt vad vi ska göra men på tävling så blir jag nervös och visar för otydligt samt att jag blir tyst som en mus. På träning uppmuntrar jag och berättar när hunden är duktig på tävling blir jag tyst som en mus och otydlig hur lätt blir det lixom. Hunden försöker så bra den kan och då blir det fel helt enkelt.

Väldigt tydligt på senaste tävlingen i freestyle då jag fick alla mina rundor filmade. Jag åkte dit med en förhoppning om uppflytt och diplomchans för båda hundarna. Åkte hem med två rundor nära nära uppflyttspoäng och var så klart besviken. När jag på söndagen tittade på mina filmer så förstår jag varför jag inte fick uppflytt och jag förstår verkligen varför jag inte fick det på Xena.

Xena höll inte en enda position rätt i htm. Hon fladdrade hit och dit och om jag hade varit smart så hade jag ändrat i programmet då jag kände på mig hela veckan att vissa saker inte skulle bli så bra. Men osmart som jag var så höll jag mig till programmet och då får jag skylla mig själv. Man ska lita på magkänslan. Så min prestation får underkänt. Xenas prestation får MVG fast hon inte höll en position för hon var så jäkla glad och tyckte att det var så roligt och showade på sitt sätt. Så resultatmässigt var det skit men känslan var så jävla god och det var härligt att se denna glada hund som bara älskade att tävla den här dagen och fladdrade på.

Tyson han var så jäkla fin på filmen han försökte för allt vad pälsen höll att göra det jag ville. Jag å andra sidan hjälpte honom inte speciellt mycket. Jag var tyst och visade för otydligt och startade honom helt fel så början blev inte bra. Här fick vi nerdrag på innehållet då de antagligen tyckte det var för mycket slalom och det blev det när vi inte fick till vårt speciella omtrix alls. Stackars Bubben var verkligen värd ett uppflytt och det hade vi fått om JAG hade varit tydlig. Han skötte sig perfekt.

Summa summarun: två glada hundar och en förvirrad matte. Men det var ändå en lyckad tävling då båda hundarna skötte sig perfekt och hade en motivation som jag vill ha hos mina hundar under tävling. Glada spralliga och jobbade järnet. Sedan får jag bakläxa att befästa positionerna bättre, lita på magkänslan och blir tydligare med vad jag vill samt öppna munnen och inte bli helt tyst.

Bilderna från tävlingsträningen som jag och Märta hade en vecka innan tävlingen. Då flöt allt på bra. Xena överst och Tyson underst.

Att spara lite pengar

När man har flera hundar så går det åt lite pengar på det ena och det andra hållet. Störst är ändå kontot för mat och fodertillägg.

Så när det är rabatt på fodret jag ger så brukar jag köpa lite extra om jag har möjligheten. Nu när jag skulle köpa foder så hade de rabatt på vissa av Royals foder och då slog jag faktiskt till på en påsa. Jag köpte tidigare Royal men slutade efter att fodret höjdes så kolosalt mycket. Så den här månaden får kamelerna lite Royal och lite Pro Plan i magen. Alla uppskattade lite annorlunda foder och har alla varit bra i magen.

Men så har jag även börjat ge MSM och grönläppad mussla för kamelernas återhämtning och leder. Tänker att när vi håller på så mycket med freestyle som så behöver de lite extra tillskott för att vara i perfekt form och orka hoppa hit och dit. Märker tydligt på Astrid att det är bra för hennes kropp och att hon är piggare och rörligare. MEN det är ju så förbaskat dyrt med tillskott. En burk grönläppad mussla går det åt i månaden här hemma och då ger jag dem bara en tablett var. Men så blev jag tipsad om MSM på Hööks. 1kg MSM kostar på Hööks 329 kr och 250 mg på djurapoteket 219 kr. Så ger ni MSM så måste jag verkligen tipsa om att ni besöker Hööks om ni inte redan gör det. Man kan även där köpa nyponpulver och glykosamin till ett bättre pris för häst än för hund om ni ger det.

Nej varför ska man köpa en mindre förpackning till ett dyrare pris när man kan få en större till bättre pris :))) Gud jag gillar verkligen när man gör bra upptäckter som spar pengar. Den här påsen kommer att räcka hur länge som helst för mig, säkert ett halvår på tre hundar.

Årets första utställning för oss

Så har vi varit på årets första utställning och jag kan inte säga att jag känner mig sugen på att anmäla till en till. Målet var Västerås utställningen och ja det har aldrig gått bra för mig och Xena i Västerås så jag skulle helt enkelt ha låtit bli att anmäla.

Xena skötte sig jättebra och var lite för glad för utställningsringen. Hon gasade och hoppade lite i ringen som gjorde att hon inte sprang så bra domarmässigt men mattemässigt var det full pott. Men det är synd så klart resultatmässigt då jag så klart ville ha ett ck på henne men det blev det inte. I varjefall så tyckte hon att själva tillställningen var kul och försökte charma sig in hos andra som gick förbi då det var så tråkigt att vänta.

Nej nästa år blir det nog inget Västerås för oss då det inte har fört nått gott med sig på fyra år nu :) så nu får vi se när nästa utställning blir och känns som aldrig. Hade behövt lite motivation i den här grenen för att komma ut och ställa lite i år.

Så vad ska jag skylla på för att det inte gick bra, jo en för glad hund men det är nog ändå högsta vinsten om man tänker efter. Hellre en glad hund en hund som man får släpa runt i ringen.

Dröm som slår in under maj

Jag har under otroligt lång tid känns det som velat bli instruktör. För ungefär 7 år sedan tänkte jag gå en instruktörskurs privat men det blev inte så av olika anledningar. Sedan har drömmen legat vilande under några år då jag själv har gått och utbildat mig till skötare inom psykiatrin och sedan till socionom. Orken har helt enkelt inte funnits men nu när jag snart har jobbat i två år så känner jag att orken och engagemanget är högt igen och hjärnan nästan bara andas hund och musik eftersom jag har blivit helt såld i freestylesporten.

När vi startade upp en freestylesektor inom vår brukshundklubb så tänkte vi att vi även behövde en till instruktör då det kan vara tungt att vara ensam instruktör och kursutbudet blir begränsat. Så vi ansökte om att få skicka en till person på utbildning och vi fick ja av styrelsen så i maj ska jag åka på instruktörsutbildning för Anita Axelsson i Karlstad. Det ska bli så jäkla kul och jag ser verkligen fram emot detta och två helspäckade dagar med bara hund.

Så nu ska jag bli freestyleinstruktör WOHOOOO och det känns ju helt otroligt att en dröm blir sann så här lagomt tills jag fyller 40 år. Ibland tar det tid men ibland är det värt att vänta. Känns även väldigt bra att bli instruktör för Borlänge Brukshundklubb då jag gillar klubben och har alltid känt mig välkommen med mina underliga kameler. Det kommer att bli väldigt kul att hålla kurs för min brukshundklubb och nu känns framtiden mycket rolig med massor av utvecklig både på arbetet och på fritiden.

Tack freestylesektorn och Borlänge Brukshundklubb som vill skicka mig på utbildning.

Freestylehelg för Karin Prytz

I helgen har jag och kamelerna varit på kurs hela helgen tillsammans med Märta och Ingvar och Anki och Idun. Det var verkligen varit en toppenhelg med en väldigt inspirerande kurs och vi har skrattat oss igen helgen. Nu har jag en bättre förståelse för hur man ska tolka låtar och vad accenter är. Min ny heelwork låt har hela fyra accenter i början, det ni :) Inget jag hade en aning om i fredags så helt nya lärdomar här. Vi har även fått lära oss att vi har en kropp som också kan göra saker när vi kör programmet med hunden. Så i lördags efter kursen var slut stannade vi kvar och torrgick en massa. Jag var helt slut efter att ha använt kroppen i olika rörelser med min pinne. Freestyle ska väl bara vara jobbigt för hunde trodde jag men tji fick jag. Vi förare ska komma ihåg låten, var vi ska göra tricksen och när vi måste kommendera hunden för att det ska tajma plus att vi måste röra på kroppen lite stillfullt. Hunden har ett lätt jobb hahaha. På lördagen fick vi även lära oss att hålla i en kon och gå samt att laga mat, snickra och måla. Att man kan gå i halv och heltakt samt att vi har armar som kan göra vissa saker. 

På söndagen så repeterade vi lördagen och gjorde olika kedjor som man kunde använda till accenterna bland annat. Sedan fick vi 10 minuter egen träning tillsammans med Karin och jag försökte få till att Tyson skulle backa runt mig i en cirkel. Vi har provat oss på detta förut men det har inte gått så bra men nu tyckte jag det släppte. Bara att komma på ett namn nu också till momentet och jag funderar på ben. Vi lyssnade även på min klass 2 låt till Tyson i heelwork och den fick godkänt så nu jäklar.

Kan varmt rekommendera en kurs för Karin Prytz, helgen var väldigt givande och nu vill jag nog gå en onlinekurs också för henne. 

Korten har Louise Glansberg på Glansbergs foton tagit

Vi slog till och gick milen

Det var ett tag sedan kamelerna klämde milen men igår söndag var det dags tillsammans med Anna, Elza och Nitho. Vi kan inte säga att det gick fort i början men vi ökade lite på mitten för att minska på slutet men det var en skön promenad med många skratt. Promenden var så där ociviliserad som den brukar vara när vi går lite kaos med andra ord.

I varjefall så testade vi på att springa lite med hundarna igår där på mitten av promenaden i helt fel kläder men rätt skor hade vi i alla fall. Anna ville testa om hon kunde få Elza och dra och sprang iväg nått som jag högljutt protesterade emot då jag inte fixar att springa med två kameler som börjar dra som helvete. Så det slutade med att vi böt lite hundar. Anna fick låna Tyson och jag tog Nitho. När Anna sprang iväg utan Nitho blev han förbannad och började låta lite men det var ju bara att hålla i och låta honom springa sist efter Xena och Astrid. Sedan böt vi igen då Elza inte ville springa på ändå. Så då tog jag tillbaka Tyson och Anna fick Xena och nu fick Anna jobba lite. Xena drog och matade på med bakbenen som hon inte hade gjort annat i sitt liv. Anna fick hålla emot och mina två sprang också på fint först och agerade lite hare till Xena. Till och med Astrid sprang med glädje vilket aldrig brukar hända. Vi bestämde oss för att testa detta igen med passande kläder och utrustning. När vi närmade oss slutet på promenaden så var Tyson trött, borta var den luftiga gången och nu gick han med mer lufsiga steg. Öronen var lite på halvkvart och sedan sov han gott resten av dagen. Det gjorde även de andra två men Astrid verkar vara lite speedad så hon var inte trött. Tanten på 9 år somnade inte som en stock på en gång.

Sedan är det intressant när man går promenad och möter personer med hund, vad ofta de inte vet vad de har i kopplet. I går mötte vi ett äldre par med en terrier som var allt annat än vänligt inställd. Terriern började huka sig när vi skulle mötas och började naturligt vis skälla och då gick Tyson igång och började skälla men han var aldrig arg men det var terriern som visade upp alla sina fina tänder och lät så där fint. Kvinnan hon bara log och tyckte att båda hundarna var roliga. Ja vad ska man säga, Tyson släppte i varje fall terriern fort efter den hade gått förbi och blev sig själv igen.

Anna busade lite med sitt gäng

Sedan kom det obligatoriska trasslet med kopplen