Tänk så fort åren går

I torsdags var det tre år sedan vi åkte och hämtade Tyson i Laxå. Tre år har han nu alltså bott här hos oss och det känns som att han alltid har varit här. Jag tycker fortfarande att han är jobbig i vissa situationer men när jag tänker efter så är han nu en ängel i alla situationer än vad han var för tre år sedan. Skäller fortfarande på vissa hundar som en idiot men kan nu släppa allt det jobbiga mycket fortare och gå vidare. För tre år sedan kunde han stå i minuter och gorma över allt och ingenting.

Tänk vad fort det går att glömma saker och bara se det som som inte är bra. Nej jag måste bli bättre på att se förändringar och det som har blivit bra. VARFÖR ska det vara så svårt ?

I lördags fyllde syskonen bus 5 år. Tänk att de redan år 5 år gamla det var ju inte alls länge sedan de fyllde 2 år. Men jag kan inte säga att de har blivit mer förståndiga. Nej förståndet kommer nog att vänta några år till som de för fullt håller på och hetsar upp varandra över diverse saker. Längtar litegran tills de blir lite förståndigare. 

I september fyller Astrid 11 år. Kan fortfarande komma ihåg när jag bar runt henne på kissrundor och hon tyckte det var så mysigt att bli bärd. Det tycker hon fortfarande men lite tyngre nu.

Innan jag vet ordet av så har Astrid vandrat vidare och de galna syskonen har blivit gamla. Det kan också hända att det här är mina sista faraohundar men jag vet inte. Det får framtiden utvisa.