Spårning

Gammal spårbild på Maya

Idag har jag Maya och Astrid varit och spårat med Cattis och Ronia. Med var även småfisarna och Cattis sambo Roger. Vädret var underbart och vi la spåren bortanför damsjön.

Maya fick ett rakspår med en apportpinne och en massa frolic. Hon är så lugn när hon spårar och kan passar också på att kissa en skvätt. Hon hittade på pinnen utan problem så nästa gång ska hon få ett svårare spår. Det är så roligt med Maysan som när man säger att hon är duktig så viftar hon på svansen fast hon är upptagen. Hon spårar även lite bättre ifall man säger att hon är duktig eller det kanske bara är nått jag tycker.

Astrid fick ett svårare spår på en liten yta märkte jag när jag gick ut spåret. Idag var hon lite flamsig och spårade ibland och sprang sedan runt lite som hon tyckte med nosen högt. Så det var bara att ropa in henne och släppa på igen. När hon spårar gör hon det bra hon måste bara läras sig att ta det lite lugnare. Hon tycker bara att allt är så spännande. Astrid hittade alla pinnarna fast hon flamsade lite.

När Cattis gick med Ronia så märkte vi vad viktigt det är att lita på hunden. Vi kanske inte alltid kommer ihåg var vi har gått spåret ;) Jag försökte förra gången jag spårade att övertala Astrid att hon hade gått fel men hon stod på sig och det var matte som hade fel.

Så om ni spårar lita på hunden och lär er läsa hunden så ni ser ifall den gör nått annat än att spåra. Då ska nog allting gå toppen:)

Jag har nu bestämt att vi ska spåra en gång i veckan minst. Någon som är med?