Hästar, ja det har alltid varit min stora passion här i livet.
Innan jag skaffade Maya hund så red jag ungefär 3 gånger i veckan privat. Men när Maya kom in i bilden blev det lite krångligt att åka till stallet.
Som hon inte har någon värmadepäls så frös hon ju i stallet och inte kunde hon sitta i bilen och vänta när det var vinter. Inte hade jag hjärta att lämna henne hemma i lägenheten heller när man har jobbat hela dagen. Så det stora intresset fick kliva tillbacka för Maysan paysan.
Inget jag har ångrat men hästarna har alltid funnits där i bakhuvudet. Det har nästan varit så att man har kunnat känna lukten ibland. Men så har jag känt att önskan att börja rida har bara blivit större och större. Så då slog jag slag i saken och ringde upp ridklubben i min nya hemkommun och frågade ifall de hade någon plats kvar. De hade de och samma dag dessutom, så det var bara att leta reda på alla kläderna.
Jag kan knappt inte beskriva hur jag kände mig. Helt tossig kan man säga, det bara bubblade runt i hela kroppen av lycka. Så det var ju helt klart något som jag hade saknat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar