När vi går promenader nu för tiden och möter hundar så är det ibland som en lottning över vad Xena tycker om dem. Ibland går det jättebra och ibland, ja då tror nog den mötande hussen eller matten att de möter kamelen från hell. Då kör hon hela registret med viftande glad svans och en röst som säger jag ska äta upp dig så snart jag kan eller inte. Astrid hon tänker bara vad dryg hon är och går glatt vidare.
I morse luktade de på råddjursspår och när Xena sedan såg en hund långt där borta så var hon helt övertygad om att det var råddjuret och berättade bestämt att dit skulle vi fort fort. Men jag var av en annan åsikt och när man till slut säger till henne på skarpen och då menar jag på skarpen då taggar hon ner motvilligt.
På långpromenaden idag så har vi gjort 4/5 bra hundmöten. Alla hundar vi passerade i koppel gick hur bra som helst bara man hinner visa henne en godis innan hon hinner tagga upp. Men ibland hinner jag inte med som när hon får se en lös hund springa och leka. Ja då har jag inte så mycket att säga till om. Eller som idag när vi gick förbi hundar som är lösa på gården och skäller ja då blir hon tokig och kastar sig i kopplet. Idag åkte jag som en liten vante efter som det var så halt.Hon är stark den vilda kamelen men jag fick stopp på henne innan stängslet. Det är tur att Astrid inte hänger på och drar hon med utan tittar förskräckt på spektaklet
Ja så vi jobbar vidare på att hon inte ska bry sig om andra hundar. Men hon vill så gärna leka med alla tror jag men vet inte hur hon ska säga det på ett bra sätt snuttan. Jag brukar säga att man får varken killar eller kompisar om man vrålar på dem :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar