Planer 2014

Nu ska man kanske prata tyst om sina planer men jag tänker inte berätta var mina planer kommer att äga rum här och nu för planerna kan förändras under året. Bara de närmaste vet om mina planer och så tänker jag fortsätta ha det ;) Ja jag tänker faktiskt vara lite hemlig.

Det första jag funderar på är att kanske gå en unghundskurs med Xena som börjar nu i Januari och som är inomhus i en varm hall. Det gillar vi massor att slippa frysa och slippa vara kalla och blöta hela tiden när vi ska göra någonting. Tänker och tror att den kan vara väldigt bra för henne.

Mitt största mål är under det här året att vi ska kunna ställa ut och förhoppningsvis ta ett cert eller två till. Det är min förhoppning men vi får se om sötnoskamelen tycker samma sak. För det är inte alls säkert.

Det andra målet är att starta i rallylydnad under våren och under våren, sommaren och hösten ta tre godkända tävlingar så vi kan starta fortsättningsklassen i vinter inomhus. Har även en plan att starta lydnadsklass 1 under vintern. Förhoppningen är att vi även ska kunna få lite bra poäng och träna lite mera seriöst än jag har gjort tidigare med Astrid och Maya. Plocka sönder momenten och sätta ihop dem så hela kedjan blir bra.

Sedan har jag gått här och funderat mycket på hur jag ska göra med lure coursingen. Har bestämt mig för att ta licensen någon gång under året och förhoppningsvis i början så jag kan anmäla till en tävling och sedan kunna ställa i bruks och jaktklass. För med en godkänd tävling så får man göra det och det vill jag göra. Mycket roligare än unghundsklass om ni frågar mig. Men tävla seriöst tänker jag inte göra som det kostar så mycket pengar och ska jag tävla i LC så vill jag tävla mycket så mycket det går. Så 2015 om vi fixar licensen under året då får ni se upp då har jag jobb och pengar igen och då jäklar satsar vi högt. Lure Coursing är ändå det roligaste som man kan hålla på med och jag tror att Xena är en grym springare. Anledningen till att jag vill vänta till 2015 är för att jag vill att hon ska växa klart också och vara färdigt i kroppen som det sliter mycket att springa fort och vända snabbt.

Och lilla Astrid ja vad ska hon göra, som tävlingskarriären är slut så innebär inte det att hon bara ligger hemma på soffan och myser. Nej hon får hänga med på alla strapatser och träna hon med. Det enda hon inte får följa med på är lc som jag inte vill utsätta henne för stressen som det innebär och hon skulle bli så ledsen att hon inte fick springa. Det som är synd är att jag inte kan använda Astrid heller som stödhund till Xena men men det är bara att hitta  något annat. Annars så hoppas jag ju att hon får vara frisk och kry och glad kamel.

Ja så ser våra planer ut och det är inte alltid man får som man vill men man måste sikta på någonting för att få någonting gjort. Utan planer och mål kommer man ingenstans

Liten summering av 2013

Ja 2013 har verkligen varit ett år att komma ihåg och som har bjudit på tårar i både sorg och glädje. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig men på det stora hela ändå ett bra år. Vi har inte presterat så mycket men vi har slitit desto mer tillsammans jag och Xena.

Astrid har hängt med som en glad skällande maskot på alla dessa utställningsträningar som har gett resultat för mig och Xena. I Malung i Januari visade Xena upp pannkaksstilen och i Oktober fick hon Very Good på sin första officiella utställing. Det var verkligen ett besked på att slitet och tårarna har gett utdelning. Det tråkiga är att jag inte visade upp henne som valp på grund av meningsskiljaktigheter oss i mellan ;) Men nu är vi ju på väg åt samma håll hoppas jag.

Glädjetårarna De Lux var när Xena tog sitt Cert i Växjö och stod så fint framför domaren. Då grät jag och jag grät flera gånger den dagen av lycka och över min duktiga tjej som presterade så fint med svansen i topp. Den andra glädjetårarna är att Astrid har blivit helt förändrad eller när man tänker efter så har hon blivit som hon var innan Xena flyttade hit när hon var själv. Hon pratar och svansen går i ett igen. Vi får hoppas att hon håller den i styr så hon inte slår sönder den igen bara min galna kamel som visar sin kärlek så högljutt så högljutt. Astrid gillar att Xena har blivit vuxen med andra ord och tyckte att det var jobbigt med en valp i huset. Men nu så håller de varandra väldigt kärt eller Xena håller i alla fall Astrid väldigt kär och gråter så om Astrid går ur bilen och hon får åka vidare eller så har hon så bråttom in till Astrid om hon har varit i väg själv. Xena beundrar Astrid och Astrid tycker om Xena fast hon inte vill visa det. Man måste ju vara en cool tjej.

Astrid har annars mått väldigt bra i sin sjukdom och har slutat att äta kortison som har gjort att hon har fått sin fina lång päls tillbaka. Så nu i vinter har hon päls igen och slipper frysa. Astrid har även tagit bort två tänder som har besvärat henne och nu äter hon som hon ska igen. Min fina Astrid jag hoppas vi får ha henne kvar i många år till

Hårbortfall, glädjetårar och sorg har Xenas Syster Cleo stått för här hemma. Under första månaderna på året så fick Xenas syster Cleo bo här hos oss på grund av olika omständigheter. Hon kom in som en virvelvind i våra liv och visade tydligt att hon hade en stark vilja. Grindar i huset fick sättas fast så de inte gick att öppna för att de inte skulle ryka all världens väg. Vi personer fick klättra ner i källaren för där fick inte små kamelerna vara och härja runt. Katterna flyttade ner i källaren frivilligt, några saker fick snabbt sätta livet till där i bland två pilatesbollar som snabbt gick sönder och där stod Cleo glatt med bollen i munnen och viftade på svansen. Ibland slet vi våra hår och ibland skrattade vi glatt. Cleo var en hund som verkligen gillade att ligga nära. Vi hade henne här i två månader och hoppades att vi skulle kunna ha henne kvar men jag fick inse att det var bäst för Xena och  hennes utveckling om de inte var två små som härjade hej vilt. Jag tror även så här i efterhand att Astrid var mer stressad än jag trodde som hon spydde lite under en period men har knappt inte spytt sedan Cleo åkte.Men det var med sorg i hjärtat vi släppte henne i från oss och min sambo var ett tag mycket besviken på mig som han gillade Cleo väldigt mycket. Nu några månader senare så funderar jag mycket på Cleo och om hur det hade blivit om vi hade behållt henne. Ibland funderar jag på om Cleo skulle kunna bo här nu när hon är lite äldre och Xena lite lugnare. Cleo och Xena hade i alla fall väldigt roligt tillsammans.

Fotoutmaning 2014

Förra året så var jag med i en fotoutmaning som gick ut på att knäppa ett kort varje dag efter olika teman under hela året. Jag gjorde då den här utmaningen på min egen blogg och fullföljde den inte. 

Men iår funderar jag på att försöka ta så många teman som möjligt i kamelernas tecken. Och de teman som jag inte kommer på något kamelaktigt till får jag helt enkelt hitta på något annat till ;) På så sätt kommer ju även bloggen att bli lite mera levande. Har sett andra hundbloggar som har varit med i utmaning och gjort på det sättet jag nu tänkte. Ska fundera lite så bestämmer jag mig sedan.

Uppdatering om julhelgen

Ja jag är lite seg på att uppdatera här i bloggen men jag ska försöka göra bättre i från mig 2014 ;) Det är väl mitt tidiga nyårslöfte innan nyår ens har varit. Men julen i vårt hus började med att skitkatten och kattfan fick en ny kattkorg från Granngården som jag har gått och tittat på ett tag men tyckte att den har varit lite dyr men innan jul var det halva priset. Jag var ju tvungen att slå till :) Katterna gillar den väldigt mycket och ligger där ofta och trycker och även nattetid ibland. Vilket även var lite halva grejen att vi inte skulle ha dem i sängen MEN Mulis ligger fortfarande och balanserar på kanten varje natt. Men man kan inte få allt.

På julafton fick kamelerna en massa godis och leksaker och även katterna fick lite leksaker av sin mormor som alltid skämmer bort alla inblandade. Kamelerna fick även ett varsitt ben av sina kompisar Elza och Nitho på julafton som de firade kvällen med oss och åt en massa god mat. Mycket trevligt men Astrid ville mest visa att husse och matte var hennes matte och var nog lite sotis för att Elza även hon var här. Grisen från IKEA fick ett snabbt avslut på livet då Astrid och Xena bestämde sig för att göra lidandet kort för herr gris. Han är nu mera väldigt smal och ranglig, Apan han fick leva till juldagen och har nu mera inget huvud kvar. IKEA råttan den är fortfarande tjock och välmående :) 

På annandagen var vi hem till min mamma och åt mat på kvällen och Xena tycker att det är lite läskigt att åka hiss och skulle gärna springa runt i hissen om det gick. En granne gjorde misstaget att trycka upp oss till fel våning och det uppskattades inte av fru Astrid och granne stängde fort hissdörren igen. Ja de har blivit lite ociviliserade av att bo i en mindre stad. Xena skötte sig annars väldigt bra som hon bara har varit två gånger tidigare hos mamma. Hon är duktig på att slappna av på nya ställen och lägger sig och sover om man säger till henne att gå och lägga sig. Astrid är också duktig så klart. 

Idag har vi varit hundvakt till Elza som har varit här hela dagen med oss. Elza och Astrid är inte i samma rum inne efter en incident i somras så Xena fick hålla Astrid sällskap i vardagsrummet och Elza fick vara i köket men det är i anslutning till vardagsrummet så alla har sett varandra. Katten har också passat på att psyka Elza genom grinden och Elza psykade tillbaka. Xena var väl lite besviken som inte fick leka med sin vän men det blev bäst så. När Anna är här så kan alla vara i samma rum samtidigt för då har vi koll på varsin hund och det är inga problem men det är dumt att utmana ödet när man är själv om något skulle hända. Elza blev sedan bortskämd av sambon som matade henne med lite smått och gott och sedan låg hon under hans stol och dreglade när vi sedan bjöd Anna på middag innan hon åkte hem efter jobbet. 

 

Förbaskade kamel BAJSA

Ja så känns det för tillfället då Xena har gått tillbaka till att inte vilja bajsa på promenaderna och det är enbart på grund av det förbaskade löpet. Hon är fullt upptagen med att kissa typ överallt och att lukta i typ varenda fotspår en hund eller annat djur har tagit. Hon kissar och hon kissar och hon går och kissar och kissar lite till. Ja jag vet inte hur många gånger hon kissar på en promenad faktiskt orkar inte räkna. 

Igår kväll tyckte hon att det räckte med att bajsa en gång på morgonen för hon vägrade under hela den långa promenaden på 1½ timme på kvällen och på nattkissen tänkte hon heller inte bajsa men då fick matten nog och kamelen fick gott bajsa innan hon kom in och när hon äntligen gjorde det så bajsade hon två gånger. Ja så inte var det ofogat tjat och vem vill ligga bajsnödig en hel natt. Hon bajsar i vanliga fall 2-3 gånger om dagen så ja vad ska man säga. Dryg kamel, dryg kamel hahaha

I morse tänkte hon heller inte bajsa fast vi var ute en timme efter frukost. Lite olämpligt som jag skulle vara borta 6 timmar innan jag kom hem så jag fick tjata igen och hon bajsade efter en stund på gården efter att ha låtsat jagat något mellan varven. Men jag tror hon var glad för det sedan.

Så jag hoppas hon blir normal igen när det här går över , sötnosen.

Mindfulness med kamelerna

Jag läser för tillfället en kurs om psykodynamisk och kognitiv behandling i skolan och jag tycker att den är riktigt intressant. Jag gillar själv KBT som det även ligger nära i hundträningen med förstärkning på beteenden och att försöka lära om från dåliga beteenden till bättre beteenden. Ändra tanken hos hunden i det som den kanske tycker är jobbigt eller svårt. Men det slog mig när vi pratade om mindfulness som betyder att vi är i nuet. Hur mycket är vi egentligen i nuet i vardagen och med våra hundar. Jag kan för mig själv säga att jag är lite all over the place mest hela tiden. Jag pratar ibland i telefonen när jag är ute och går och hur intresserad är man då egentligen av promenaden med sina fyrbenta vänner? Jag ska väl i stället var där i promenaden med mina vänner och vara delaktig. Men ibland är det bra för mig att lyssna på musik när jag till exempel är lite irriterad för då blir jag inte så irriterad på mina vänner om de är helt tokiga på promenaden så ibland är ju telefonen bra :)

Men jag har funderat lite på det här och kommit fram till att jag var nog mera i nuet för några år sedan med mina hundar. Då låg vi alltid och mös tillsammans i sängen när jag kom hem från jobbet en stund och bara var. Jag slappnade av och hundarna tyckte att det var mysigt. Och varje gång jag lägger mig i sängen mitt på dagen så kommer alltid hundarna och katterna och vill vara med och mysa så det är ju helt klart något de gillar allihopa. Så igår låg vi på sängen en bra stund på morgonen i det tysta huset och bara mös och sa fina saker till varandra. Jag klappade på alla djuren och djuren visade sin tillgivenhet genom att mysa tillbaka på sitt vis.Vi mös i stora drag kan man lugnt säga. Så nu har jag bestämt att vi ska ha en mystid varje dag tillsammans :) Det kommer att bli härligt och det behöver vi. 

En annan sak jag också har tänkt på är hur mycket man är i nuet när man fotograferar och egentligen inte njuter av det man ser utan är bara fokuserad på kameran. Man knäpper kort på hundarna i olika situationer ute och inne. Men hur roligt tycker hunden det är att se att kameran eller mobilen kommer fram. Jag har märkt att jag själv knäpper mindre kort när jag är ute och går idag än vad jag gjorde för ett tag sedan. För det är verkligen något som jag har tänkt på. 

När jag tränar med mina hundar så är jag verkligen i nuet och det är ju bra :) Men ibland filmar jag oss och då är jag nog mer intresserad av hur bra vi syns på filmen hahaha. 

Nej fram för mer mindfulness tänk i alla situationer i vardagen och det tror jag absolut att vi alla mår bra av. Till exempel hur äter ni frukost, hur i nuet är ni då? Jag själv äter gärna frukost till tv eller jag har i alla fall tv på eller radion och samtidigt kollar jag på FB. Det var länge sedan jag åt frukost i ett tyst rum men jag gjorde det här om dagen utan FB och det var bra mycket trevligare kan jag säga. Nu kände jag faktiskt vad frukosten smakade ;) Brukar ni känna vad frukosten smakar?

Mera bilder på selen efter önskemål

Här kommer lite fler bilder på Selen som Anna efterlyste det i sin kommentar på förra inlägget :) Jag hade som sagt en annan sele att titta på och mäta efter som hjälpte mig mycket men ändå så blev det några fel i tänkeriet. Som bilden under där banden ska göra ett svart kors men vad gör det egentligen och anledningen till den rosa tråden är för att jag egentligen skulle ha ett rosa reflexband runt hela selen men det ville maskinen inte vara med om så det fick jag skippa. Om man nu ska sy en egen sele och ta egna mått tänk på att selen måste ligga på bröstbenet och inte ovanför bröstbenet för då trycker den på halsen i stället.

Har provgått selen idag och den satt som ett smäck och gled inte en millimeter på täcket.

Jag har köpt liknande selar här i sverige men som glider något så förbaskat men modellen jag har sytt efter kommer från England och det som skiljer sig från den engelska selen och den svenska selen är just korset uppe vid spännerna. På den svenska selen är korset bredare än på den engelska och jag tror att det spelar in och magremmen är på den engelska selen fastsydd och det är den inte på de svenska jag har haft. Så min jag sydde har ett mindre kors och magremmen är fastsydd :) Gjorde även fleecebandet som går runt midjen längre så det ligger över spännerna så de inte kan skava.

Om någon syr en egen sele så vill jag gärna se resultatet. Det gick åt nästan 3 meter band till den här. Bandet där ringen sitter är dubbelsytt och det sitter en söm på varje sida om öglan

Har sytt en sele

Äntligen är selen klar men det tog några timmars slit. Har gjort lite fel såg jag när jag nästan var färdig. Sydde ihop den lite fel helt enkelt men jag är jättenöjd och nu har Xena en Sele att ha utanför täcket i vinter. Men Astrid ska också få en ny så klart. Så jag lär svära och sitta fast framför symaskinen i några timmar till. skulle ha sytt fast en reflexbit också runt hela selen men det ville inte alls maskinen. Vet inte varför så jag fick ge mig helt enkelt.

Detta löpande

Xena började att löpa förra veckan för första gången 16 månader gammal. Rätt tidigt för en faraohund faktiskt. Maya var runt två år och Astrid var hela tre år innan hon började löpa. Men då funderade jag allvarligt om det var stora fel på henne :) 

Men igår då började också Astrid att löpa så nu har jag två kameler som löper hemma, gud vad roligt men samtidigt skönt att det sedan är över fort på båda. Men Xena är översexuell, igår satt hon bredvid Astrid och putsade på henne och pep och ville lukta henne mellan benen. Ja hon satt också och försöker jucka på henne. Idag har hon inte gjort något tokigt översexuellt mer än pipa efter en snygg hane när vi var ute och gick. Men hon har nu kissat in hela stan när vi var på promenad, kissat och kissat och kissat. Nu är hon trött efter att ha gått från turbokamel till en sengångare på promenaderna som det ska luktas in precis allt i hennes väg. Det var så intressant att hon inte kunde bajsa fören hon nästan bajsade på sig. Då är det intressant ute kan jag säga när kamelen kissar och typ bajsar samtidigt. 

Annars har jag tyckt lite synd om henne som hon inte har fått sova i sängen nu när hon har börjat löpa men det har vi nu löst och hon är nöjd och glad och får fortsätta sova under täcket. Jag och Xena sover på ett täcke så hon kan hålla sig varm nattetid under mitt täcke. Det har ju varit katastrof på  nätterna med en ledsen ledsen kamel som har försökt och försökt ligga i sängen och sedan tog ju bästa kompisen bästa korgen också. Det var bara missär. 

Xena skrek. Jag förstår ingenting vad är det som händer och såg så ledsen ut att mattes hjärta smälte. Igår kväll hittade jag henne så här. Ja jag vet inte vad man ska säga de är inte generade av sig i alla fall

En vintermössa blev till

 I helgen pysslade jag ihop en vintermössa till mina kameler. Det här var en ideé jag har haft ett tag och jag hittade ett bra mönster som jag sydde efter i en grupp på FB som enbart syr till sina djur och delar med sig av mönster och erfarenheter. Jättebra grupp faktiskt där man kan hitta mycket smått och gott. Xena gillade mössan minst och Astrid gick med på att ha den på sig utan att se ut som att hon skulle spy :) Men det tog tid att sy den här lilla biten och jag var helt slut efteråt som jag var tvungen att tänka på saker som jag inte är van att tänka på :) Men jag blev nöjd. Ska sy en till mössa utan den virkade kanten runt och se vilken jag tycker blir bäst. Den är är ju klart snyggast kanske men den utan kant blir nog klart användbarast eller vad tror ni.