Måste säga att det här har varit ett bra år på alla möjliga sätt. Första halvan av året var ett lugnt och fint år, den andra halvan av året har varit lite mer hektisk. Men som sagt ett bra och roligt år med massor av erfarenheter både hemma och på tävlingsplanen.
Xena började året med att visa framfötterna på olika utställningar. Hon fick cert och r-cacib som kommer att omvandlas till riktiga cacib. Hon har gjort fina placeringar i hård konkurrens och hon har uppfört sig så bra. Jag är mycket stolt över min tjej. I september i Högbo så fick hon sitt sista cert på första försöket efter 2 årsdagen och är nu svensk utställningschampion. Xena skulle ha ställts i championklass för första gången på stora Stockholm men vi fick i stället vara hemma. Vi är ordinerad vila under några veckor så Xena har det riktigt tråkigt just nu.
Xena fick även efter mycket om och men sin lure coursing licens. Vi tävlade en gång på faraohundsderbyt och vi skryter inte direkt om resultatet. Men det var roligt och hon fick springa lopp två fast jag trodde att hon inte skulle få göra det.
Men hon har i stället visat framfötterna på rallylydnadsplanen. Första tävlingen gjorde vi på Kista mässan och där lärde vi oss ett och annat. Nej det var inte smart att göra första rallytävlingen på en mässa men nu har vi testat det. Men jag känner en slags utmaning att anmäla i år igen för att se om det går bättre. På resten av rallytävlingarna så gjorde hon sedan godkända resultat så hon fick diplom i nybörjarklass. Ja hon fick två titlar i år och jag är jättenöjd över allt som vi har gjort tillsammans.
Astrid ja hon har gått från gammal trött tant till att vara en totalt galen tant. Hon levde verkligen upp när det blev förändringar i mitten på året. Hon trivs verkligen i sin nya situation och hon trivs verkligen med det nya sällskapet. Sedan har hon förändrats på andra sätt också som är mindre bra. Hon gillar inte förändringar och blir väldigt stressad om hon tror att något obehagligt ska hända. Hon skäller mycket både i glädje och oro. Men vi försöker stötta Astrid i allt som händer. Men det är verkligen roligt att se henne skutta runt på gården som en galen råtta mest hela tiden. Hon busar inne och ute och helst själv inte med de andra.
Så i augusti kom Tyson in som en virvelvind i flocken. Verkligen inget som var planerat men han togs i mot med öppna armar av kamelerna. Tyson behövde ett nytt hem och han behövde det snabbt så vi åkte bara ner och hämtade hem honom. Idag är han väldigt nöjd och känner sig hemma i sin nya familj. Han var en mycket stressad hund när han kom hit men är idag lugnare även om han fortfarande är stressad men inte som då. Han har problem med hundmöten men idag gör han utfall som är väldigt vänliga mot vad de var för 6 månader sedan. Idag skäller han mest och just skäller men de som möter oss ser nog något helt annat. Han biter inte tjejerna i blockering som han inte kommer åt den andra hunden. Det är väldigt skönt. Första gången han såg våra katter så hade det kunnat bli tre katter mindre. Idag kan han umgås Iris utan att försöka äta upp henne men han har så klart munkorg. Men jag är säker på att de en dag kan bli vänner. Det är lite värre med Mulis och Doris som han har försökt bita dem så de är lite för intressant än i. Men med tålamod så ska nog även de bli vänner. Jag ger inte upp. Men han har gjort så fina framsteg så jag ser på framtiden med förväntan.
Katterna ja, ja de har för tillfället en egen lägenhet där de får vara i fred men vi kan se varandra hela dagarna. Det känns tråkigt som de är mig väldigt kära så jag hoppas att Tyson kan bli sams med dem. Jag försöker även ge dem det de vill ha. Efter nyår ska jag faktiskt köpa mig ett kattträd till dem. Ja jag måste fjäska lite för dem så klart. Men idag har Iris fått gå ner i källaren och riva lite på soffan så hon är nog nöjd i alla fall idag.