Resultat utställningen i Söndags i Eskilstuna

Ja i söndags så packade jag bilen full med alla kamelerna som Astrid kom hem i lördagskväll från sin två veckors semester. Kan gott erkänna att vi inte var speciellt sugna att gå upp tidigt och jag drog även ut på det lite. Men vi kom iväg och det började att regna på vägen dit och det kändes inte heller så roligt eller varmt som det ändå var mitten på september. Men när vi kom dit så var det lite dugg i luften och inte så farligt kallt. 

Den här söndagen så var det faktiskt 4 faraohundar anmälda så idag fick vi konkurrens av en väldresserad veteran som ägs av min vän Anna och då inte av min andra vän Anna som har Akita. Ja det är många Annor i min bekantskapskrets :) Anna kände innan bedömningen igenom Xena och det var inga problem alls. Hon är fortfarande inte överförtjust men det går bättre och bättre med attityden, som att öronen inte alltid är bakåt utan framåt osv. 

Som vädret inte var det bästa så var det även många som inte kom till utställningen så snabbt blev det vår tur och då blir jag så jävla nervös. VARFÖR...... det här måste jag ta tag i. In med kamelen i ringen och domaren sa att vi skulle börja med att springa runt ett varv. Undra om man kan göra en liten lov i vanliga fall också innan domaren känner på henne. Man kan ju gå in i ringen från fel håll tex. Tål att funderas på. Hanteringen gick bra och springningen ja den är känguruaktig ibland och vampyraktig som hon gärna vill hugga mig i armen. Men det är en glad tjej och det är ingen ideé att säga braaaaaaa när vi springer för det är som att tända på stora missilen. Inga problem heller att ställa upp framför domarbordet utan att hon börjat att snurra och det är första gången. Kanske hjälpte det massor att leka framför domartältet i Högbo Bruk för några helger sedan. 

Men idag fick vi se oss slagna av Annas fina veteran Thira och jag tror faktiskt att en stor anledning var att Thira står som en staty och springer väldigt fint runt i ringen och det gör inte vi än. Thira blev även BIS veteran och BIS-4 så det var en värdig vinnare för dagen. Sedan så är även Xena lite tunn så hon gör inte riktigt sig rättvisa i ringen än och det var kallt så hon spände sig lite. Men vädret var inget problem annars.

Vände hem nöjd och glad och på söndag blir det sista inoffen utomhus och jag hoppas att vi inte fryser fast ;) 

Xenas kritik var. Elegant feminin med god resning och gasellliknande helhet, fina välställda öron, kunde ha lite kraftigare underkäke, elegant hals, markerad manke, god längd och djup bröstkorg, något uppskjuten i länden, fasta tassar och rör sig med typiskt steg och  hållning.

Utställningsträna måste man det

Ja många tror säkert att det bara är att anmäla till en utställning, åka dit och sätta på kopplet och gå in i ringen och förhoppningsvis få det där certet som man så gärna vill ha. Kanske fungerar det på några individer och någon ras där det inte är så många anmälda. Men för att lyckas med de flesta raserna så krävs det träning och vill man verkligen lyckas så krävs det massor med träning. Både hunden och den som visar måste klara av att hålla sina känslor i styr när det blir skarpt läge och visa upp sig snyggt även om man vill gå och kräkas bakom en buske och kanske hunden vill kolla in den där supersnygga individen på andra sidan plastbandet. Äger man en faraohund och vill ut och visa upp sin hund så måste man träna hunden för de flesta faraohundar som åker på utställningar visar upp sig fint och står fint och den som visar är oftast mycket proffsig. Konkurrensen är ibland väldigt hög som faraohundarna håller en väldigt hög standard i Sverige. Inte sällan så är det samma faraohund som tar det där certet gång på gång och ibland får inga andra ens se certet innan den där faraohunden har blivit två år och champion.

 

Jag är en sådan där person som blir väldigt tävlingsinriktad men jag ska erkänna att jag inte har tränat ihjäl mina tidigare hundar. Har åkt på någon träning ibland, en gång om året annars har jag tränat hemma på att springa och på att stå fint. Har alltid åkt på inoffar och det tycker jag är väldigt bra tävlingar och träningar som jag ser det. Väldigt trevliga tillställningar där man kan ta det lugnt och fint.

 

Men som sagt jag har aldrig siktat på att mina hundar ska bli BIR men det där certet har jag gärna velat ha. För att få en BIR hund så måste man träna och träna och träna för att nå framgång. För att sedan få en placering i gruppen så måste man träna lite mera och för att få en BIS placering så ja då har man tränat massor.

 

Men nu är det så att jag har ju faktiskt en väldigt fin hund hemma och som hon är som hon är så tränar vi och vi har tränat massor i sommar. Vi har tränat med andra varje vecka vi har åkt på inoffar och nu har jag tagit träningen till en helt ny nivå som jag aldrig har varit på innan. Idag har vi tränat på att springa rakt mot domaren för det är en svår grej ska ni veta. Att inte hunden vinglar hit och dit och att inte jag vinglar hit och dit så hunden vinglar efter. Att träna att springa mot domaren har jag väl aldrig gjort i hela mitt liv. Har till och med snott en bit plastband på en inoff när vi åkte hem för att ha och träna med. Ja jag vill nog lite högre den här gången och siktar inte bara mot certet. Det skulle faktiskt vara lite roligt om vi kunde komma upp till trädtopparna någon gång i framtiden och kanske upp till molnen och vem vet kanske får vi se stjärnorna.

 

Ja jag är motiverad och nu kör vi all in. Ska på en inoff i helgen och jag måste nog springa i kjol för att bli lite varm i kläderna också hahaha det är mycket man ska tänka på det är inte bara att sätta på kopplet och springa. Alla detaljer ska vara på plats och fungera och helst skulle jag nog behöva en rakhöger innan ingång i ringen som jag även har utvecklat en nervös sida på sist tiden. Så jag mantrar också för mig själv att vi är bra mest hela dagarna.

Ont i magen

Allt började i förrgår med att Xena blev lös i magen  och spydde på kvällen och så har det fortsatt fast nu har hon diarre och kräks inte. Igår försökte jag med att ge henne små portioner mat över dagen med hennes vanliga mat och canicur som sambon frågade om jag inte hade hemma. Det stod helt still i mitt lilla huvud på den fronten men det var ju bra att han var med den här gången på vad som funkar. Som tur är hade jag lite pasta hemma så det fick hon. Natten gick bra med ett besök på gården men idag har hon bajsat diarre igen. Men nu har jag tagit bort all mat och hon har fått två små mål under dagen med fisk och klibbigt grötris. Nu hoppas jag att det ska hjälpa och även en nu spruta canicur pasta är införskaffad. Funkar inte de här små målen med mat ja då blir det fasta för fröken så magen verkligen lugnar ner sig.

Det trista i det hela är att vi igår och idag skulle ha varit på utställningsträning och på lördag är det lure coursingträning som jag hade tänkt åka på och låtit Xena springa för första gången. Men det blir det kanske inget av med får då måste hon ha kommit igång med maten för att kunna springa. Men det är väl inte hela världen men så typiskt :)

Så vi ligger mest hemma på soffan och softar förutom några svängar på gården. Tänker att hon ska ha det lugn så magen lugnar ner sig så tomten får faktiskt duga för busfia även om hon inte är så imponerad.

Lydnadsträning

Igår var vi och tränade tillsammans med tävlingslydnadsgruppen men vi kom lite sent så det blev lite ensamträning för oss och en platsliggning tillsammans med de andra. 

Vi har inte tränat så mycket platsliggning alls eller mera nada kan vi säga. Så jag la ner henne och belönade under två minuter då jag satt framför Xena. Det jag började tänka på när hon låg där var att jag ville att hon skulle ha ögonkontakt med mig så jag belönade bara när hon tittade på mig och belöningen kom vid marken inte i luften. Anledningen till att jag bara vill att hon ska titta på mig vid platsliggningen är ju för att hon inte ska kolla in något annat som skulle vara roligare. Så vad tror ni på att belöna när hon tittar på mig när hon ligger platsliggning. Har inte tänkt på belöningen så förut utan tanken kom igår. Förut har jag nog belönat när de ligger still och kanske har jag belönat när de tittar på mig jag vet inte ;) Det är lustigt vad inlärning ger mycket tankar och funderingar. Anledningen till att jag väljer att belöna vid marken och inte vid huvudet är för att jag vill att det ska vara mysigt att ligga och att hon inte ska resa sig i belöningen. Det är mysigt att ligga och tugga på saker.

När vi var på Högbo utställningen så köpte jag även bästa bollen kan jag konstatera. Har länge kollat på den här bollen och tänk om det skulle vara något till tjejerna så i lördags slog jag till. Xena älskar bollen och hon kan knappt släppa dem och den inbjuder verkligen till att bita i bollen och inte i snöret som den så lätt trycks ihop. Bästa bollen och tydligen ska de vara väldigt tåliga också .... me like 

Mingel på utställningen i Högbo Bruk

Igår var jag Xena, Anna, Elza och Nitho och minglade i Högbo Bruk. Själva målet med minglet var även att träna i en riktig utställningsring i en riktig miljö. När vi var där så kändes det lite synd att jag inte hinner ta ut henne på en utomhus utställning som jag tror det skulle vara det optimala. Men man kan inte få allt. Först stod vi i utkanten av ringen och sedan minglade efter faraohundsbedömningen med de andra faraohundsmänniskorna och när alla bedömning var klar tränade jag och Xenas uppfödare Jenny med Xena. Det gick riktigt bra och Jenny tyckte att jag skulle fortsätta att hålla henne under hakan som hon känner sig trygg då. Anna sa även att Xena ville ha sitt huvud där att hon sträckte fram huvudet mot handen så då måste det ju vara en bra metod. Jenny sprang även ett varv med henne även om det var lite motvilligt och då fick jag verkligen se vilken vacker hund jag äger. Så fit och så snyggt musklad jag bara njöt. 

Lite senare på dagen tränade vi igen och då tränade jag nära domartältet och lekte mycket som det skulle bli en bra plats. 

Så nu blir det träning på att springa och ställa upp fort och snyggt för att jag sedan ska kunna ta tag i henne och hon står bra så ingen behöver flytta några fötter på henne. Allt för att underlätta för henne så hanteringen kan gå fort över. Sedan kommer jag att ställa mig längre från domartältet än vad jag har gjort för att också underlätta för henne och att hon inte känner sig trängd från tältet. Mycket att tänka på för matten som nu måste börja peppa sig själv att det kommer att gå fint och hålla sina jäkla nerver i schakt för nu är det nog de som är största boven. Men hur lätt är det när man vet att det kan gå helt åt skogen men nu ska jag börja mantra att vi inget problem har hahahaha

Säger också Stort grattis till Xenas uppfödare Jenny Hall som blev BIR, BIG1 igår och idag ska tävla i BIS.et med sin fina Qiwi.  Även ett stort grattis till Ankans uppfödare som igår lördag blev BIS2 uppfödargrupp.

Jätteroligt så stort grattis till båda och tack för en trevlig dag där hundarna blev bjudna på det mesta i matväg. Elza var bra nöjd över sin stora butt med mos som hon fick mumsa i sig. Xena var sedan trött trött när vi åkte hem och somnade tungt in och orkade inte ens kolla vad vi åt för mat, då är hon trött.

Stadsträning

Här om dagen var vi i Borlänge och stadstränade för det behöver Xena mycket träning i och när Astrid nu har flytt boet så ska vi försöka göra mycket sådant. Vi gick över gångbroar och vi missade synd nog ett tåg som gick under en gångbro. Vi gick i trappor och vi hoppade upp på bänkar och tränade lite utställning. Tittade i skyltfönster och kollade in en matmeny om vi skulle ta lite take away. Men det gjorde vi inte :) och vi handlade på Djurmagazinet. Med oss hem fick vi lite grisöron, ben, laxrulle och dagens mission en stor påse Four Friends Adult som hon nu får äta istället för Power i samma märke. Xenas mage klarade inte av Power så bra. Bajsen blev aldrig riktigt bra utan mest lite mjuk och hon bajsade mycket. Så nu hoppas jag att bajsen blir bra. Hon skötte sig bra på Djurmagazinet förutom att hon skällde på en hund som var inne i affären samtidigt. 

Hon har kommit i i någon ålder då man ska skälla på hundar och människor ibland och speciellt människor och hundar som uppför sig lite underligt eller har annorlunda kläder typ stor kjol :) Men jag är säker på att det växer bort :) hon får väl gaffla lite och jag får i stället försöka avleda henne. 

När vi var på staden så ville jag även att hon skulle sätta tassarna på det här elskåpet men det slutade med att hon hoppade upp. Sedan hoppade hon ner igen som det var så halt men jag lyfte upp henne igen så vi kunde ta det här kortet. Bra för dem att se att de klarar av lite svårare underlag som jag tror att det stärker självkänslan mycket.Sedan lyfte jag ner henne igen. Även bra att hon vågar lita på mig när jag lyfter upp henne på saker. Skulle aldrig utsätta henne får något omöjligt.

kvällspromenad i bilder

Astrid lämnade idag vårt hus för att ha semester i två veckor i fjällen. Xena blev ledsen och grät en skvätt men nu tror jag att hon har kommit över det. Så nu på kvällen så tog jag med mig kameran när det bara var en hund som skulle promeneras. Det är lite lättare då att knäppa kort faktiskt. Passade på att göra Dogparkor Swedens veckouppdrag också som var framtassarna på någonting. Xena ville först inte sätta framtassarna på ryggstödet men med lite hjälp upp med en tass så gick det fin fint. Inte håller jag i henne heller och inte springer hon iväg heller :D

Avmaskning

Ja nu ska jag prova och avmaska Xena som hon håller på och bli så benig. Det är i alla fall värt att prova som hon äter en massa skit hela tiden.

Äntligen leker Astrid och Xena tillsammans

Tredje dagen Fjätfallet

Tredje dagen på semestern gjordes en lugn plan promenad till Fjätfallet. Vi kände både Karoline och jag att det kändes skönt med fötterna på rakt underlag och inte på väg uppåt en backe hela tiden. Vet inte varför jag inte knäppte kort på det stora fjätfallet men det gjorde jag inte. Måste ha haft hjärnsläpp tydligen vilket irriterar mig idag. Kamelerna tyckte att det var spännande och det är någonting mäktigt när man här rytandet från vattnet som forsar och kastar sig fram. Näst sista kortet är i alla fall roligast för då hade kamelerna fått nog av kameran och önskade den långt bort hahaha

Beslutsångest

Det var verkligen inte bra för mig att tävla rallycupen igår för idag har hela hjärnan varit fylld med rallytankar till höger och till vänster och nu är den stora beslutsångesten här. Hur ska jag göra och vad ska jag göra och ja VAD SKA JAG GÖRA. Hemliga är mina tankar också så jag tänker inte skriva ut dem här men jag blir så trött på den här förbaskade beslutsångesten som ska komma varje gång jag blir lite engagerad. Men det är kanske bra :)

Ahh behövde bara lätta på hjärtat lite.

Tokiga matten som får damp

Igår fick jag världens vildaste ideé och ibland kommer de bara så där från blå himmel. Jag blir lite busig och jag blir lite tokig och tänker ja vad fan det ska väl gå. Sitter gladeligen och gluttar lite på FB under eftermiddagen och funderar vilken brukshundklubb som kan vara värdiga ett besök som jag är lite sugen på att kolla in olika brukshundklubbar för att sedan välja vilken jag ska vara medlem i. Jag är kräsen när det gäller klubbar och jag vill känna mig välkommen med min udda ras. Vilket man inte alltid gör på alla klubbar, tro mig jag vet. Men när jag sitter där och tittar så halkar jag in på den lokala fristående hundföreningen här där jag bor och ser att de ska ha sin sista cup träff i rallylydnad under kvällen. En tanke börjar då gro i huvudet fan vad roligt, klart vi ska göra det och sagt och gjort det gjorde vi också.

Ser till resten av bästa gänget hänger med ( Anna med hundar) hämtar upp dem packar in alla i skodan och  vi börjar bli bra på det här nu med fyra hundar och bur i bilen ;) Anna var inte direkt sugen men jag är väldigt säker på att hon idag är jäkligt nöjd att hon åkte som Elza slog sin matte med häpnad genom att vinna dagens nybörjartävling. Hipp hipp hurra för Anna och Elza. 

Astrid låg och var supertaggad i bilen och Xena såg mest fundersam. 

Xena fick start nr 1 och det kändes faktiskt helt ok jag gillar startnr 1 för då är det lixom över fort och jag hinner inte börja fundera. Nu funderade jag så klart lite över hur Xenas uppförande skulle bli. Skulle det bli värsta hopp och lek eller kanske rent ut av bollandes med koner och skyltar eller skulle hon slå mig med häpnad som vi inte kan ta en promenad utan att dra järnet efter diverse saker så en hel rallylydnadsbana kändes intressant.  Ja det är här den tokiga matten kommer in som vi inte har tränat in några moment och Xena har aldrig sett en rallylydnadsbana eller gjort saker en längre tid utan godis. Men vi har tränat på postion och fotgående under sommaren, inte jättemycket utan någon minut här och där och på att det är en rolig grej. Jag tycker faktiskt att jag har lyckats rätt bra om man ser på filmen :) 

Xena slog mig verkligen med häpnad. Ja visst kopplet är sträckt lite här och där och hon är ute på lite egna utflykter men hon kommer lätt tillbaka och hon tyckte att det var roligt. Jag skulle ha gått tydligare i slalomen så som jag tänkte i banvandringen men det gjorde jag inte sedan. Fyyyyy matten som inte skötte sig. Att 270 svängarna blev knasiga är inte alls konstigt som vi inte har gått en enda sådan sväng och de är svåra att få till bra. Hon gick att springa med utan att hon totalt ballade ur och mest nöjd är jag faktiskt med serpentin gåendet. Det kändes riktigt bra och hennes attityd. Så nöjd över min tjej som gjorde ett fantastiskt bra jobb trotts att matten fick en sådan knäpp ideé trotts att hon inget kan. Men ibland ska man inte vara rädd för att se vad som kan hända utan det är bara att köra och nu vet jag faktiskt lite var vi står i sammarbetet. Och jag tycker att vi har en väldigt bra förutsättning för framtiden. Så stolt över min tjej som sedan sov tungt när vi kom hem. Vi diskade oss som jag tog och busade upp henne innan vi var av planen men det var det fasiken värt som hon var så förbannat duktig

Astrid då jag hon är ett kapitel för sig hahaha. Så laddad och så fin och så hungrig. Som en haj på jakt efter små sälar då menar jag mina fingrar och korven. Jättefin kontakt hade hon och jättefint fotgående med massor av attityd. Inte precis perfekt men så som jag vill ha dem med fart, sammarbete och en otroligt glad svans som svänger. Sedan när man har det så kan man börja kräva saker men vi kör bara på attityd. När det var tre steg bakåt så klättrade Astrid på mig som hon var så glad och sugen på korven. När jag visade henne med handen så hör jag snapp snapp snapp som hon tror att hon sak få godis. Ja hon är lite farlig men så rolig. Lyssnar så fint vad jag vill. Jag börjar allvarligt tro att en faraohund har sin bästa tävlingstid runt 6 år och uppåt som de då har mognat och då mera vill sammarbeta seriöst inte bara sammarbeta. Vi har växt ihop oss så att säga och nu är det bara roligt att vara med matten. Astrid slutade på en 2 plats och jag är så stolt över henne. Min duktiga lilla tjej som vill så mycket.

Bra kväll med andra ord och nu är jag laddad för mera träning :) Jag behövde en liten push känner jag och den fick jag igår :)

Filmen på Xena från igår.
 

Jag älskar min kudde