Tyson har fått tid för CT

Efter att ha trilskats med Tysons hälsa seda i september så ska vi ängtligen på CT på onsdag och då ska de köra både nacke och ländrygg och samtidigt blir jag ruinerad. Nu hoppas jag att de verkligen hittar någonting så vi får reda på vad som felas honom.

Idag trotsade vi alla restriktioner och tog en långpromenad och Tyson fick dra hur mycket han än ville. Efter det så fick de springa tillsammans på gården och jag slängde även ut en leksak som de kunde busa med. Tyson var så lycklig och drog flera vändor runt gården och längde runt med leksaken i ren glädje. Nu när han har sovit en stund och var uppe uppe och rörde sig så släpade han fötterna mer än vanligt och antagligen för att han var lite trött i kroppen. Det gör också att beslutet på onsdag känns helt rätt. Beslutet idag kändes också helt rätt då han inte har busat ute sedan i september men idag fick han vara en lycklig hund.

Någon kanske funderar vad det är som felas Tyson och ja alla kliar sig lite i huvudet. Han blev mycket bättre i gången efer fysioteraputen men nått som kom efter att vi började där var att han uppvisade tydligt att han är svag i bakdelen. Om Xena boxade på honom så kunde han knappt hålla balansen, vänder han lite fort så ser man tydligt att det inte är någon riktig kontroll på bakdelen. Detta är som sagt mycket märkligt då han alltid har haft en fantastisk bakdelskontroll så nått riktigt knasigt är det. Nått som jag ser som ett bra tecken är att han inte har skrikigt nått på länge eller så har han lärt sig hur han ska göra för att inte känna någon smärta då han rör sig väldigt försiktigt ibland.

Men nu hoppas vi på svar.

Roligt att träna tillsammans

Idag har vi varit i Fagerstas inomhushall och jag har inte varit där sedan de har byggt om men vad fint det har blivit. Jag förstår om Fagersta brukshundklubb är stolt över sin hall om vi säger så.

Kamelen och giraffen tyckte att det var väldigt roligt att träna lite men mindre kul att åka bil sa giraffen. Men jag tycker att han skötte sig väldigt bra trots allt och konstigt nog han är inte arg på hundar när vi åker iväg. Mycket märkligt och nått som jag behöver fundera lite på känner jag.

Xena var först ut och provade vår nya musik trots att vi inte har nått program men jag kände nog att det kanske inte var rätt låt ändå......fasiken vi som ska tävla i februari. Men det visar bara vad viktigt det är att prova låten i en större lokal än bara hemma på mattan. Det gjorde att vi testade att göra programmet som vi hade tänkt tävla i klass III med förra året. Xena hade inte glömt att det var pressat när vi tränade det här programmet sist så vi gräver ner programmet och låten så långt ner det går. Bra att komma till insikt med det så kan vi fundera på annat. Så nu måste jag verkligen fundera på hur vi ska göra. Men skicka henne runt någonting älskar hon verkligen så det måste vi ha med i nya programmet och helst genom hela programmet.

Tyson var superladdad och skällde och nyste i ett i början och det är inte konstigt då han knappt har tränat på flera månader. Vi testade även en låt på honom men så slog det mig och en till att någon redan tävlar med den. Så typiskt för jag är inte en person som tittar på en massa freestyelklipp och låten skulle verkligen passa honom men jag får kanske tänka om där så typiskt.

Men framför allt hade vi en väldigt trevlig kväll tillsammans med andra hundmänniskor. Men så roligt att träna tillsammans med andra så nu ser vi fram emot träningen om två veckor igen.

Targetar och nosework

Mitt nyårslöfte till oss är att ordentligt komma igång med kamelträningen i år.  Har satt lite mål som jag vill nå så det är bara att sätta igång helt enkelt.

Jag har även anmält till första freestyletävlingen i år och om vi säger så här,  jag har musiken men inget program. Friskt vågat och hälften vunnet eller.. .. Hahaha

Så  blev det träning på nya trix med targetstick och vi testar oss fram då jag aldrig har hållit på med detta tidigare men de är taggade för uppgiften och tycker att det är skoj.  Men min största fundering är om man ska döpa targetsticken till nått om de ska följa den eller om man döper själva tricket bara och sticken bara är ett hjälpmedel.  Så måste det väl ändå bli eller?  

Sedan försökte vi oss också på tasstarget då de är lite otåliga och saknar stadga i vissa övningar som kräver det.  De blir lite otåliga och steppar runt så jag tänkte tasstarget så jag kan få dem att stå still med skjut mig någon.  Tyson han väntade mest på att få godis eller stå still bredvid targeten, eller över den eller så försökte han äta upp den.  Xena hade inte ro att stå still på den utan snurrade mest runt.  Så vi gav upp rätt snart och prövar i morgon och hoppas att ppoletten då har ramlat ner för det kan ha hänt under natten.  

Sedan gjorde vi även tre noseworksök med godis. Första söket vat det godis på varje låda, andra söker hälften av lådorna och tredje söker bara på en låda.  Båda var mycket taggade idag men jag funderar om Xena såg var jag la godisarna för på sista söker med en godis så gick hon direkt på den lådan.  I morgon ska vi introducera doften eukalyptus  så det blir intressant. 

Promenad, träning och pedikyr

Årets första dag fick avnjutas i skogen då det är väldigt halt här i vår lilla stad. Det var inte lika halt på vägarna i skogen men ändå halt så jag bestämde att vi fick gå off road. Det var lite skare men det gick bra och ja giraffen och kamelen bara älskade det. Spännande att få gå och lukta på nya dofter och att få gå på nått helt nytt ställe. Promenaden gick över stock och sten och giraffen behövde inte gå caveletti när vi kom hem om vi säger så. Båda var väldigt nöjda över utflykten.

När vi kom hem så blev det lite pedikyr och ja det är väl ingen favorit hos någon av hundarna. Tyson stod och skakade och trodde att hans sista dag var kommen och var nog även lite påverkad av smällarna igår då han kan vara lite spökig för saker när han har varit rädd. Xena tyckte även hon att det var läskigt men hon försökte bara låtsas som att hon inte låg i soffan och jag såg i syner. Men nu är de fina om fossingarna.

Sedan bar det ner i källaren för att träna lite freestyle och göra vårt första pass med nosework. Jag har nämligen köpt en onlinekurs till oss i julklapp då jag tänkte att nosework kanske får bli Tysons nya sport ifall han måste lägga ner det andra då han gillar att nosa lilla giraffen. Tycker att de var mycket duktiga för att vara första gången och ja man kan inte heller säga att jag vet vad vi håller på med men vi kommer nog att lära oss om vi tar det lugnt och sansat. Att Tyson tyckte det var en höjdarövning det såg jag men vad Xena tyckte låter jag just nu vara osagt då man inte riktigt vet vad hon tycker ibland.

Xena är även anmäld till sin första freestyletävling för året och ja nu måste jag bestämma programmet. Har svårt att träna in nya tricks om jag inte vet om de ska vara med i programmet och hur de ska vara med. Men nu är det bara att sätta fart och tidspress brukar ibland vara min vän.

Rehabträning

Tyson går som sagt på rehabträning och nu har vi hemuppgifter under en månad för att se om han blir bättre och starkare. Jag tycker väl inte riktigt att det känns så tyvärr och jag vet inte riktigt varför men känslan i magen är inte så bra.

Bland annat så har han börjat släpa framtassarna så man ser att gruset far iväg när han går. På grund av det så vågar jag inte heller gå några länge promenader. Sedan känns han vinglig i bakdelen. Nu när Xena löper så försöker hon uppvakta honom hemma och om hon gör lite buffliga saker så ser man att han har svårt med balansen. Han har även svårt att hålla balansen om han kommer fort över parketgolvet i en sväng då ser man att kontakten och kraften med bakdelen inte alls är som den ska.

Men i morse har vi gjort några övningar och det är riktigt kul tycker jag. Tror inte att Tyson heller misstycker och Xena hon lägger sig ibland på madrassen för att visa att hon också vill. Övningarna som Tyson gör får Xena också göra och det är även bra för mig för jag ser verkligen vad vi har att sträva efter då Xena har allt det som Tyson behöver. Hon tycker också att visa övningar är svåra men man känner riktigt hur kraftfull och stabil hon är i kroppen.

Övningarna vi har gjort idag har vi gjort på en madrassbit. Tyson är så stor och madrassbiten lite för liten så man får vara noga med att han står bra på biten.

• Står på madrassen med bakbenen på rätt plats under sig och putta bakdelen till höger och vänster så han får hålla balansen.
• Står på madrassen och böja halsen till höger och vänster i olika riktningar. Den här övningen tycker Tyson är svår men nu kan han stå still utan att flytta nått ben när vi gör övningen.
• Lyfta ett framben och att han själv håller det uppe under tex 1 minur

Vad hände 2018

Det här året blev inte alls som det var tänkt och det har nog mest bjudit på tråkigheter

Vi skulle ha tävlat en hel del freestyle men min egen prestationsångest gjorde att det inte blev så. Jag kände mig värdelös som hundtränare och hunden tyckte att jag var värdelös som hundtränare. Vi blev osams och mycket av träningsglädjen försvann i freestylen. Nått som vi nu försöker hitta tillbaka till på grund av att det är en himla rolig sport. Vi tar det lugnt och försöker hitta tillbaka till varandra och tränar bara när det känns kul eller när de själva visar att de vill träna nått.

Vi tävlade istället i rally och Xena debuterade i mästarklass och det tyckte både jag och Xena var skitkul. Inga höjdarpoäng men vi hade kul och vi kämpade på tillsammans och kunde kramas och skratta tillsammans efteråt. Roligt tävlingsår i rally och nästa år ska vi försöka bättra på poängen. Tyson debuterade i fortsättningsklass och var suverän. Vilken kille, så synd bara att matten glömde bort två skyltar för annars hade han stoltserat med två godkända resultat nu i stället för ett  godkänt resultat. Tyvärr blev det vara två starter för Tyson i fortsättningsklass då han sedan blev dålig och inte har tränat nått sedan i slutat på augusti. Men han var i toppform när han blev dåligt så det är en stor sorg för mig att han är dålig då vi var på väg mot nått magiskt.

En varsin start fick vi också till i startklass där båda kom över 100 poäng men inte godkända. Men det var roligt då båda gjorde sitt bästa. Synd bara att domaren tyckte att Tyson var olydig bara för att han inte gick som ett ljus mellan momenten. Men hellre en glad och busig hund än en robot i den här grenen som inte riktigt är deras bästa gren.

Tyson är fortfarande dålig och det känns inte alls bra i magen. Han blir lite bättre för att sedan bli sämre igen. Han har börjat släpa tassarna lite och kanske har han alltid gjort det lite gran. Han har en stel gång  ibland och man ser att det ibland är jobbigt att resa sig upp då han gör det sakta och det er ut som att han tänker efter. Han skriker till ibland när nått gör ont men inte alls lika ofta som tidigare. Idag gick han cavaletti på låg höjd och slog nog i med alla fötterna när han gick över. Väldigt svag i sidoförflyttningar. Xena boxade på honom idag då hon löper och tycker att han kan göra sin plikt och man såg då hur han gungade till för att han tappade balansen när hon kom från sidan. Ibland när han får bråttom över golvet så ser man också att han tappar fotfästet och kommer framåt fast det ser ut som att han ramlar. Jag det är mycket synd om honom och humöret är inte heller på topp när vi är ute och går. Skäller på det mesta han ser. Efter nyår så ska jag ta kontakt med ortopeden för att boka in en tid då jag vill ha en CT röntgen för att veta om det är ett diskbråk han har eller om det kan vara en tumör som klämmer någonstans. Jag känner mig inte så hoppfull om vi säger så.

Den största sorgen det här året är att Astrid inte längre finns med oss. Denna fina, dryga men fantastiska hund finns inte längre att krama och hon behöver inte längre kämpa för en kämpe har hon varit hela livet. Astrid var en hund som älskade livet och hon visade det genom att skälla och skälla och skälla lite mer. Nått som inte alltid var så uppskattat av oss andra i familjen. Men när man kom hem på lunchrasten eller efter när som helst så var hon bara intresserad av att skälla och hälsa på oss. Att springa och skälla på grannens hund fanns inte i hennes värld då hon bara villa knuffas, skälla och kramas. Hon gillade inte när vi åkte bort och skällde ut alla som skulle komma och släppa ut dem på gården efter noter. Hon slutade heller när hon kom ut och hundvakterna sa alltid att de har fått sin dagliga dos skäll. Men Astrid var gudasnäll det fanns inget ont i den hunden och hon kunde umgås med alla utan att bli förbannad eller arg. Jag är lättad över att hon slapp den här varma sommaren då hon fick gå vidare innan det blev så varmt för jag tror inte att hon hade fixat den men jag är ledsen för att jag aldrig mer får kramas med denna underbara individ. Saknar henne så men jag är säker på att hon var redo att gå vidare den där dagen då hon var väldigt dålig. Men det var hemskt att få ringa runt och fråga om någon kunde ta henne då det kändes akut men ingen hade tid. Men en veterinärklinik lät mig komma efter de hade slutat och det berodde nog en hel del på att jag grät i telefonen när jag ringde. Men jag är evigt tacksam och jag går dit med mina hundar om det inte är nått allvarligt som kräver specialistvård.

Nu hoppas vi att nästa år blir ett bättre år och att vi hittar vad som felas Tyson, låt han kunna bli frisk vår lilla kille. Skulle kunna bli religiös om det skulle hjälpa honom. Nej nu kavlar vi upp ärmarna och lämnar det här mindre bra året bakom oss.

Rehabmöte

Idag har vi besökt Falu djursjukhus och deras rehabavdelning och fått träffa vår fysioteraput. 

Tyson själv tyckte det var ett märkligt ställe att vara på och gick runt och nosade på det mesta. Fysioteraputen fick reda på hans bekymmer och ville sedan se honom under gång utomhus i olika tempon. Tyson tyckte hela proceduren var märklig, vadå gå fram och tillbaka. Sedan tillbaka in för att få sig en kroppslig genomgång. Ännu märkligare då det klämdes och kändes och Tyson fick även ligga på sidan på golvet för att kolla upp hans reflexer. 

Kände mig skeptisk där när han skulle läggas på sidan men med lite godis att äta så gick det finemang och jag måste säga vilken otroligt fin kille jag har. Står blixtstilla och låter sig hanteras på så många olika sätt utan att knappt röra en min. Tror faktiskt fysiotetaputen var imponerad

Domen ja den blev så här. För mycket rörlighet i vänster framben, skiljer 1 centimeter i muskelmassa på bakbenen. Nedsatt rörlighet i halsen till höger, teraputen tycker att problemet sitter i vänster bakben. Samt att han är spänd från nacken till svansen på olika ställen. 

Vi har nu fått hemläxa till nästa vecka. Träna på rörligheten i halsen, massage för att lossa på skinnet och att träna honom att inte stå så bredbent.  Vi ska även öka på promenaderna då hon tror det blir bra gör honom. 

Så nästa vecka blir det watertreadmil och akupunktur,  undra vad han kommer att tycka om akupunkturen.