Allt är bara bra

Mayas operations sår läker jättefint och Astrid har nu slutat att springa efter henne som en missil. Väldigt skönt som de nu kan vara i samma run igen. Maya har lärt sig att tratten går att gå runt med och hon massakerar alla möblerna med den. Hon får bara gå ut på tomten och kissa och sedan in igen. Men det verkar inte göra henne nått. Hon är så duktig så hon får gå ut lös som hon inte springer runt som en galning. Det är ju inte riktigt hennes personlighet. Det är ju Astrids ;)

Hela nätterna har hon tratten och på dagarna under uppsikt får hon vara utan den under några stunder. Men den åker direkt på ifall jag inte ska vara i samma rum. Hon är verkligen jätteduktig för hon är inte alls intresserad av såret utan vill helst putsa sina fötter och ha koll på rumpan.

Jag tänkte att på fredag då det har gått en vecka och om vädret är ok då ska hon få gå runt gatan. Det kommer hon nog att uppskatta.

Kronjuvelen

Maya inte allt för förtjust i sin tratt men rörde sig med övertalning igår. Idag har det gått mycke bättre då hon har gått för egen maskin fram och tillbaka. Hon var lite stel i benet i morse och det stramade säkert en hel del efter nattens sömn. Men det verkar ha gått över nu. Så hur har vi sovit då. Tror bara sambon har sovit bra. Maya och jag har delat sida och hon tog över hela täcket. Astrid har gått som en osalig ande fram och tillbaka som hon inte fick ligga i sängen och Anka var besviken i morse när hon inte fick göra sin vardagliga morgon mysning under täcket. Hoppas på en bättre natt i natt.

Efter lite funderingar igår kväll hur hon skulle kunna ligga med tratten så kom hon på nått sätt ner i korgen och somnade in tillsammans med Anka. Hon var inte så sugen på att ligga någonstans själv utan ville ha sällis av någon.

Nu är kronjuvelen hemma igen efter op

Nu är Maysan hemma igen och operationen har gått bra. De tyckte att knölen såg godartad och det känns så skönt. Men jag har bestämt mig för att skicka iväg den för analysering. Tycker att det känns bra i magen. Annar så är Maysan besviken över tratten och Astrid var som en missil efter såret så de får inte vara tillsammas. Maya har flyttat in i sovrummet och de andra två får bo i resten av huset. Så man kan säga att hela familjen hund är besviken. Astrid har stått här utanför kompostgallret och gnyt för hon vill komma in. Men nu får Anka och Astrid vara husses hund i några dagar. Maya och jag ska ha tid tillsammans.

Så här ser såret ut och man kan säga att hon ser ut som frankenstein på benet. Lite kritiskt känns det som såret går runt hörnet så att säga. Det kommer nog att spänna ehn hel del. Men jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra.

Inte är det billigt att ha hund heller. Här kan ni se vad allting kostade för att ta bort en knöl av valnöts storlek och att få den analyserad. Jag säger bara tur att man har försäkring.

Så var det dax för knölen.

Sitter här och vill inte gå och lägga mig. För när jag vaknar i morgon så ska jag åka med Maya till Falun för op. Känns inte alls bra men det måste ju göras. Som tur är vet inte Maya vad som väntar. Hon ligger och sover skönt under husses täcke.

Hon har varit så mattig här när jag har haft praktik och kommit hem som vi inte har sett så mycket under några dagar. Hon piper och vill bara prata med mig och förföljer mig för att se att jag inte ska försvinna igen. Så när jag väl ska vara hemma då skickar jag iväg henne till doktorn. Känns lite trist och taskigt som jag vet att hon hatar veterinären. Men sedan när hon kommer hem ska hon få värsta matte ompysslingen.

Urinprov

Förra veckan var jag med Cattis till veterinären. Hennes Molly hade en släng av urinvägsinfektion. Och precis som det ser ut på bilden så kan det se ut ifall man vill ta ett urinprov på sin hund. Inte det lättaste och jag har aldrig använt mig av en soppslev ;) Men uncle bence burkar har funkat bra.

Ankan gömmer sig

Här står hon Anki Panki och försöker maskera sig bakom plommonträdet. Hon försvinner alltid dit och försöker att äta gammal frukt som ligger på marken. Sen när man ropar på henne låtsas hon att hon inte hör. Rackar hunden kan man säga :)

Går på praktik i helgen

Idag börjar mina monster pass som håller i sig hela helgen fram till måndag em. Så jag kommer inte att blogga nått förren på måndag. Ska jobba 34 timmar i helgen så det blir inte mer än att sova och klappa på kamelerna när jag är hemma.

Kamelerna ska tillbringa sin tid med husse och med mormor. Mormor vill umgås med sina bästa vänner som hon säger :) De kommer att få det toppen. Samt få nattpromenader ner till sjukhusområdet då matte ska hämtas kl 00 fredag och lördag. Är som sagt lite mörkrädd.

Vi längtar.... till nästa säsong

När jag tittar på de här korten så får jag nästan rysningar och tänker på hur kul det är att tävla LC. Inte bara matte utan kamelerna älskar det också :) På just den här tävlingen var det helt underbart. Trevligt sällskap, pizza och så härligt väder. Tack Anna R med kompis, Anna L, Lisa och sambon som gjorde det här till en toppen dag. Ett extra stort tack till Cattis som tog de här underbara korten.

Astrid blir påkläd sin stidsdräkt.

Maya vill så gärna springa

Astrid passar på att tänka och meditera

Var fan tog den vägen

Nu gäller det att springa.

Ett hett tips mot oren hud

Har en sådan här flaska hemma som är ett klorhexidin schampo. Maya får nu titt som tätt tillbaka de här vätskande sakerna på en foten. Har kommit fram till att det beror på det här konstiga vädret. Hennes fötter hinner aldrig torka och sedan har hon en förkärlek att ligga och suga på fötterna. Man kan hitta henne med nästan hela tassen i munnen. Någon form av fotvård ala maysan. Första gången jag upptäckte de här vätskande sakerna så behövde hon pencillin som det vätskade och varade. Nu har jag stenhård koll på hennes fötter och torkar de noga efter att de har varit ute.

Men upptäcker jag att hon har fått tillbaka det här så brukar det hjälpa att hon får ett fotbad i 5 minuter och gnuggning med det här schampot och sedan en strumpa över natten för att det nästan ska bli bra. Ett helt otroligt shampo det kan jag varmt rekomendera. Har läst lite om det få nätet och man kan använda det med bra framgång på våtexem. På flasken står det att det är för orenhud.

Någon mer än jag som har testat det här schampot med bra resultat

En fundering

Nu när Maya har den här knölen på benet som ska tas bort så kommer det upp en massa konstiga funderingar i huvudet. En som jag har fått är ifall de säger att något elakt har börjat äta på benet i benet. Ja hoppas att ni förstår hur jag menar. Vilken hemsk tanke :( men jag tror ju inte att det är så men som sagt en massa tankar i huvudet.

Så till funderingen. Hur ser ni på amputation av hundben? Skulle ni kunna tänka er att ta bort ett ben på eran hund ifall ni fick den möjligheten om benet var sjukt. Jag har funderat lite på det här och jag kan säga att jag är starkt imot. Kommer aldrig att amputera ett ben på någon av mina hundar då jag tycker att det är vidrigt. Tycker att hundar ska ha fyra ben och inte tre och definitivt inte två. Det är bara helt omänskligt. Hundar som har sin bakända på en vagn för att ta sig fram det finns inte i min värld.

Så hur tänker ni. Tror ni att hunden får ett värdigt liv med tre ben eller två?

Bilder från skogsrundan

Älskar min nya mobil. Den tar rätt bra kort faktiskt. Det var också tanken med den som man alltid har den med sig.

Maysan & Anka

Astrid

En liten rogivande bäck i skogen

Mayas knöl

Så har Maya och Astrid tagit sina obligatoriska vaccinations sprutor. Anka fick som tur var vara hemma och mysa i stället. Hon hatar att åka till veterinären och jag kan säga att jag också var rätt glad över att hon var hemma. Hon berättar hela tiden sitt missnöjd över att vara där. Så jag tror att både jag och veterinärerna tycker att det är rätt skönt när vi går utanför dörren och det blir tyst.

Vägde också båda hundarna och de slutade på 22 kg och lite mer. Maya kunde väga lite mer men det jobbar vi på. Förrut jobbade vi på att hon skulle vara lite mindre rund och nu jobbar vi på att hon ska bli lite rundare.

Sen var det här med knölen. Maya försökte att göra sig osynlig när veterinären skulle kolla genom att se ut som en italiensk vinthund. Hon gillar inte att bli undersökt. Sprutor går bra men där går också gränsen för vad hon vill göra. Hon gör inget motstånd men ser så ämlig ut. Det konstaterades att det inte var en fettis precis som jag kände på mig. Blev rekommenderad att ta bort den innan den blev större. Det skulle då bli svårt att sy igen såret som knölen sitter så dumt på benet. Så nu har jag bokat tid för op den 27 i Falun. Då blir Maya en knöl fattigare och matte några tusenlappar fattigare. Eller snarare 5 det är dyrt att ha hund.

Sen är det här med knölen. Ska man ta reda på vad det är eller ska man låta bli. Under operationen får man ju inte veta vad det är för knöl utan den ska då skickas iväg för att undersökas. Undersöks den inte så får man inte veta vad det är. En del tycker att man ska kolla upp knölen och endel tycker att man ska låta bli. Jag tror att jag ska ta reda på vad det är.

Hur hade ni gjort ifall era älsklingar hade fått en knöl. Tagit reda på eller inte? Blir man lugnare eller blir man hysteriskare ifall man får ett dåligt besked. En svår fråga tycker jag. Tycker i alla fall synd om Maya som ska sövas och få ont i benet. Och synd om mig som också kommer att må dåligt. Maya hon är nog mitt hjärta.

Bokat tid hos vet

Så nästa måndag är det dax för vaccination igen av två av kamelerna. Åker som vanligt till Avesta för att ta sprutan. Det finns bra veterinärer på närmare håll men en gillar jag inte och den andra har ett för rörigt väntrum för mina hundars smak. Ja jag vill att de ska tycka att det är någonlunda ok att gå till veterinären så där de trivs dit åker jag. Vi trivs i Avesta. Har varit till Torkel här i Säter två gånger men varje gång flippar hundarna ur. De piper blir oroliga och har försökt smita ut ur undersökningsrummet.

Men nu på måndag så ska veterinären få kolla på mayas knöl på benet också. Har fått två olika bud på den. En där veterinären har sett den. Han sa att det var en fettknöl. Ett bud där jag frågade om den och sa att den hade varit där försvunnit och kommit tillbaka. Då var det en cysta. Så nu vill jag veta om det är en fettis eller en cysta som Maya har på benet. Tycker alltid att det är bra att veta vad vad mina hundar har för knölar. Den som Anka har bakom revbenen har inte växt som tur är. Veterinären kunde inte helt klart säga att det var en fettis men hon trodde det. Hon fick inte tag och känna runt den som den ligger inne i kroppen. Men hon tog ett prov och det var bara fett i den.

Jag och Anka kollar på tv

Den bästa platsen framför tv är under filten med en varm hund. Men vad har hänt med Anka. Har hon blivit radioaktiv. Eller har hon alltid varit från yttre rymden?

Två klövar till i frysen

Nu har jag fyra klövar i frysen. En till varje hund alltså. Det känns bra. Tänk vad skoj det skulle vara ifall Anka kunde få ett godkänt anlagspår i viltspår. Hon ska få testa och spåra i alla fall och gillar hon det så satsar vi helt klart på ett anlag. Astrid tror jag inte är några problem hon är ju redan nu intresserad av frysen. Maya har jag ingen anning om för hon är ju lite speciell. Hon är inte så intresserad av vanliga spår och pinnarna kollar hon bara dumt på men det kanske blir andra bullar med lite blod och en äcklig klöv. Hon gillar ju äckliga saker.

Så nu väntar vi bara på lite bättre och kallare väder så klöven håller längre. Sen ska vi spåra massor.

Så alla mina vänner tar ketchupen och senapen slut. Diska flaskorna och ge dem till mig.

Lyckade hundmöten

Vet inte vad som har hänt med hundarna men idag har de sköt sig exemplariskt. Inget dragande och skällande på andra hundar. Inte ens Ankan har visat sin uppskattning. Maya brukar också vara den som skäller på alla hundar som vi möter eller som skäller till precis när vi passerar. Men idag har hon varit tyst som en mus.

Måste erkänna att jag kände mig stolt när vi har seglat förbi tre hundmöten men hängande koppel där de mötande hundarna inte alltid har betet som helgon. Men mina var verkligen helgon idag. Nu är de trötta, nöjda och mäta efter timmes promenaden i mörkret.

Doris Day

Doris är lite lustig hon gillar vårat badkar. Ibland kan man hitta henne sova i badkaret eller handfatet. Igår satt hon i badkaret när jag borstade tänderna.

Hon gillar även locket till tvättkorgen. Inte för att jag kan fårstå att det skulle vara skönt.

Fick med sambon på promenad

Bildbevis på att sambon är med på långis. Hundarna var måttligt intresserade av att vara med på kort. Astrid hade för en liten stund tidigare sprungit runt på åkern och jagat sork i flexit. Astrid, husse och flexit är standard när han är med.