Första försöket på åttansfrestelse

Idag var nog första strukturerade försöket i vårt nya träningstänk. Jag tycker att det gick bra faktiskt.

Det första som vi måste pränta in är hur vi startar och hur vi ska göra det. Har bestämt mig för att Tyson ska stanna sittande med rumpan mot plastbandet och jag står framför honom. När vi sedan får gå in ska jag backa för att få fokus på honom och han kommer med för att sedan gå in och göra ett snabbt sitt och sedan iväg. Xena och jag ska göra en snurr till höger tillsammans innan vi går in. Jag tycker att båda vännerna gjorde ett jättebra jobb. Mindre bra från min sida då jag fladdrade runt med fötterna. Skärpning för mig med andra ord.

Tyson och jag tränar bara position då det är den som verkligen behöver förstärkas och han har börjat lägga sig när vi stannar. Men nu känns det som vi är på rätt spår igen och han sitter vid sidan. 

Xena och jag tränade förutom startträning detta. Skickar över hindret direkt in i frestelsen och sedan skickade över hindret från frestelsen. Kedjningen gick jättebra och Xena tog inget i frestelsen fast jag hade lagt ut nya leksaker. Hon drog på en leksak som jag hade lagt efter frestelsen men inte leksaken i frestelsen eller burken med kattmat. Nej hon var inte alls intresserad av kattmaten konstigt nog. Hon älskar kattmat och vet direkt när jag har hällt upp det. Det svåra i den här övningen var att jag skickade henne mot granne som hon hatar eller grannhunden rättare sagt. Så helst ville hon springa mot staketet istället för att träna med mig. Xena tycker att det är svårt att träna hemma som hon vill ha koll på grannen och hon vill knappt leka fast hon egentligen älskar att leka. Men idag fick vi till lite lek och jag är nöjd även om jag vet att hon kan bättre men grannhunden är fenomenal störning. 

Började lite snabbt att lära in spin också på alla hundarna. De kan redan snurra åt höger men nu vill jag lära in spin till vänster. 

Träna med kvalitet

Jag är en väldigt lat person. Jag tränar gärna på saker vi kan och lite hipp som happ. Att ha en strukturerad träning och veta vad jag ska träna är inte riktigt min grej. Men nu jäklar ska jag göra det till min grej. Det må blir jobbigt för mig men i slutändan tror jag att vi kommer att få resultat.

Så hur ska jag strukturera, jo jag ska föra träningsdagbok. Har provat tidigare och det gick inte bra. Vi provar igen och med lite mer motivation den här gången. Jag håller på med ett exelblad i paddan av moment i olika grenar där jag ska färgmarkera vad vi kan och inte kan och vad vi tränar på. Lättare att se vad vi behöver träna mer på och vad vi kan bättre. 

Så jag hoppas att jag ska bli lite mer strukturerad och att jag kommer att gilla det i slutändan. Kommer definitivt att gilla det i slutändan om jag når mitt Stora mål. Har så klart en massa delmål på vägen. Målet nu är att bli klar i fortsättningsklass så fort det bara går. Helts igår då jag tycker det verkar vara en tråkig klass.

Kurshelgen i Karlskoga

Nu  kan man säga att jag har vaknat till liv efter helgen i Karlskoga och vilken helg. En fantastisk helg på många vis där jag har fått så mycket tips och nu ska jag bara försöka ta till mig alla tips och komma ihåg dem.

Deltagarna på kursen var i olika åldrar och flera olika raser. Raserna var golden, kelpie, chihuahua, dansk gårdshund, tollare, blandras, shelti, papillon. Den duktigaste hunden på kursen var enligt mig en chihahua den var fantastiskt duktig när ägaren visade upp deras freestyleprogram. Jag blir grymt impad när man ser dessa duktiga småhundar. Det är lite svårare att träna småhundar då de är små och belöningen är pytteliten.

På fredagen började vi med att träningstävla och Xena gjorde för första gången en fortsättningsbana och gjorde den bra och var lös för typ första gången i sitt liv utanför tomten. Under hela helgen tränade hon lös och höll sig i skinnet bland alla andra hundarna. Tyson körde sitt nybörjarprogram i samma stil som de senaste gångerna men han var kanske lite mer med den här gången. Men han var duktig ändå då allt var nytt.

Så vad fick jag lära mig på kursen som jag ska ta med mig. Jo jag ska framför allt slänga snuttetrasan ( viftandes med godiset innan vi gör någonting) och jag ska komma ur min Comfort zon. Det betyder att jag och Xena måste gå vidare till fortsättningsklass. Så bort med snuttetrasan och börja jobba upp att matten är det intressanta. Klarar jag av det så kommer mycket att lösa sig. Jag måste även börja belöna med vänster hand. Ja jag vet att jag ska göra det men det är lättare att ha handen kvar om man belönar med höger. Vårt belöningssystem ska också ändras och så även lekandet med hunden. Vi måste leka mycket mer än vad vi gör idag. Sjukt mycket mer och det märktes på kursen att det uppskattades av kamelerna. Leka och förstärka leken ännu mera när jag har lekt klart. Jag måste också lära om visa moment och verkligen säkerställa att de kan momenten och inte bara slava igenom dem för att de kan det.

Så jag fick med mig mycket från kursen som jag kan förändra i mitt tränande. Jag är verkligen glad att vi åkte på den och det var så givande och träffa andra människor med hundar och se var de ligger i träningen. Man lär sig så mycket genom att titta på andra.

Astrid fick på söndagen köra lite freestyle och det tyckte hon var jättekul. På söndagen var både Xena och Tyson trötta i huvudet och det märktes framförallt på Tyson som hade lite mindre tålamod med andra hundar. Men jag tycker att han var jätteduktig hela helgen trotts att han hade några utbrott men slappnade av så fint i buren fast det var andra hundar precis utanför.

Så idag har vi börjat träna på det nya sättet. Vi är alla lite förvirrade idag men jag tycker att framför allt Xena tyckte att träningen var lite roligare. Tyson han är lixom galen jämnt.

Bilen är packad

Direkt efter jobbet far jag, kamelen, giraffen och raptorn till Karlskoga för att installera oss i en stuga på Lunedets camping. Vi ska under helgen gå kurs för Pernilla pöykiönemi och schemat är väldigt fullspäckat. Kursen är inriktad på rallylydnad och htm/freestyle. Det ska bli så himla roligt och det verkar kanske som vi har vädret med oss också. Vi får verkligen hålla tummarna för det. Det är ju inte kul att gå kurs i flera timmar om regnet ska ösa ner.  Bilen är i alla fall fullsmetad med saker från kläder till varmt väder till kallt väder. Astrid ska också följa med och jag ska försöka göra tiden för henne så rolig som möjligt men kanske har syskonen dött på lördagen så Astrid får träna hela söndagen. De är inte direkt vana att träna i flera timmar. 

 

Vi deltagare har fått vara med och välja hur kursen ska utformas och mycket av det som jag ville göra är med i schemat. Vi börjar direkt på fredagen med en träningstävling och jag har valt en nybörjarbana och en fortsättningsbana. Vi fick välja mellan att köra en bana i rallylydnad eller ett program i freestyle och htm. Det roliga är att instruktören har tävlat SM med sin greyhound i htm eller freestyle. Jag är verkligen mycket förväntas full för det här. Men så ska jag ju få träffa Anna och hennes röda också idag när vi kommer ner. Det ska också bli roligt och det kommer att vara whippet utställning vad jag förstår på söndagen på samma ställe. Så kanske hinner jag kolla på  lite whippetar också. 

Spännande helg och uppdatering kommer under helgen men den kommer då att ske via min FB sida sofie och kamelerna. Så blir ni nyfikna får ni kolla in där och gilla oss så ser ni när uppdateringar kommer. 

Tre år, Var har tiden tagit vägen

Idag fyller mina små tre år. Tre år, det var ju inte så länge sedan jag och Anna Rasmussen tog den fantastiska resan ner till Hästhagra i Småland. Fantastiska resan ska läsas med ironi. Den innehöll, krock, blinkande motorlampa, byte av bil, snöstorm och en resa som för mig och Astrid som tog ungefär 15 timmar. Åkte hemifrån vid 14 på fredagen och vare vid vandrarhemmet vid 05 lördag morgon. Vi sov i tre timmar tror jag och vid 09 lördag morgon hämtade vi upp Xena för att ta den långa resan hem igen. Vi var hemma vid 20 tror jag i Dalarna igen. Utan Anna hade jag inte orkat den långa resan. Jag är evigt tacksam att hon körde i snöstormen och lånade ut sin bil när min strejkade. 

Tre år sedan, helt otroligt. På tre år har Xena hunnit med att få ett utställningschampionat, lc licens, diplom i nybörjarklass i rallylydnad och haft det så rolig jag och min lilla fis. 

 För ett år sedan kom Tyson och han har faktiskt firat två födelsedagar här så han har faktiskt bott här längst av sina hem. Han har gått bråkhundskurs, nosework och börjat tävla i rallylydnad och ställts inofficiellt en gång. Mycket har han hunnit med på ett år och mer ska det väl bli. 

 Idag har jag och mina vänner tagit en skön promenad i sakta mak och busat på gården. Pussat på dem lite extra men ingen present har de fått för den kommer i helgen. Jag tror de kommer att gilla helgen. Så stort grattis till mina busiga små

Lydnadsträningen

Ja hur går det med lydnadsträningen egentligen. Ja inte så bra om jag ska vara ärlig vi har haft lite semester men nu tänker vi ta tag i den med ordentligt. Igår låg hundarna platsliggning på tomten i två minuter. Jag gick då in och belönade under de här två minutrarna för annars hade de inte varit kvar. Men de låg kvar när jag gick in för att hämta mobilen för att ta ett litet kort. Så lite pli har jag allt på giraffen och raptorn.

 

Förra månaden skulle jag lägga fokus på apportering och linförighet. Vi kan säga att det blev lite dåligt med det så jag får lite att göra den här månaden då fokus ska ligga på platsliggning och ställande plus då apportering och linförighet. Apporter lär jag nog skaffa flera av då de biter tag i de hårt och vägrar släppa. Tyson tuggar även och det hårt så risken finns att den går av. Busiga kille men han tar den utan problem. Duktigast är så klart Astrid som bara får träna. Tar den lugnt och fint och håller i utan tugg. Tänk om de andra kunde titta på hur Astrid gör istället för att ta den fort och springa iväg med den och säga den är MIN bara MIN.

 

Någon som vet var man kan beställa apporter billigt eller hur man får dem att sluta tugga. Tips mottages tacksamt :)

För ett år sedan........

Idag är det 1 år sedan Tyson satte sina tassar innanför ytterdörren och allvarligt försökte mörda Mulis. 1 år sedan den berömda gallerdörren kom upp i hemmet som skiljer katterna från hundarna. 1 år av frustration och glädje och 1 år som katterna har hatat.

 

För ett år sedan mötte vi upp en väldigt stressad Tyson som skällde hysterisk. Jag och sambon hade aldrig träffat varken Tyson eller hans ägare Cornelia. Jag och Cornelia hade bara haft mailkontakt och jag visste att de hade allvarlig problem md andra hundar. Så i Juli förra året fick jag ett mail där det stod att Tyson skulle få vandra vidare som situationen hade blivit ohållbar. Det fanns ingen som kunde ta denna hysteriska hund med stora problem med andra hundar. Efter att ha pratat med sambon hit och dit så bestämde vi oss för att ta hem Tyson och skulle det inte fungera så skulle vi i stället då få  ta det tunga beslutet att låta honom somna in. Ibland tänker man med hjärnan och den här gången tänkte vi med hjärtat. Men så glad jag är att jag tänkte med hjärtat fast jag tänkte med hjärnan först och sa nej det går inte men ändrade mig. Om jag inte hade tänkt med hjärtat så hade jag aldrig fått träffa denna underbara kille som sover tätt under täcket varje natt.

 

Men många gånger jag har funderat vad jag har gjort men varje gång så ser jag vilken underbar hund han är fast han står och skäller hysteriskt på en annan hund. De hysteriska utfallen har han nästan slutat med. De kommer bara när vi möter hundar som glor, gå hukade och låter. Det är någonting som han inte klarar av men oftast så skäller han bara hysteriskt. Annas kan han sitta med ryggen mot den mötande hunden och äta godis. Vi kan fortfarande inte gå och möte en hund då blir det för mycket. Det finns mycket kvar att kämpa med men vi tar det lugnt och jag har accepterat att han förmodligen aldrig kommer att bli riktigt bra vid hundmöten. Idag kan han vara med katterna om han har munkorg och han luktar snällt på dem utan att försöka hugga dem. Men han gillar inte om de kommer för nära när han ligger och då visar han det.

 

Trots alla bekymmer med andra hundar så är han den som fungerar bäst i hemmet. Han är lugn som en filbunke i hemmet och skäller nästan aldrig inne utom när han ska få mat och aldrig när någon kommer och hälsar på. Idag så tävlar vi i rallylydnad nybörjarklass och det fungerar väldigt bra. Han kan vara lite gruffig på andra hundar men oftast bara om det är någon som skäller på honom. Han har väldigt svårt för hundar som låter. Nu är det inte bara så att han har problem med andra hundar han äter även upp leksaker och har brutit sig in i fodertunnan och fick vistas några dagar på djursjukhuset samt att han bryter sig in i sopskåpet och sprider ut soporna. Det har ju fått oss att tömma soporna väldigt ofta, inte ha några leksaker framme och se till att fodret inte går att komma åt.

 

Idag är Tyson lugn och fin och springer inte längre runt på gården hysteriskt hela tiden han är ute. Nu har han lärt sig att man kan ligga på filten och vila och även sova. Han har gått upp i vikt och släpper hundmöten snabbt trots att han har blivit arg. Springer direkt till sängen när jag ska sova och ofta vaknar jag med hans huvud på min arm.

 

Trots allt jobb och alla gråa hår så är jag otroligt glad att Cornelia tog kontakt med mig den där dagen i Juli. Att hon kände att hon ville lämna Tyson till oss trotts vi aldrig hade träffats. Man kan säga att vi åkte och hämtade grisen i säcken den här dagen för ett år sedan. En helt fantastisk gris som förvandlades till finaste giraffen som jag älskar av hela mitt hjärta. Tyson kommer att få bo kvar här hela sitt liv om inte något helt galet skulle hända. Sedan ska jag bara säga att Cornelia verkligen försökte allt och jag förstår att det inte går att ha en hund som gör utfall och välter barnvagnen i försök att komma åt den andra hunden. Ibland blir vissa saker för mycket och det ska vara roligt att ha hund. Jag tycker inte alltid att det är roligt att ha hund men de dåliga dagarna är väldigt få och jag har inga barn att ta hänsyn till.

 

Tack Cornelia! jag kommer alltid att vara dig tacksam för denna fina kille. Tack för att vi fick ta hand om honom. Vi tänker på dig varje gång vi lyckas med någonting fint. Du har jobbat upp en väldigt fin grundlydnad på honom och utan den hade vi inte heller varit där vi är idag.