Jag som hade längtat och längat efter Mulis små underbara bebisar.
Synd nog delade Mulis inte min längtan efter sina egna barn. Allt blev nog så himla fel igår med allting. Lång tid i bilen till och ifrån vetrinären. Mulis som vaknade och funderade varför hon hade så ont i magen och vad är det för nått som ligger och skriker bredvid. Hon var helt klart förvirrad och fattade ingenting stackars Mulle prull.
Efter som hon inte ville dia och värma sina barn så fick jag ställa upp som fostermamma ett tag. De små kattungarna sov i min säng med mig hela natten och fick lite värme som inte mamma katt ville ställa upp.
Efter mycket trixande och en mamma som inte brydde sig alls. Så bestämde vi jag och Jeanett att kattungarna skulle få en fostermamma. Jeanetts katt skulle få ungar om några dagar och hon kanske kunde tänka sig att adoptera Mulis små söta barn.
Se 1 dygn gamla flyttade de igen och fick komma hem till tryggheten hos Jeanett och hennes katter. Bättre uppväxt och bättre fostermamma kan de inte få i lilla Snövit ifall hon vill ha dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar