Som om det inte var nog med elände

Den här veckan har kantrats av små missöden hela tiden.

Först Mulis som fick åka och snittas på alla hjärtansdag och fick 2 små underbara kattungar. Ungar som hon inte sedan förstod att hon var mamma till och skulle ta hand om. När jag sedan fick sätta mig i bilen och köra de små underverken till Jeanett för att de skulle få en chans i livet. Då trodde jag att allt skulle ändra sig till det bättre men ack vad jag bedrog mig.

Sitter i bilen påväg hem efter att ha lämnat underverken. Poppar för fulla muggar för att inte somna och letar efter en bensinmack. PLÖTSLIGT står det en polis mitt i vägen. Vad fan är det där hinner jag tänka innan jag stampar på bromsen och alla cd skivor far runt i bilen från den säkra platsen på passagerar sidan.

Vinkas lite vänligt in till kanten av vägen och Polisen säger " det gick lite fort det där". Och visade upp radaren som visade på 70km. Jag tänker är det inte 70 här. Men det var det inte utan 50km. Hmm tänker jag hur dyrt blir det här då.

Sen blir jag lite rädd när de ber mig att sätta mig i polisbilen jag frågar lite dumt " får jag inte köra vidare sedan". Tänk om jag har blivit av med körkortet. Men nej så farligt var det inte men man kände sig lite dum när man satt där. Han frågade ifall jag ville bestrida att jag hade kört för fort men det var ju ingen idee. Jag hade ju gjort det.

Sedan säger han vi måste ta en alkotest också. För att se att det är negativt och då svarar jag min duma nöt "det hoppas jag väll " Det ska man väll veta svarar polisen. Klart jag var nykter men med min otur den här veckan så kunde jag tänka mig att den skulle ge utslag ändå.

Så fick jag då veta vad jag skulle få betala. DET BLEV 2800 kr för att man satt och sov lite och tänkte på annat. men jag kände att jag kunde bara skratta åt missären. Kunde nått mer hända den här veckan. Nej jag tror inte det. Den här dagen och den här veckan kommer jag aldrig att glömma.

sorg för Mulis bebisar

Jag som hade längtat och längat efter Mulis små underbara bebisar.

Synd nog delade Mulis inte min längtan efter sina egna barn. Allt blev nog så himla fel igår med allting. Lång tid i bilen till och ifrån vetrinären. Mulis som vaknade och funderade varför hon hade så ont i magen och vad är det för nått som ligger och skriker bredvid. Hon var helt klart förvirrad och fattade ingenting stackars Mulle prull.

Efter som hon inte ville dia och värma sina barn så fick jag ställa upp som fostermamma ett tag. De små kattungarna sov i min säng med mig hela natten och fick lite värme som inte mamma katt ville ställa upp.

Efter mycket trixande och en mamma som inte brydde sig alls. Så bestämde vi jag och Jeanett att kattungarna skulle få en fostermamma. Jeanetts katt skulle få ungar om några dagar och hon kanske kunde tänka sig att adoptera Mulis små söta barn.

Se 1 dygn gamla flyttade de igen och fick komma hem till tryggheten hos Jeanett och hennes katter. Bättre uppväxt och bättre fostermamma kan de inte få i lilla Snövit ifall hon vill ha dem.

Mulis har fått bebisar

Så idag var det dax för Mulis Pulis att bli mamma.

Som inte de små ville titta fram av sig själva på dag 70 så blev det ett snitt. Innan vi bestämde att det skulle bli ett snitt så kollade veterinären att ungarna levde med ultraljud och hon såg 2 stycken. Sedan så blev det operation som inte Mulis verkade vara på G enligt veterinären. När ungarna plockades ur Mulis mage så fick vi torka dem torra och de var så himla små och sköra.

Vilken känsla att sitta där och ha en liten liten siames i handen som man torkade torr och höll varm. Man kände sig som att man själv hade blivit mamma. Kroppen blev helt varm att kärlek. Operationen gick bra och mamma katt och kissebarnen mådde bra. Bara att vända hemåt med den lilla familjen i tryggt förvar i transportburen. Vilken känsla.

Trodde att det var dax nu

I morse trodde jag Mulis pulis var på G

Tyckte att hon såg lite konstig ut. Lite dimmig på ögonen och att det ryckte lite i magen. Tänkte äntligen nu händer det nått snart hmm spännande. Såg framför mig små gulliga mulisbarn som snart skulle titta fram under dagen. Ringde till jobbet glad ihågen och tog ut en semesterdag.
Nu har klockan hunnit bli 21 någonting och ingenting har hänt. Mulis ligger som en jättepadda i sängen och jäser som en bulle i ugnen. Känner mig snuvad på nått gott faktiskt Man kan säga hon lurade mig stort min lilla padda. Så här har man ruvat jag och kamellerna på paddan. Kollat och tyckt att nu kanske det händer nått så lägger hon sig ner och somnar med huvudet på Xinas mage. Där har hon legat hela dagen och och myst. Totalt oförstående över sin hysteriska mamma.

Så det blir en ny dag imorgon och nya saker kan hända. Hoppas hoppas hoppas att det händer imorgon mina nerver klarar inte mer.

Mulis kläm nu

Nu går jag här hemma och stampar och väntar på Mulis nedkomst.

Men det verkar inte som att hon vill dela med sig till världen av sin skatt än. Ifredags gick tiden ut för min lilla chokladtjej och hennes små kissebarn. Jag har hela helgen gått runt här och väntat och väntat och nu känns väntan olidlig. Är det kanske bara lite gas i magen man kan ju nämligen börja fundera. Mulis hon går runt här och tycker att det är väll inget konstigt på G. Hon sover och äter som vilken katt som helst förutom att hon inte är lika smal. Men jag stampar runt här och letar efter min lilla tjej man måste ju ha lite koll på henne. Ibland hittar jag henne i sängen liggandes på sidan med magen i vädret. Nästa gång sitter hon på golvet i hallen och tittar som en liten tjockis. Hon är bara för gullig med sin mage som är så rund och go.

Det bästa är på kvällarna när lugnet har lagt sig och man kan känna rörelser där inne. Det är en underbar känsla

Nej Mulis kom igen nu jag kan inte vänta längre. Jag här så nyfiken så jag håller på och spricker hur många är det vilka färger. Jag vill se nu nu nu låt inte matte vänta längre snäääääälla.

Det rörde sig

Äntligen äntligen

Nu har jag känt hur det rörde sig i Mulis mage vilken känsla.

Hittade Mulis på huvudkudden igår och för engångs skull var inte spinnmaskinen igång. Så nu kunde jag känna på magen i lugna och ro och då kände jag det. Nått som rullade under handen och försvann. Vilken känsla jag säger det igen och igen. Jag blev helt varm i själen över min lilla tjej som ska bli mamma vilken dag som helst. Det var också roligt att se hur magen rörde sig när hon bara satt där helt lugn och fridfull på kvällkvisten. Mulan känns som en lugn och vis mamma som bara väntar på rätt tillfälle.

Jag längar så efter mina barnbarn.