Så var det nyårsafton igen
Som inte Maysan tycker om fyrverkerier så flydde vi ut på landet till farfars sommarstuga.
Den ligger uppe i skogen med bara 4 hus som grannar och ingen annan än vi var där. Det kändes lite konstig och lite läskigt men jag hade ju tre vakthundar med mig. Det enda som kändes riktigt jobbigt med att vara där var att det var utedass. Jag hatar utedass och i december är det rätt kallt också. Men om man ska se det från den ljusa sidan så har ju inte december varit så kallt så det gick rätt bra.
Hundarna tyckte att det var underbart och låg och mös i soffan och kollade på Astrid som lärde sig att hoppa upp i soffan. Efter mycket kravlande och slitande så fick hon in snittsen och skuttade sedan så lätt fram och tillbaka. Helt underbart att se hur det går framåt hur dom tänker och donar och grejar. Valpar lär sig saker så fort.
Tolvslaget gick galant med bara ett avlägset muller ifrån staden. Maya, Anka och Astrid sov lungt igenom tolvslaget.
söndag 31 december 2006
fredag 29 december 2006
Underbart att vakna
När jag vaknade i morse hade jag en underbart fin nos i mitt ansikte.
Astrid hade under natten letat sig upp till mig och låg nu med hela sin lilla kropp tätt tätt imot min. Nosen låg imot min kind och snusade så skönt. Sen när hon vaknade så knorrade hon så gott och bara mös.
Nej tänkt att få vakna så här varje morgon
Astrid hade under natten letat sig upp till mig och låg nu med hela sin lilla kropp tätt tätt imot min. Nosen låg imot min kind och snusade så skönt. Sen när hon vaknade så knorrade hon så gott och bara mös.
Nej tänkt att få vakna så här varje morgon
torsdag 28 december 2006
Astrid
Så var det äntligen dax att hämta hemguldklimpen. Jag har längtat så ihela veckan.
När jag äntligen kom till Stockholm och fick se min Astrid igen då bara smalt hjärtat av kärlek. Vilken underbar varelse men det är ju klart hon kommer ju efter maysan då kan man bara bli juvlig Ena örat stod och andra hängde men det gjortde inget för hon var så himla söt. Efter ett litet bad och ny tejp i öronen tog vi farväl av syster yster Stina och for hem mot Avesta igen.
Astrid protesterade högljutt hela vägen till motorvägen och det är en bra bit. Hon skällde som besatt och jag trodde aldrig att hon skulle sluta. Trodde faktiskt att jag skulle blir tokig ifall hon tänkte låta så här i 18 mil. Men som tur var lugnade hon ner sig och tog sig i kragen och lade sig ner. Skönt för öronen var det för annars hade de nog ramlat av. Sant jag skojar inte för jag tyckte att det ekade i dem när hon blev tyst.
Vi stannade på Mc Donalds och tänkte köra en drive in men jag var osäker ifall tjejen hörde nått som Astrid hade börjat skälla igen. Men maten kom och Astrid fick nog smaka sin livs första pommes. Men jag tror att hon ratade den och gömde den i filten. Kanske ville spara på upplevelserna.
Väll hemma försökte vi rasta men det gick inte allt var bara så spännande. Hon sprang och sprang och var helt vild det var bara att ge upp och gå in.
Väll inne möttes hon av Maya och Anka. Mor och dotter kände igen varandra och hälsade glatt men annat var det med mormor Anka. Hon blev inte glad utan tyckte att sitt barnbarn var riktigt läskigt. Så hon hälsade med att berätta kom inte nära för då dör jag hellre. Katterna var annars det givna intresset för Astrid och de fattade snart att det var bäst att hålla sig undan.
Så det var fult liv här Astid sprang och katterna flydde och Maya och Anka låg i soffan och tittade på. Funderade säkert vad som hade hänt med deras lugna liv. Det ändrades på en sekund så fort den lilla kvicka varelsen kom innanför dörren.
Till natten tog jag Astrid under armen och la henne i sängen bredvid och vi somnade gott. I mitt hjärta fanns bara
När jag äntligen kom till Stockholm och fick se min Astrid igen då bara smalt hjärtat av kärlek. Vilken underbar varelse men det är ju klart hon kommer ju efter maysan då kan man bara bli juvlig Ena örat stod och andra hängde men det gjortde inget för hon var så himla söt. Efter ett litet bad och ny tejp i öronen tog vi farväl av syster yster Stina och for hem mot Avesta igen.
Astrid protesterade högljutt hela vägen till motorvägen och det är en bra bit. Hon skällde som besatt och jag trodde aldrig att hon skulle sluta. Trodde faktiskt att jag skulle blir tokig ifall hon tänkte låta så här i 18 mil. Men som tur var lugnade hon ner sig och tog sig i kragen och lade sig ner. Skönt för öronen var det för annars hade de nog ramlat av. Sant jag skojar inte för jag tyckte att det ekade i dem när hon blev tyst.
Vi stannade på Mc Donalds och tänkte köra en drive in men jag var osäker ifall tjejen hörde nått som Astrid hade börjat skälla igen. Men maten kom och Astrid fick nog smaka sin livs första pommes. Men jag tror att hon ratade den och gömde den i filten. Kanske ville spara på upplevelserna.
Väll hemma försökte vi rasta men det gick inte allt var bara så spännande. Hon sprang och sprang och var helt vild det var bara att ge upp och gå in.
Väll inne möttes hon av Maya och Anka. Mor och dotter kände igen varandra och hälsade glatt men annat var det med mormor Anka. Hon blev inte glad utan tyckte att sitt barnbarn var riktigt läskigt. Så hon hälsade med att berätta kom inte nära för då dör jag hellre. Katterna var annars det givna intresset för Astrid och de fattade snart att det var bäst att hålla sig undan.
Så det var fult liv här Astid sprang och katterna flydde och Maya och Anka låg i soffan och tittade på. Funderade säkert vad som hade hänt med deras lugna liv. Det ändrades på en sekund så fort den lilla kvicka varelsen kom innanför dörren.
Till natten tog jag Astrid under armen och la henne i sängen bredvid och vi somnade gott. I mitt hjärta fanns bara
tisdag 26 december 2006
Trött idag
Ja idag har man inte gjort många knopp under dagen.
Är nämnligen lite trött efter nattens bravader. Men roligt var det Så det kan jag ta idag. Men tänk att kroppen blir som en deg dagen efter och allt är så himla jobbigt. Orkar ju knappt äta frukost för man är så himla trött. Sedan att vakna på morgonen och veta att man är tvungen att ta på sig kläderna och traska ut med vovvarna. Det är jobbigt det känns tungt där på morgonen. En sådan dag önska man att man inte hade några djur. Man vill bara vara ifred och
Så vad har man gjort idag jo softat med djuren i soffan. Vi har allihopa legat under filten och snarkat. Vissa högre än andra. Det var inte jag som snarkade mest ska tilläggas (ankan). Men det tänker jag inte berätta för henne hon kanske tar illa upp. Tog mig upp vid 14 och stack iväg till kiosken och handlade en beppebricka. Innehållande 2 korvar, mos, strips, 2 olika smörjor och sallad. Kan inte beskriva hur gott det var men jäkligt gott kan man säga.
Sedan låg jag där och slö tittade på Fanny & Alexander av Ingmar Bergman. Vilken hemsk film jag hade inte sett den så tyckte att man kanske skulle passa på. Men man blev ju nästan lite arg vilka hemska människor det var i den filmen. Nej den tänker jag inte se om och så jäkla lång trodde aldrig att den skulle ta slut.
Så vad händer nu jag slö tittar på sista ringen filmen på tv och funderar ifall jag ska ta och städa lite. Det är lite stökigt för jag vet inte om jag hinner imorgon. Mycket och göra imorgon och på torsdag kommer Astrid. Då är det bara Astrid som gäller.
Ska nog återgå till filmen igen
Är nämnligen lite trött efter nattens bravader. Men roligt var det Så det kan jag ta idag. Men tänk att kroppen blir som en deg dagen efter och allt är så himla jobbigt. Orkar ju knappt äta frukost för man är så himla trött. Sedan att vakna på morgonen och veta att man är tvungen att ta på sig kläderna och traska ut med vovvarna. Det är jobbigt det känns tungt där på morgonen. En sådan dag önska man att man inte hade några djur. Man vill bara vara ifred och
Så vad har man gjort idag jo softat med djuren i soffan. Vi har allihopa legat under filten och snarkat. Vissa högre än andra. Det var inte jag som snarkade mest ska tilläggas (ankan). Men det tänker jag inte berätta för henne hon kanske tar illa upp. Tog mig upp vid 14 och stack iväg till kiosken och handlade en beppebricka. Innehållande 2 korvar, mos, strips, 2 olika smörjor och sallad. Kan inte beskriva hur gott det var men jäkligt gott kan man säga.
Sedan låg jag där och slö tittade på Fanny & Alexander av Ingmar Bergman. Vilken hemsk film jag hade inte sett den så tyckte att man kanske skulle passa på. Men man blev ju nästan lite arg vilka hemska människor det var i den filmen. Nej den tänker jag inte se om och så jäkla lång trodde aldrig att den skulle ta slut.
Så vad händer nu jag slö tittar på sista ringen filmen på tv och funderar ifall jag ska ta och städa lite. Det är lite stökigt för jag vet inte om jag hinner imorgon. Mycket och göra imorgon och på torsdag kommer Astrid. Då är det bara Astrid som gäller.
Ska nog återgå till filmen igen
söndag 24 december 2006
Julafton
Så var det julafton och ingen snö. Var är julkänslan Snön ska ju falla så fint ifrån himlen den här dagen.
Dagen började lungt och skönt med ingen stress. En god julfrukost med djuren hängandes bredvid bordet. Sedan bar det iväg på en långpromis med hundarna och mamma i släptåg. Vi gick efter älven som det fortfarande går att gå där som snön inte har kommit. Sedan blev det jullunch med alla de traditionella tillbehören. Men jag saknade den gravade laxen jag som hade längtat så efter den. Men man kan inte få allt man får nöja sig med det som bjuds.
Sedan blev det julklapparna. Fick faktiskt några fler än jag brukar iår. Lite sängkläder, handdukar en rislampa ifrån IKEA. En sådan hade jag tänkt köpa så det var ju super. Trisslotter fick jag också men inte en vinst var det där. Lite surt faktiskt man hade väll kunnat ha vunnit 25 kr kanske. Hundarna fick smaksatta ben och krisknorrar. Katterna fick nya leksaksmöss att leka med. Xina hittade sin julklapp dagen förre och provlekte med den innan jag såg det. Rackar katten den där. Hon är med överallt sötnosen.
Sedan blev det tidigt i säng för jag skulle jobba på juldagen
Dagen började lungt och skönt med ingen stress. En god julfrukost med djuren hängandes bredvid bordet. Sedan bar det iväg på en långpromis med hundarna och mamma i släptåg. Vi gick efter älven som det fortfarande går att gå där som snön inte har kommit. Sedan blev det jullunch med alla de traditionella tillbehören. Men jag saknade den gravade laxen jag som hade längtat så efter den. Men man kan inte få allt man får nöja sig med det som bjuds.
Sedan blev det julklapparna. Fick faktiskt några fler än jag brukar iår. Lite sängkläder, handdukar en rislampa ifrån IKEA. En sådan hade jag tänkt köpa så det var ju super. Trisslotter fick jag också men inte en vinst var det där. Lite surt faktiskt man hade väll kunnat ha vunnit 25 kr kanske. Hundarna fick smaksatta ben och krisknorrar. Katterna fick nya leksaksmöss att leka med. Xina hittade sin julklapp dagen förre och provlekte med den innan jag såg det. Rackar katten den där. Hon är med överallt sötnosen.
Sedan blev det tidigt i säng för jag skulle jobba på juldagen
lördag 9 december 2006
Hämta Mulis i Skövde
Idag var det bara att sätta sig på tåget igen med siktet på Skövde.
Mulis var parad och skulle nu hem. Kändes inte så uppmuntrande efter missären i veckan men vad ska man göra. Katten måste ju hem. Men resan gick super allt flöt på utan missöden. Hade handlat en stor påse med godis för att tiden skulle gå fortare och en god bok fanns i väskan.
Det var så mysigt att se det där lilla bruna monstret igen. Hon höll sig lugn till vi kom till västerås då ville hon ut ur buren och började vifta runt med sina lååånga armar. Men hon började ju inte skrika så man fick skämmas det var skönt.
Väll hemma så var jag rädd för att Xina skulle bli förbannad på sin kompis men ingenting hände. Verkligen ingenting Mulis gick ut ur buren och nosade på sin kompis och vice versa. De var hel kompisar på några sekunder igen. Lite smått överaskad men jättelättad. Lite jobbigt ifall de hade sprungit runt och varit sura på varandra.
Så nu är det bara att hålla tummar och tassar på att hon är dräktig med Leo.
Mulis var parad och skulle nu hem. Kändes inte så uppmuntrande efter missären i veckan men vad ska man göra. Katten måste ju hem. Men resan gick super allt flöt på utan missöden. Hade handlat en stor påse med godis för att tiden skulle gå fortare och en god bok fanns i väskan.
Det var så mysigt att se det där lilla bruna monstret igen. Hon höll sig lugn till vi kom till västerås då ville hon ut ur buren och började vifta runt med sina lååånga armar. Men hon började ju inte skrika så man fick skämmas det var skönt.
Väll hemma så var jag rädd för att Xina skulle bli förbannad på sin kompis men ingenting hände. Verkligen ingenting Mulis gick ut ur buren och nosade på sin kompis och vice versa. De var hel kompisar på några sekunder igen. Lite smått överaskad men jättelättad. Lite jobbigt ifall de hade sprungit runt och varit sura på varandra.
Så nu är det bara att hålla tummar och tassar på att hon är dräktig med Leo.
onsdag 6 december 2006
Nu har katten åkt
Efter att ha lyssnat på Mulans operetter under en tid så fick hon åka till Skövde. Skönt för annars hade jag nog blivit skogstokig. Mulan hade nog också blivit tokig om hon inte hade fått träffa någon snygging.
Hon ska där paras med en mycket fin brunmaskad siames vid namn Leo.
Vi tog tåget i lördags jag och katten till Skövde. Jag var mycket skeptiskt innan resan att mulan skulle gapa och prata under hela resan som skulle ta 3 timmar. Hade blivit lite pinsamt kanske att förklara för folk nej katten kan inte sluta prata. Men chokladmonstret var så duktig hon var tyst och svarade bara på tilltal. Jag kände mig mycket nöjd över att katten var så pass skärpt att hon fattade att när man åker tåg ska man vara tyst. Vi hade en mysig stund i tåget med att prata med människor som var mycket intresserade av vad en katt gjorde på tåget.
Väll framme i Skövde så mötte Leos matte upp oss och tog med sig Mulan hem. Sen var det bara att sätta sig 3 timmar på tåget hem igen. Kändes inte lika uppmuntrade att göra resan en gång till på vägen hem. I Örebro hade jag ont i rumpan och ifrån Västerås hamnade jag bredvid två personer som inte luktade så gott. Men vad gör man inte för att få sin katt parad och lite lugn och ro i sitt hem.
Mulis har det bra hos Leo men hon löper inte. Det verkar som att hon ska få vara kvar tills hon kommer igång igen och det skulle vara för skönt. För nu vill vi ha Mulisbarn där med basta det är bara att hon släpper till annars får hon inte komme hem igen.
Hon ska där paras med en mycket fin brunmaskad siames vid namn Leo.
Vi tog tåget i lördags jag och katten till Skövde. Jag var mycket skeptiskt innan resan att mulan skulle gapa och prata under hela resan som skulle ta 3 timmar. Hade blivit lite pinsamt kanske att förklara för folk nej katten kan inte sluta prata. Men chokladmonstret var så duktig hon var tyst och svarade bara på tilltal. Jag kände mig mycket nöjd över att katten var så pass skärpt att hon fattade att när man åker tåg ska man vara tyst. Vi hade en mysig stund i tåget med att prata med människor som var mycket intresserade av vad en katt gjorde på tåget.
Väll framme i Skövde så mötte Leos matte upp oss och tog med sig Mulan hem. Sen var det bara att sätta sig 3 timmar på tåget hem igen. Kändes inte lika uppmuntrade att göra resan en gång till på vägen hem. I Örebro hade jag ont i rumpan och ifrån Västerås hamnade jag bredvid två personer som inte luktade så gott. Men vad gör man inte för att få sin katt parad och lite lugn och ro i sitt hem.
Mulis har det bra hos Leo men hon löper inte. Det verkar som att hon ska få vara kvar tills hon kommer igång igen och det skulle vara för skönt. För nu vill vi ha Mulisbarn där med basta det är bara att hon släpper till annars får hon inte komme hem igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)