Hej då 2023

 

Så har de gått ett år igen och om några timmar får vi säga hej då till 2023 och välkommen till 2024.

2023 har varit ett fint år tycker jag nog men samtidigt lite annorlunda än andra år för min del. Under maj månad så förverkligade jag en dröm och köpte min egna lilla husvagn som nu går under namnet Husis. Jag och Husis har under sommaren lärt känna varandra och vi har kört över 200 mil tillsammans. Jag har lärt mig att backa och jag har lärt mig att man måste ta av sladd och säkerhetslina när man ska ställa upp husis. Man gör nog det misstaget förhoppningsvis bara en gång och tur det finns hjälpsamma personer som kan hjälpa en när man känner sig lite småkorkad. Minigrisarna har också gillat att åka i husis och kan även vara där själva en liten stund. Med Husis så upplevde vi även stormen Hans nere i Skåne och jag trodde att vi skulle regna bort på natten. 

Utställningsmässigt har det gått väldigt bara i år igen. Hera placerade sig som 2:a bästa basenjitik och Sivan på en 5:e plats på årets basenjilista. Hera gjorde om bedriften för andra året i rad och man är ju stolt över sin fantastiska lilla hund. I år besökte vi även Tvååker för första gången och det var en väldigt trevlig upplevelse även om det inte var bästa utställningen utställningsmässigt men vi åker gärna dit igen. Det stoltaste ögonblicket var när Hera helt otippad gick och vann hela den inofficella färgspecialen. Jag var otroligt otaggad och mest skeptisk då jag inte förstod vad det gick ut på riktigt. Hera on sprang och hon sprang i solen och efter många rundor så stod vi som vinnare. Den gigantiska rosetten hänger i hallen och pokalen står i vardagsrummet och där kommer de nog att få vara ett tag till. Även Sivan har skött sig så bra under året även om hon var lite mager i början på säsongen men det får man enbart skylla på matten för Sivan skulle se ut som en tunna om hon själv får bestämma. Siv har nu 10 cert totalt och väntar på sitt sista cert för att kunna håva hem det svenska championatet. Så stolt över min lilla tjej som alltid gör sitt bästa. Båda tjejerna var även till Åland fast jag inte vill åka båt. Hera fick ett finsk championat och blev sedan även grupp 3 placerad innan vi fick skynda oss till båten igen. 

Under året har vi även gjort några rallytävlingar men det är inga resultat att skryta med men vi går åt rätt håll känns det som. Båda tjejerna störs mycket av miljön och på sista tävlingen så kunde båda ta kontakt med sin matten igen även om de checkade ut ett tag och kollade på annat. Vi har även sprungit några gånger på rundbanan men inte så ofta som vi har velat. Båda tjejerna presterade bra på basenjiderbyt där de blev 2:a och repektiva 3:a i sina klasser. Nästa år så tävlar det emot varandra på derbyt. 

Den stora sorgen är att vi fick säga hej då till Xena. Jag är glad för att Xena fick hänga med och åka lite husvagn innan vi var var tvugna att säga hej då. Det känns mycket tråkigt att leva utan faraohund, en ras som har funnits med mig i över 20 år. Vi får se hur det blir i framtiden men jag skulle absolut vilja spendera min tid tid med en till faraohund. igen. Fantastisk ras som har så mycket att erbjuda. 

Nu ser vi fram emot 2024 och att få hämta ut Husis och ge oss iväg på nya äventyr. 

Julledighet och sovmorgon

Vi har nu gått på ledighet och jag börjar arbeta igen 2 januari och det känns helt underbart. Idag hade jag tänkt ta hundarna och åka till en annan stad och spatsera lite men snön vräker ner igen så vi stannar nog hemma. Vi låg rätt länge i sängen idag och drog oss och vi tyckte nog alla att det var rätt skönt. Men snart ska vi ut och armbåga oss fram i snön. Jag gissar att båda tjejerna kommer att gå med bestämd min bakom och tänka elaka tankar om sin matte som släpar ut dem. 

Kan det vara årstiden

 

Upplever att jag och grisarna är lite tokiga just nu och kan det vara för att det närmar sig jul. Gör man extra konstiga saker då, jag bara funderar. Kan inte skylla på månen för den är halv så det måste vara något annat. Eller är det bara för mörkt och tråkigt. Vi längtar efter husis men snart är det bara 4 månader kvar tills vi ses igen. 

Hera är i någon period där hon typ har sönder saker och äter de mest konstiga sakerna. Stod och duschade här för ett tag sedan och ser att hon biter på mina rena trosor som är nytvättade och torra. Det brukar hon inte göra i vanliga fall men det är som att det mesta som verkar okej att tugga på ska in i munnen och tuggas upp. I förrgår var hon på gardinen för hon såg ett tvättråd som tydligen var gott. Säger man åt henne så ser hon bara förnärmad ut och som att hon inte har gjort något konstigt. 

Sivan hon är så hungrig så hon piper om hon känner lukten av något gott. Hon knappt bärga sig och studsar hit och dit i sin iver. Idag har hon fått träna för halva sin kvällsmat och det var ett elände innan hon fick göra det då jag fick telefonen. Hon berättade genom tjuvnyp vad hon tyckte om det. Sedan var det ju så jobbigt att behöva göra något för att få de där kulorna men hon var väl tvungen. Men helst hängde hon på bordet och stampade och försökte få in någon i munnen. 

Själv funderar jag och funderar över världsliga ting som känns viktigt just nu. Sliter mitt hår på jobbet och stickar. Ska bli skönt med lite ledighet snart. 

Va, har jag en bakdel

 

Vi tränar på pallen och att minigrisarna🐖🐖 ska kunna gå runt pallen åt båda hållen. Just nu känns det som ett väldigt långsiktigt mål på kanske ett par år. Jag skojar inte utan jag menar allvar. 

Hera har fattat att man kan röra bakdelen åt vänster om hon står framför mig på golvet utan pallen. På pallen så verkar det väldigt svårt då hon kliver upp på pallen med bakbenen, halkar runt med bakbenen pallen för att ta sig runt och så fortsätter det. Nej Hera är ingen fena på pallen och jag funderar allvarligt om vi ska skippa den och bara köra från golvet. 

Sivan har fattat att man kan gå runt på pallen till vänster men har mycket svårare på golvet så man kan ju säga att de kompletterar varandra bra där. 

Något som de verkligen inte förstår är möjligt är att bakfötterna kan röra sig till höger. Varken på pallen eller på golver. Står de på pallen så ramlar de typ av den i försöket att ta godisen utan att flytta bakbenen. Då en basenji är väldigt vig i halsen så kan de vrida sig mot rumpan och ta godisen utan att flytta ett bakben. Får nog ta det en helt ny väg och börja köra ingång på högersida för högerhandling för att få igång bakdelen lite. Ska nog testa en planka också för pallen verkar vara ett stort hinder ibland som de inte vet hur de ska överkomma. Skulle även vara bättre om den var helt rund och kanske inte så stor yta at röra sig på som det är nu. 

Men vi får kämpa på helt enkelt. 

Grymt inspirerad

Det var länge sedan jag har känt mig så inspirerad som jag gör just nu gällande hundträning. Har idag lyssnat på en digital föreläsning om snygga moves och osynliga hjälper genom Svenska freestyleklubben. Det var duktiga Märta Andersson som höll i föreläsningen och visade upp moves och hjälper med sin kelpie Ingvar. 

Nu har jag lite att fundera på hur jag vill att mitt program ska se ur och hur jag kan maskera mina hjälper. Ska jag för en gångs skull köra tema. Det är ju en grej som verkligen inte känns bekvämt men jag ska nog ta mig en allvarlig funderare på den. Kanske kan vara skoj, eller inte. Tål att funderas på. Kanske inte till den närmaste starten men kanske till nästa som också den är inplanerad. 

Nej nu ska jag fundera på hjälper som säger fortsätt, stopp och hur man sätter pauser med punkt. Hur jag på bästa sätt kan förbereda min köttbulle så hon inte speedar iväg och gör saker som hon inte ska. 

Blir nog att torrgå lite till jobbet i morgon och bli klassad som en idiot. 

Släppa snuttefilten

Nu när det är bestämt att vi ska ut och tävla så måste vi även börja träna på att släppa snuttefilten som Pernilla säger. Snuttefilten är då att ha godis i handen när man tränar hunden och att sluta med detta är inte bara konstigt för hunden men även för oss då det är en säkerhet. 

Igår hade Sivan sitt första pass och godisen låg på spisen. Sivan stod och kollade på spisen en stund innan hon funderade om hon skulle göra något med sin matte. Men hon kunde faktiskt släppa godisarna och göra lite slalom. Mycket duktig Sivan. Även Hera tyckte att detta var en konstig övning då hon är mycket godissugen och snabbade sig till bordet när hon trodde att det var fritt fram för godis. Detta blir helt klart något att träna på och vi ska börja direkt. Men vi ska börja med lätta övningar och arbeta upp uthålligheten så de orkar träna i minimum en minut utan godis. Men jag tror inte att det ska vara några problem. Det stora problemet är mer miljön och det är lite svårt just nu att träna på ute i kylan men vi får göra några försök. 

Annars har jag bestämt låtar och Hera ska få ta Xenas sista freestylelåt då jag tror att den även kan passa Hera. Samt vi hedrar Xena med vår start då det är en bra låt. Sivan har också fått en låt av samma artist. Nu ska jag bygga program  och bestämma vilka kedjor vi ska börja träna in bara jag har bestämt vilka tricks vi ska använda oss av. 

I går tappade jag det helt

 

Igår bestämde jag mig då för detta 👆 och jag har inte bestämt mig än om jag är helt galen eller inte. Tanken är att vi ska debutera i freestyle under 2024 men detta är lite tidigare än beräknat. Eftersom jag redan är lite galen så funderar jag om jag ska tappa det helt ordentligt. Men det är det här med årsbästa listor, jag är en sucker på listor. Jag tycker att det är tillfredställande att se sin hund på en listan, ja jag är lite korkad. Men nu kanske det är en bra sak då det stoppar mig och mina galna tanker. Men vi får se jag kan fundera ett tag till.

Sedan var det det här med låtar. Det är svårt att hitta en låt som jag gillar tycker jag. Det har inte riktigt varit ett problem tidigare men nu känns det som att jag har låtkramp. Jag bestämmer mig och sedan har jag inte bestämt mig. Jag har hittat en htm låt som jag gillar men nu ska vi ju inte tävla htm utan freestyle. Hera har några potentiella låtar och jag får väl helt enkelt välja någon av dessa låtar så vi kommer igång. Sivan har dock ingen låt så nu är det bästa och ligga i och bestämma sig så hon inte blir utan låt. 

Sedan är det det här med tricks då jag har en förkärlek för vissa tricks och det blir lite enformigt men jag tänker att vi kör lite enformigt och flytande i stället för svårt och hackigt. Antagligen så kommer båda tjejerna att göra något annat än det som vi ska göra i varje fall tex hänga på domarbordet. Jag ser detta som en provtävling inför det riktiga datumet. 

Men nu ska vi träna på. 😃

Hundmässan 2023

 Vad är en bal på slottet. Ja det funderar jag med när man ställer klockan på 03.30 för att åka en timme senare. När man sedan kollar ut på vädret och ser att det vräker ner snö så känner man sig ännu mer sugen att sätta sig i bilen och dra till Stockholm. Hundmässan är verkligen inte min favoritutställning att åka till med hund. Jag tycker att det är mycket trevligare att åka till mässan utan hund och titta och shoppa. Men shoppandet verkar det vara slut med då utbudet är väldigt dåligt. Men tur det var trevligt sällskap och många fina hundar att titta på. Min mamma följde med i år igen och det var mycket uppskattat av mig då jag får hjälp och sällskap. 

Det var 20 basenjis som kom till start tror jag och rätt många hanar för omväxlings skull så det var roligt att se. Jag fick äran att Visa Heras bror Dino och han var som vanligt lite speciell men mycket snäll. Han är helt annorlunda att visa och byggd på ett helt annat sätt än Hera. Han blev 3:a i championklass med ck men ingen placering i bästa hane. 

Sedan var det dags för Sivan som gjorde ett fint framträdande med sin kennelmamma och hon vann sedan sin klass med ck. Mycket stolt matte som fick titta på fina Sivan under bedömningen. Under bästa tik så fick jag visa henne och vi gjorde vårt bästa tillsammans men vi fick ingen placering och hon fick r-cert. 

Hera var så sugen på sitt godis så hon kunde knappt stå still och benen var här och där men kom tvåa i championklassen med ck och sedan blev hon bästa tik 2:a efter sin fina syster Lysa. Mycket stolt över min Hera som alltid gör ditt yttersta och kämpar på. 

Båda tjejerna ingick i Enigmas uppfödargrupp som blev bästa uppfödargrupp i rasen. Jättekul att vara med i finalen och får vara med att visa upp den fina gruppen. Tyvärr blev det ingen placering den här gången. 

Trött matte och trötta tjejer och mormor var hemma igen runt 21.30 på kvällen. Det blev lite mat och sedan somnade vi alla i soffan trötta och nöjda över att det var tyst och lugnt hemma. 

Var är minigrisen??

 Då jag och smågrisarna ska åka till hundmässan på lördag så behöver man tillverka lite godis till småttingarna. Vi har hittat en personlig favorit och det är grytbitar som vi kokar i en timme. Sedan blir det mums filibabba enligt smågrisarna. Idag var de mycket intresserade när bitarna skulle ner i kastrullen. Sivan hängde som vanligt på spisen och stampande med bakfötterna. Även Hera är med och kollar man kör en lite mer civiliserad variant med att stå mellan benen. Eftersom köttet sköter sig själv så började jag pyssla lite hemma och alltid så brukar smågrisarna ha koll på vad man håller på med. 

Efter en stund var Hera borta och hon var inte i soffan som är den naturliga platsen annars. Att Hera är borta kan innebära stora problem då hon verkar vara i en fas där hon förstör saker. Men så hittar jag henne i Köket i trans sittandes framför spisen och ha koll på köttet. Alltså hur söt är hon inte <3

 

söndag och kallt väder

Idag var det -10 grader när vi var ute och gick. Bitit men så fint och en helt annan kyla än när det är minus -3 grader och blåser. Jag föredrar verkligen vädret idag och det tror jag även att smågrisarna gjorde. Men igår beställde jag två overaller till dem så de verkligen inte ska frysa nu när det blir kallare. Sedan lästa jag på Nya basenji Sverige att en person hade köpt 2 overaller till sin basenji och den vägrade gå i alla inköpen. Känns oroväckande hahaha. 

Annars har vi tränat lite på sitt fint och apportering. Tanken är att vi ska tävla freestyle i vår så det är dags att sätta igång. Jag har hittat en htm låt till Hera och kanske en freestylelåt. Sivan har nog hittat sin freestylelåt. Känns kul att vi är igång med freestylen igen då jag älskar sporten och minigrisarna gillar även att göra tricks. 

Har även flätat ett paracordkoppel idag i gröns som blev väldigt bra faktiskt. 

Utmanad

Jag har haft den här bloggen sedan 2006 men de senaste åren så kan man typ räkna inläggen på en hand. Men nu har jag blivit utmanad att skriva ett inlägg varannan dag i december. Etersom det var den första december igår så är det bara att skriva ett idag, för jag bangar nästan aldrig en utmaning. 

Som alla vet så är det nu vinter och man får härda ut och stå ut. Det är inte riktigt smågrisarnas livsfilosofi för de vaknar nog varje dag med inställningen att de absolut inte vill gå ut. För att man ska få på dem täcket så krävs det att man gräver lite i godispåsen så kommer Sivan och sätter sig fin i hallen och man kan sätta på täcket. För att Hera ens ska anstränga sig för att komma så behöver man slänga en godis på golvet så den studsar. Det motiverar Hera att komma så man kan sätta på täcket. Direkt täcket är på så försvinner Hera snabbt som vinden. Har man tur så sitter Sivan kvar då hon är så godissugen. Då får man slänga en till godis i golvet för att Hera ska komma och man kan sätta på halsbandet. De har dresserat sin matte bra kan man säga. När man sedan öppnar dörren kommer nästa övertalning då båda bara vägrar att gå över tröskeln. Det lättaste är att ta Sivan under armen och sedan locka med Hera ut då Sivan är mest motvillig. Bara de kommer ut brukar de pinna på. Men som sagt det krävs lite mutning vid varje promenad. 

Sedan kommer vi till nästa problem och det är att göra sina behov. Nr 1 går bra men Sivan kan hålla sig ett tag men nr 2 det är en annan sak. Det är för kallt, för mycket snö, för lite snö, för blöt snö. Detta har speciellt börjat märkas på lunchpromenaden och sedan är det så bråttom på kvällen. 

Här sitter de- Våga vägra en promenad 

Fina Xena, saknaden är stor

Den 4 Juli så var Xena tvungen att lämna oss. 

Xena hade under 4 dagar varit väldigt halt och det blev inte bättre så vi åkte in akut och det visade sig att hon hade skelettcancer i benet och att det var långt gånget. Xena hade under ett tag visat att hon inte ville gå på promenad på kvällen utan bara på morgon och lunchpromenaden och jag trodde att det berodde på att hon tyckte att det var varmt. Xena har alltid varit känslig för värmen och har knappt velat gå eller anstränga sig på sommaren. Men tyvärr hade hon ju så klart ont i sitt ben. Inget som som man såg hemma då hon hoppade och busade på tomten med de små i gammal tant takt. 

Saknaden efter Xena är stor och nu lever vi här utan någon faraohund och det känns så konstigt. Om det blir någon mer faraohund får vi se men jag hoppas så klart det i framtiden.

Skvallerträning

Hera är lite som Tyson i en pånyttfödelse eller så har han uppfostrat henne väl. Hon har lite saker som hon pysslar med på promenaderna som inte är för det bästa för någon som är med på promenaderna. När Hera börjar stressa på någon så för det av sig på Sivan som då börjar att bita på Hera och Xena i frustration. Varken Hera eller Xena blir ju speciellt imponerade av det. Så nu har jag bestämt mig för att arbeta mycket med det som stressar upp Hera för att få mindre oreda på promenaderna. Hera reagerar på bilar och speciellt om de låter mycket. Hon kan höra att det kommer en släpvagn innan vi ser den typ. Hon reagerar på lukt efter andra hundar som har gått innan oss och mycket på vissa hundar. 

Så nu jobbar vi med att hon inte få dra för mycket. Hon får dra till en viss gräns men inte så att hon ligger på hårt. Hera vill gärna dra hårt när hon känner för det och springa till alla möjliga lukter om hon får. Får hon dra för mycket så är det lättare att hon hamnar i stress har jag märkt. 

Men det vi arbetar på mest just nu är bilar och hon har nu börjat vända sig mot mig självständigt när hon hör en bil och varje gång hon gör det så får hon en godis och mycket beröm. Just bilar är jobbigt då hon gör utfall och vill bita i dem när de åker förbi för nära. Men det är inte alla bilar ska påpekas. Vi har även fått ett farthinder där vi ofta går med två rullar som bilarna åker över som även gör att det dunkar när bilarna åker över. Hera går så igång på det ljudet och ibland laddar hon långt i förväg innan vi kommer dit genom att stressa upp sig då hon vet att det kan låta. Så vi jobbar som sagt på bilar och på dagens promenad har hon inte jagat en enda bil fast vi har haft flera bilar som har passerat oss. Vi tränar även på att gå över vägar som folk och i lugn takt och även det börjar ta sig faktiskt. Jag ska bli mer strikt på att vara konsekvent på vad jag vill ha. 

Hon kommer nog aldrig att sluta jaga bilar men det är bra om hon inte jagar alla hon ser. Lastbilar och  släpkärror kommer nog alltid att vara svårt. 

På bilden här ska vi gå över en väg och samlar ihop oss.  

Västerås Nationell

 Då har vi i helgen besökt Rocklundahallen för att delta på den nationella utställningen i Västerås. Skönt när det är typ hemma även om det tar över en timme att ta sig dit. Båda hundarna var anmälda och jag var helt säker på att Sivan tävlade i unghundsklassen men nej det var hennes sista tävling i juniorklass. 

Vi kom tidigt på morgonen och vi fick en bra parkering, grisarna småsjönk i bilen och sedan stressbajsade de lite och sedan gick vi in. Vi fick en bra plats i hallen och slapp flytta oss under dagen då förhoppningen var att vi skulle vara kvar en stund.  Sivan blev som vanligt fint visad av sin andra mamma Sofie och fick äran att på domarens önskan att springa åt fel håll i ringen då han ville se hennes mera röda sida. Sivan vann sin klass med exellent och ck och blev där med också BIR-junior. Hera skötte sig väldigt bra och sprang som en stjärna men hon reagerar ibland på vissa ljud som låter bakom henne och öronen spelar verkligen ibland hit och dit. Inomhus är verkligen inte hennes favoritställe. Hera kom 2:a i championklassen med exellent och ck. I bästa tik blev det så att jag visade Sivan då andra matte Sofie skulle visa sin andra tik Hanna som stod för championat för dagen. Hera fick ären att visas av Celin i bästa tik men jag fick sedan höra att hon hade full koll på var jag befann mig. Hera ser alltid så besviken nu när hon inte får vara med sin matten. Sivan hade i varje fall myror i alla fyra benen och kunde inte stå still alls först i bästa tik. Men skärpte som tur var till sig lite så hon kunde stå still. 

Bästa tik 3:a blev Sivan, Enigma Cover Me In Sunshine med reserv-cert
Bästa tik 4:a blev Hera, Ch Enigma Starlight Girl. 

Det var väldigt många juniorer i BIS finalen och domaren gillade håriga raser den här gången. 

Båda tjejerna var även med i Enigmas uppfödargrupp som blev bästa uppfödargrupp med Hp och sedan i finalen fick vi en BIS-4 placering. 

Åkte nöjda hemåt då båda tjejerna fick en placering i bästa tik av 17 deltagande tikar så det var många tikar som tävlade om cert och en placering. 

Xena hon var hemma med min mamma och hade pensioners mys med mys i solen och sköna promenader. Men hon blev så klart jätteglad när vi kom hem igen och hela flockan var samlad. 

Sundsvall Nationell

BIR Enigma Walking On Sunshine & BIM Enigma Starlight Girl aka Hera

 I söndags tog vi en lite lätt tur till Sundsvall för att delta på årets första utställning för oss. Jag kan inte säga att jag var direkt sugen på att gå upp i ottan och vara ute på vägen igen men det gick som på räls bara klockan ringde. Med på trippen var även min mamma som åkte med som sällskap och det är jag mycket tacksam för. 

Hera som inte gillar att åka bort var lite lätt stressad när vi klev ur bilen men lugnade sig efter en stund. Det brukar gå bra bara hon får ligga i buren och lyssna in allt i situationen. Sedan var hon som vanligt och lugn. Sedan var det så skoj att hon viftade lite på knorren och gjorde lite snurrar på eget initiativ. Sivan kunde springa samlat utan att ånga på med en massa viftande ben så vintervilan har gjort henne gått. Hon passade även på att mysa lite med min mamma i stolen innan hon ville ligga lite i buren igen och vila. 

Hera vann championklassen och Sivan vann juniorklassen och slog sin konkurrent Siv. Ja det finns faktiskt en till basenji som heter Siv i samma ålder, hur stor är chansen lixom. I bästa tik tog domaren lång stund på sig innan han bestämde sig hur han ville att placeringen skulle se ut. Hera blev bästa tik och Sivan blev bästa tik 2:a med cert. Hera tävlade sedan om BIR och BIM mot Sivans brorsa Tuff som blev BIR, bäst i rasen för dagen. 

Jag är så nöjd med båda tjejerna och första utställningen för året för det kommer att bli några även i år tror jag.  Man kunde inte önska sig en bättre start faktiskt och jag är sjukt nöjd med dagen. Båda tjejerna var även med i uppfödargruppen som sedan blev BIS-2. 

Något jag inte ska göra om är att köra till Sundsvall över dagen då det sliter för mycket fysiskt. Det är verkligen värt att sova en natt i Sundsvall för att bli piggare. 

BIM Enigma Starlight Girl
BT-2 Enigma Cover Me In Sunshine med CERT. 

Utställningsåret 2022

Älskade gosefisen, Heta Hera och i stamtavlan heter hon Enigma Starlight Girl. Vilket fantastiskt utställningsår vi har haft under 2023. Att det gick så bra och att vi skulle åka landet runt och springa till vänster var inte min plan under 2022. Men man kan ju alltid ändra sig eller hur. 

Första utställningen för året var i Västerås och domaren var inte givmild med CK så förhoppningen på att ta ett cert var inte hög. När vi fick ett ck var jag så nöjd och fattade inte riktigt att vi även blev BIR. Att vi skulle springa i gruppfinalen kändes så overkligt och så roligt det var. 

I Leksand så var det väldigt varmt och jag skulle visa både Hera och Sivan då uppfödaren inte var på plats. Jag visade även Heras bror Dino som kom från Åland. Det hela slutade med att Hera blev BIR, hennes bror Dina BIM och Sivan BIR-valp. Tänk nu skulle vi in i både gruppfinalen och BIS finalen för bästa valp med Sivan. Först ut var Sivan i ett mycket varmt Leksand. Hon blev urplockad och sedan blev hon även BIS-1 Valp. Jag kunde knappt tror att det var sant. Vilken underbar vinst. Sedan var det dags för Hera och jag tänkte att vi går väl in och bara kör. Urplockade i gruppen och sedan, ja vad hände egentligen Fina gosefisen placerar sig som grupp 1:a. Det var ju helt fantastiskt och overkligt att springa in i BIS finalen tillsammans med 9 andra fina hundar. Ingen placering i BIS men vilken dag det var. Så roligt att skicka bild på rosett efter rosett till Heras uppfödare som var på en annan utställning. Vilken dag den blir verkligen svårslagen. 

I Alfta var förhoppningen att ta sista certet och plocka hem ett championat. När Hera stod och lät på bordet och typ vägrade att stå på grund av att det regnade. Jag trodde så klart att certchansen var som bortblåst så döm av min förvåning när hon slutade som BIR och tog sitt championat. När det va rdags för gruppen så bröt solen fram och Hera slutade sedan som grupp 2:a.

En annan utställningen som jag inte kommer att glömma är utställningen i Ljungskile när det regnade så mycket och det kom in en hel sjö i tältet. Som tur var kunde vi flytta in i uppfödarens tält då vårt blev helt obrukbart om vi inte ville bada. Har aldrig varit med att det har regnat så mycket. 

Heras meriter under 2022.

Ställd officiellt 17 gånger och har 13 placeringar i bästa tik

2:a bästa basenjitik 2022 

- Svensk utställningschampion
- 4 BIR
-2 BIM
- 3 cert
-2 Nordiska cert
- 1:a placering i grupp 5 Leksand
- 2:placering i grupp 5 i Alfta
- ck på basenjispecialen
- Sololicent på rundbana
- 2 starter i nybörjarklass rallylydnad men inget godkänt resultat

Ett fantastiskt år och det blir svårslaget nu under 2023. Men jag är stolt som en tupp då jag helt själv har gjort detta med fina Hera. 

Enigma Cover Me In Sunshine som under året 2022 tävlade i valpklass och juniorklass. Fina Sivan mitt vilda lilla basenjitjej som verkligen driver mig till vansinne ibland. Men vilket fint år hon gjorde under 2022. Under säsongen så har både jag och hennes kennelmamma Sofie som har visat henne i rasbedömningen och i finaler. Sivan är en tjej som absolut har myror i brallan och har otroligt svårt för att stå still och vara tålmodig. Men jag är otroligt nöjd över henne och hur hon har uppfört sig under tävlingssäsongen. Hon har åkt mycket bil, sovit på campingar, sovit på hotell och tagit allt med gott mod. 

Stoltaste ögonblicket är när vi tog hem BIS-valp i Leksand och BIS Junior i Gimo. Ett annat stolt ögonblick är hennes bästa tik placering på basenjispecialen i hård konkurrans. Nu siktar vi på 2023 och så får vi se hur det går. 

Sivans meriter under 2022

10 officiella starter i Juniorklass och 8 placeringar i bästa tik

-2:a bästa basenjitik 2022 
- 5 cert
- 2- junior cacib
- BIS 1 valp i Leksand och i Märsta
- BIS 1 Junior i Ransäter och i Gimo
- 3 bästa tik på basenjispecialen
- Basenjiderbyt 1:a valp på släphare
- Har även några BIR och BIM placeringar från valpklass

Vaskurs Gail Devers Skumpandotter som på ålderns höst på 10 år äntligen fick visa upp sig i veteranklass. Hon gjorde det blev bravur och med gott humör i ett varmt Leksand. Hon hade konkurrans av en annan faraohund men tog hem BIR, nordiskt cert och BIR veteran. Hon blev utplockade i BIS finalen för veteraner men fick ingen placering. Hon var även anmäld till rasspecialen men vi åkte inte utan var hemma och vilade. Jag är så glad att vi fick till en start i veteranklass och nu har Xena gått i pension. 

Xena har varit med på några utställningar som maskot och gjort det så bra. Hon älskar när hon får följa med och blir så lycklig när hon fattar att hon inte ska bli kvar hemma själv med husse. Hon gillar att vara med hela sin flock och gillar inte när den splittras för vem ska ta hand om smågrisarna. 

 Så vi har åkt runt omkring i Sverige, Alfta, Leksand, Västerås, Märsta, Ljungskile, Växjö, Läckö slott mm.  Vi har bott på hotell, på campingar och ibland har min mamma varit med på långresorna och trängts med alla hundar i sängen. Hon och Xena hur utforskat Katrineholm och Växjö tillsammans. Hur mycket pengar som man har lagt ner på detta vill man inte ens tänka på så det gör vi inte. ;)

Härliga dagar med blå himmel.

 Nu har solen äntligen kommit fram och himlen är så där härligt blå som den bara kan vara vid den här årstiden. Vi njuter nu av solen och de kalla vindarna och försöker ta promenaderna i dagsljus. Det känns härligt att vi nu går mot ljusare tider och varmare dagar. denna vinter har verkligen inte varit en kul vinter med is och halka och snö om varandra. Men nu håller vi tummarna att det ska bli bättre. 

Vi ser fram emot årets aktiviteter och att träffa våra vänner igen. 

My dog 2023

Vi har inte åkt till My Dog och jag har faktiskt aldrig varit där heller. Jag är inte så förtjust i dessa stora inomhusutställningar med mycket ljud och hundar.  

Men när jag koller på vad man kan shoppa så kan jag säga att jag önskade att det hade varit samma utbud i Stockholm i december. Vilken shopping det är i Göteborg och jag ser att Arrak är där som jag hade velat shoppa lite av i Stockholm men där var de inte. 

Men nu har jag kollat på bedömningen på Basenji och faktiskt riktigt kul att kunna läsa kritiker och förhoppningsvis se domarens röda tråd i bedömningen.  Själv är jag nöjd med att vara hemma men jag känner att tävlingsjävulen står och bankar på i huvudet. Men jag låtsas som att jag inte känner detta och vi ska vila ett bra tag till :)

Även kollat på faraohundsbedömningen. Många faraohundar var anmälda anmälda idag. Anmälningsantalet har inte varit så högt under 2022 så det var kul att det var flera  än normalt under 2022 idag. Bra början på 2023

Gosefisen fyller 3 år

 Bästa Hera tänkt att du nu har hunnit bli 3 år gammal. Minns det som igår när jag fick ett meddelande på messenger att det fanns en lite valp till oss men att vi inte än visste vem det var. Du mottogs på ett fint sätt av Xena och Tyson även om Xena var rädd för dig i början. Men hos Tyson fick du en riktig lekkamrat. 

Jag har mycket svårt att tänka mig ett liv utan dig så jag hoppas att vi får vara tillsammans i många år till tillsammans. Till kvällsmat fick du  lite smaskigt i matskålen och pussar och kramar. 

Årskrönika 2022

 Här kommer vår berättelse om 2022 och hur vårat år har sett ut. 

1 Januari så flyttade den här lilla godbiten hem till oss och livade upp oss minst sagt. Sivan divan är en tjej som lever livet till fullo och som i framtiden ska ha ett gäng egna valpar hemma hos kennel Enigma. 

När Sivan var valp så sov hon inte mycket och det gör hon inte nu heller om vi inte sitter i soffan och knådar på henne. Sivan är en tjej som älskar att mysa och att sitta nära. Varje natt så sover hon under täcket med mig eller Peder. 

När hon inte sover eller får den uppmärksamhet som hon vill ha då hittar hon på någonting som gör att hon får den uppmärksamhet som hon vill ha. Om man inte sätter sig i soffan på kvällarna som kommer hon och hämtar oss genom att bita på oss och dra i kläderna. 

Sivan Divan är söt som socker men också busig som få. Hon är en van resare trotts att hon bara är lite över 1 år gammal. Hon har sovit på flera olika hotell och på camping. 

I januari kom också den största sorgen under 2022 och det är fortfarande en stor sorg för mig. 

Tyson hade under 2021 blivit sämre i sin gång och det innebär att han började släpa sina framtassar i marken och lyfte dem inte tillräckligt mycket. Det innebär att klorna på framtassarna blev väldigt slitna och han fick börja gå med tossor. Tossorna i sig innebar också att det blev tyngre för honom att gå och han slet ut dem fort. 

I slutet på december så gick det fort utför och han började få svårt att kontrollera bakdelen och hade dålig styrka i den. Han fick svårare att resa sig upp och till slut var det dags att säga farväl. Det var en av de hårdaste farväl som jag har tagit under de år som jag har varit hundägare. 

Tyson var min hund och han har lärt mig så mycket och jag är så glad att vi fick lära känna varandra även om vi inte alltid var överens över hur han skulle ta sig fram i livet. Tyson levde livet och han visste verkligen hur hur han ville ha det. 

Finaste bubben jag önskar så att du hade fått vara kvar hos oss och att du hade fått leva lite längre.

Jag som bara skulle ställa ut min Hera några gånger och jag visste att hon kanske inte skulle falla domarna i smaken som hon är mycket vit. Vi åkte glatt på vår första utställning för året i Västerås i April och för hoppningen var att vi kanske skulle få ett cert. Jag fattade verkligen ingenting efter att rasbedömningen var klar då Hera slutade som BIR med cert. Hur gick det till att jag och heta Hera slog en massa fina tikar och hanar. Sivan Divan var också med och tränade på utställningslivet och skötte sig perfekt. Detta var startskottet för en massa utställningar under året både för Hera och Siv. Hundarna har blivit stjärnor på att sova på hotell, åka hiss och bara vara ute i farten. Vi har även bokat av att sitta fast i en hiss i Ljungskile och då ville Sivan leka. Även Xena har varit med på vissa resor och även min mamma har hängt med på några långresor. Hur det har gått i utställningsringen kommer i ett senare inlägg :)

Men jag som skulle ägna mig åt annat har det här året har inte ägnat mig åt det utan funderat på vilken klänning jag ska använda för helgen. 

Här kommer Hera ur stängd box och fullfart efter haren. 

När vi inte har varit på utställning så har vi varit på kapplöpningsbanan i Västerås och hundarna har fått springa på rundbana. Sivan blev på Basenjiderbyt bästa valp och hon springer så det dunkar i marken och har fått en massa lovord från dem som är gamla i sporten att hon springer bra. Sivan har bara sprungit efter släphare eftersom hon inte har fyllt 1 år under säsongen men hon har startat från bur och med stängd grind efter släphare och gjorde det som en stjärna. 

Hera hon älskar också att springa men tycker att det är lite för roligt att trakassera sin springkamarat så hon har bara sololicens än så länge. Vi får se om hon springer rent under 2023 och klarar av att ta sin kapplicens för att tävla annars så får hon fortsätta och springa solo bara. För henne spelar ju inte hur hon springer så stor roll bara hon får springa. 

Men i november så debuterade jag och Hera i nybörjarklass rallylydnad i Fagersta och fick två resultat på på 60 poäng. Jag är jättenöjd med våra starter och vad vi gjorde. Ena starten var väldigt nära publiken och andra starten var längre bort i hallen så där var inte störningen så stor från publiken. Men det är en svår hall med fönster och en väldigt god matta att lukta på. Stundtals var fokusen så fin och sedan ville Hera hälsa på domaren. 

Fina Xena tyckte att sommaren och hettan som har varit var olidlig. När vi gick promenader så fick vi stanna och hon sov en stund i gräser i skuggan för att sedan gå vidare hem. Hon har gjort ett framträdande i utställningsringen men det kommer sedan i ett eget inlägg. 

Hon har tillsammans med min mamma utforskat Katrineholm och Växjö under tiden grisarna har tävlat. Xena som älskar att följa med har varit lite ledsen de gånger hon har fått vara hemma med husse. Inte för att hon inte tycker om sin husse utan för att hon vill vara med hela flocken. 

Xena har tyvärr här på hösten fått problem med ett ben och vi vet inte riktigt vad det beror på och inte veterinären heller. Men hon hänger på våra promenader och vi tar dem i hennes takt. Sedan går hon inte långpromenader längre. Vi går inte längre i skogen då jag har märkt att det tar för mycket på henne efteråt. Annars så är hon en glad tant som tycker om när alla är samlade hemma. Xena är också Sivans favorit hund här hemma att mysa med. 

Det var vårat 2022. När vi inte har varit på tävlingar så har vi så klart gått många fina promenader och bara varit hemma och myst i vår trädgård. Vi tar dagen lite som den kommer och vi har inte tränat något speciellt under detta år utan gjort sådant som vi känner för. 

Vi hoppas att vi kommer att få ett fint 2023 men magkänslan säger att vi kommer att få fira nästa nyår utan Xena. Så nu njuter vi varje dag av vår fina tant som fortfarande tycker att livet är härligt.