torsdag 8 februari 2018

En bajsätares funderingar

Varje dag när vi är ute och går så blir min mamma så arg på mig och jag fattar inte vad problemet är? Hon säger att jag inte får äta hundbajs men jag fattar fortfarande inte. Vad gör det lixom om jag äter en bajs, det är ju inte hon som behöver äta den. Sedan kan väl inte jag rå för att dessa delikatesser finns mest överallt. Jag får ju lixom passa på och hugga in. Hon beskyller mig även för att vara en bajsmissil men vad är det för problem med ett ypperligt luktsinne? Tycker hon kan berömma mig istället, jag hittar lixom hur många som helst. Jag är ju värsta spårkamelen och då borde hon väl vara stolt över mig istället.

Hoppas hon kommer på andra tankar för så här kan vi lixom inte ha det

//Tyson


2 kommentarer:

Unknown sa...

Damerna i Bondhyttan hälsar att de har samma problem som dig Tyson. Jättearga människor som inte vill pussas...

Sara, Maya & Vimsa sa...

Men eller hur! Heja spårkamelen! ;D