En bajsätares funderingar

Varje dag när vi är ute och går så blir min mamma så arg på mig och jag fattar inte vad problemet är? Hon säger att jag inte får äta hundbajs men jag fattar fortfarande inte. Vad gör det lixom om jag äter en bajs, det är ju inte hon som behöver äta den. Sedan kan väl inte jag rå för att dessa delikatesser finns mest överallt. Jag får ju lixom passa på och hugga in. Hon beskyller mig även för att vara en bajsmissil men vad är det för problem med ett ypperligt luktsinne? Tycker hon kan berömma mig istället, jag hittar lixom hur många som helst. Jag är ju värsta spårkamelen och då borde hon väl vara stolt över mig istället.

Hoppas hon kommer på andra tankar för så här kan vi lixom inte ha det

//Tyson

Äntligen är det vinter

Vi har äntligen fått vinter och mycket snö. Så mycket snö att hundarna inte vill gå ut och rasta sig på gården. De har trampat upp en liten smal gång runt staketet som de går runt morgon och kväll för att kissa och ibland bajsa. Angående nr två så är det mindre roligt för då måste även jag gå ut där och balansera i gången.

Vi har haft några riktigt dåliga dagar med is på gatorna som har gjort att gamling Astrid knappt har kunnat gå ut. Hon har halkat omkull och det har varit riktigt jobbigt för henne då hon inte är stadig bak. Men nu när det har blivit snö igen så springer hon fint framåt i flexikopplet.

Igår fick vi plocka fram fleeceoverallerna och genast blev fryslortarna lugnare på promenaden med pyjamas och täcke. Försöker att inte klä på dem för mycket men när det blåser kallt vill de vara varma om benen. Vi tog en promenad på sjön som nu har blivit plogad men vi fick vända på ett ställe då det var väldigt blött i isen. Det gäller att ha respekt för naturen.

Väl hemma så drog Tyson en rem på gården och fick ur sig lite energi.Världens bråkiga kille just nu när han inte har fått träna på några veckor.