Så var det dax att gå bråkhundskurs igen som jag så fint kallar det. Samma kurshundar som på tidigare kurs men nu ökades svårighetsgraden. Nu var vi i ett ridhus så det blev ett nytt ställe. Alla hundarna ute samtidigt och rörde sig. Tyson han visade tydligt att han kände igen sina gamla bråkpolare och var väldigt duktig. Han är väldigt fokuserad om han vill och då är han guld att jobba med. Pernilla som kursledaren heter hade bestämt att vi skulle träna inkallning och i lina så klart. Jag sa lite fint till henne att du håller väl in nu om han skulle hitta på något dumt. Ja för han blir väldigt stark i lina. Men tur att han skötte sig så Pernilla inte behövde visa upp sina skills i att hålla i en galen faraohund. Första gången tog han lite sikte på en tik men ändrade uppfattning när han förstod att vi skulle busa också. Han älskar sin draggroda som vi sedan kampade med efter att han kom.
På slutet var han lite trött och det visade sig när vi skulle gå ut från ridhuset och nästa kurs stod utanför. Det blev lite för mycket för Tyson som visade upp sin starkaste röst. Inga utfall direkt men han gastade på och berättade för alla som inte ville veta att han var på väg till bilen. Sedan låg han som en ängel i sin bur och såg nöjd ut.
På kvällspromenaden nu så fick vi möte av en liten hund men då skötte han sig fint. Han funderade om han skulle men valde att inte göra något. Men vi har inte kommit så långt att vi kan röra oss på promenaderna och möta andra hundar. Rätt konstigt egentligen som vi kan gå och möta hundar om vi tränar. Fast det är ju helt olika situationer.
Mina fina tjejer fick vara hemma och laga mat med hussen.