Vi har tältat

Igår åkte jag och kamelen till Tammsvik som ligger utanför Stockholm för att kolla på den stora vinthundsspecialen. I år var den tillbaka på Tammsvik efter inta ha fått vara där på flera år pga att utställare som har bott på hotellet inte har skött sig med hundarna. Speakern påpekade flera gånger att utställarna skulle sköta sig så vi fick komma tillbaka flera år. Jag hoppas att vi får göra det det som det är ett mysigt ställe att ha en utställning på. 

 Så idag var det faraohundsspecialen och jag skulle visa Vera till Cerstin. Idag gick det mycket bättre än i Alfta och vera kände också igen mig och en polett hade helt klart trillat ner sedan förra gången. Nu friställde hon sig lite själv och jag kunde stå en bit ifrån henne helt bara så där. Vera fick exl med ck och vi var mycket nöjda med det som domaren var hård och delade inte alls ut många ck i varje klass. Ingen placering men det var många fina tikar där idag.

Fick även visa en hane från St Petersburg. Här gick det inte lika bra men hanen var mycket trevlig och lättvisad. Lite snabba fötter bara och han var ivrig. Tycker att det var kul att få visa en annan hund där. Anna fick under tiden ta hand om min skällande kamel. Vädret har idag varit helt otroligt varmt och jag har nog aldrig varit så svettig som idag på länge. Har fått en raggarbränna på kroppen ;) som svider lite. Men det var det helt klart värt. Astrid tyckte dock att det var lite varmt och gick frivilligt ner i sjön och svalkade av sig. 

Det gick även jättebra att sova i tält. Jag trodde att hon skulle ligga och småskälla men det gjorde hon inte. Utan sov gått i sin korg med en dubbelfilt på sig. Även jag sov väldigt skönt. Nu ligger jag i min säng och förväntar mig att sova skönt här med. Astrid ligger och sover tung i soffan och det har hon gjort sedan vi kom hem. Det var en jobbig dag för henne med.

Stort tack till Anna R som tog hand om min kamel idag, Jag var rädd ett tag att hon ville ha betalt för besväret som Astrid inte kunde låta bli att skälla. Men hon stod ut :) Men tack Anna och det var snällt så slapp Astrid sitta i buren en hel dag.

Semester och motion

  Astrid har i nägra dagar varit på semester med min mamma och Bengt i fjällen. Mamma berättar att Astrid uppskattar sina semestrar väldigt mycket och jag har även fått endel kort på äventyret. Kort kommer men inte idag :) I morgon drar jag och Astrid till Stockholm för att tälta. Vi ska kolla in massor med vinthundar och på lördagen ska jag även ställa Vera huligan igen. Det ska bli jättekul. Kameran är nerpackad så jag hoppas att det blir lite bilder sedan. Massor av semester för kamelen med andra ord :) Så nu får ni hålla tummarna för fint väder för oss. Idag på kvällen så roade vi oss med en springtur på 5 km och Astrid såg ut som hon skulle spy som hon inte gillar att springa ;) Men det gick över efter en stund. Nu sover hon gott i soffan. Jag hoppas att hon kommer att vilja följa med mig ner i källaren sedan och sova lite. Men vi får ju mysa i morgon kväll.

Gamla bilder på familjen kamel och katt

Hittade de här korten i min lilla dator här om dagen. Hade glömt bort att jag hade kort där också., Satt och små skrattade lite ibland och drog på smilebanden. Några korten är knäppta med kameran och några med mobilen där av lite skiftande kvalite. Men det var härligt att se kort på den gamla familjen :)

Så först ut är Ankan med sin fleecepyjamas

Vi plockar svamp i skogen och Ankan fick stå ut med en svamp på huvudet

Badankan i Ljustern. Ankan älskade vatten och ville gärna gräva efter stenar i vattenbrynet

Fina Maya och ett sällsynt kort där hon har öronen åt rätt håll och inte gör någon ful min

Anka och Maya. Mor och dotter delar korgen

Mulis och den förhatliga Iris i hennes ögon. Men vad liten hon var snuttan. Gillar det här kortet jättemycket

Maya jagar solen en vårmorgon i sovrummet. Maya verkligen älskade solen och kunde ligga kvar fast hon höll på att få värmeslag

Addisons, sköldsköteln och en symptomfilm

Idag har jag googlat lite på addisons sjukdom och sköldkörteln så hittade jag en intressant sida som handlar om människor och sjukdomarna. Men jag tänker så kroppen måste ju fungera lika på människor som djur. 

Tydligen så är det så att man inte ska behandlas med levaxin mot sköldsköteln om man som människa har en nedsatt funktion i binjurarna eller hypofysframloben och att det står i FASS. Om du har en låg kortisolproduktion från binjuren så måste det behandlas innan man på börjar en behandling med levaxin. Om man inte behandlar addisons sjukdomen först så finns det en risk att man börjar må sämre efter ett par veckor med medicinen levaxin. Symptomen du kan få är då trötthet, svaghet, aptitlöshet, illamående, saltbegär, yrsel och för lågt blodtryck. En läkare ska tydligen alltid ta ett blodprov för att  kontrollera kortisolnivån när en människa söker vård för trötthet. Personer som har fel på sköldsköteln är ofta trötta. Anledingen till att man ska göra det är för att man kan lida av addisons sjukdom som kan vara livshotande om den inte behandlas. När addison uppträder tillsammans med andra autoimmuna sjukdomar så kallas det APS II  (autoimmunt polygladulärt syndrom, typ II). Tecken man tittar på vid en provtagning för addisonssjukdom är högt kalium- och låg natriumnivå, samt lätt förhöjda TSH-, kreatinin- och kalciumvärden. När man har kollat upp de är värderna så gör man en ACTH stimulerning för att mäta binjure funktionen  och kortisolnivån i blodet för och efter en injicering med hormonet ACTH. Det är ett så kallat Synacthenntest.  Om inte kortisolvärdet har stigit tillräckligt eller inte alls så har man en bristande funktion på binjuren och behöver medicineras. Så om det är viktigt att behandla addisonen först på människor för att sedan behandla sköldsköteln så tycker jag att det borde vara lika viktigt på hundar. Organen måste ju fungera på samma sätt. 

Jag tycker att det var mycket intressant att läsa att det inte var bra att medicinera mot sköldsköteln först om man har addison också. Det som fick mig att börja googla tidigt i morse var att jag läste på en annan blogg att smärtlindrande tabletter inte var bra att ta ihop med medicinerna för addison. Så jag har gått här och funderat om det kanske även gällde Forthyronet som är hundarnas Levaxin. Men det gjorde det ju inte.

När Astrid var sjuk så filmade jag tillslut henne för att få veterinären att förstå att hennes ryckningar inte var normala. Hade påpekat flera gånger att ryckningarna som hon hade i kroppen inte var normala men de fäste inte så stor betydelse vid dem utan ville få det till att magen inte var i bra skick. Som de trodde att det var magen som spökade för henne som det var det vi sökte för först. Men jag blev mer och mer säker på att det inte var magen som spökade. När jag tänker efter så skakade hon när vi gjorde ultra ljud på buken men att det var så lite. Hon skakade aldrig när vi var på undersökningarna som de bara kom när hon låg ner. När jag tittar på filmen idag så blir jag ledsen som man tydligt ser att hon har en lidande blick. På filmen står även husse ute i köket och gör mat men hon orkar inte gå dit för att kolla. Nej den här blicken får mig så ledsen som hon fick stå ut med det här i nästan tre veckor innan de hittade felet. Jag är idag väldigt glad att jag spelade in filmen och spelade upp den för veterinären som blev märkbart bekymrad när hon såg den. Annars hade Astrid nog inte levt idag. Har inte velat lägga upp filmen tidigare som den har gjort mig illa till mods men  jag vill gärna visa ett tydligt symtom på addisons sjukdom på hund. Tror inte att det syns på filmen men hon låg och sträckte ut benen med jämna mellanrum. Antagligen för att ryckningarna var väldigt obehagliga.

Får ni se sådana här ryckningar på eran hund samtidigt som den är svag, stel, aptitlös och inte bryr sig om omvärlden och kanske även har konstig mage i form av diarre. Tveka inte att säga till veterinären att ni vill ha hunden testad för addisons sjukdom.

Härlig promenad

Idag har jag gått av nattjobbet och fick faktiskt sova riktigt bra i dag och jag hade så klart sällskap av bästa vännerna kamelen, kattfan och skitkatten. Till klockan två sov vi och sedan väckte kamelen skitkatten och kattfan drastiskt genom att banka på dem med svansen. De hoppade snabbt iväg som små popcorn ur sängen. 

Nu har vi tagit en skön promenad i sol och regn och hittade ett nytt minnesmärke efter vägen. Jag har ingen aning om varför det har blivit placerat där. Men det var ju lite trevligt att se nått nytt. Kan det betyda att det är en mil från nått. Ja som ni märker har jag ingen aning :) I morgon blir det en mil med Cattis och hennes småfisar.

Kan fortfarande inte överföra kort som tas med mobilen till bloggen. Himla tråkigt och därför är korten så gryniga som de kommer från facebook och kort som jag har lagt upp där. Men ni får väl stå ut med det helt enkelt. Jag hoppas att det löser sig för annars så funderar jag allvarligt på att byta till wordpress som det där går att blogga med mobilen och överföra bilder.

Jag och Vera

Här kommer bildbevis på att jag var i Alfta och ställde en annan kamel. Fina bus Vera är det på bilden. Jag blev jätteglad när jag såg bilden på facebook som jag tycker att den är stilig. Synd bara att jag inte fick henne att stå precis sådär under själva bedömningen framför domaren. Men vi tar det nästa gång.

Besked angående sköldsköteln

Idag ringde min veterinär och berättade svaret på sköldsköteln. Astrid har en underproduktion på sköldsköteln och kommer nu att medicineras även för den i framtiden hela livet ut. Jag är nu glad att jag så hemskt gärna ville ha ett prov på det också och att jag stod på mig och ville ha provet iväg skickat för att få alla värden. De tog ett prov tidigare som visade att allt var bra så vi får hoppas att allt var bra vid den tidpunkten. 

Som att det inte var nog med bekymmer så har även Mulis skitkatten gjort sig illa i ett bakben. Det är lite svullet och hon hade riktigt ont i går så jag kan tänka mig att hon har kanske klivit på nått typ en geting eller en humla. Hon jagar ju gärna sådana har jag sett. Igår skrek hon när jag klämde på benet. Idag så låter hon inte alls och hon går på benet vilket hon även gjorde igår så jag tror nog inte att det är någon fara. Får hålla lite koll på henne bara. 

Veterinärbesök idag

Idag har jag och Astrid gjort vårt obligatoriska veterinärbesök i Falun för att ta blodprov. Kaliumet låg jättebra i fas och hon ligger stabilt så det känns skönt. Men så är det det här fördömda natriumvärdet. Hon ligger hela tiden inom riktlinjerna men förra gången låg hon på den övre gränsen och idag låg hon på den undre gränsen. Så nu ska hon få lite mera salt. Idag får hon ungefär ett krm varje dag. Förra gången när hon låg lite högt så fick hon 2 krm varje dag. Så nu ska jag försöka mig på nått mitt i mellan ;) Ja att det kan bli svårt förstår ni. 

Sedan togs det även ett riktigt prov på sköldsköteln som behöver skickas iväg. Då alla tre värden ska tas för att få ut ett riktigt tillförlitligt prov. Att produktionen i sköldsköteln kan gå ner är rätt vanligt när de har addisons sjukdom så det är väl bäst att kolla. De har kollat men bara analyserat det lite snabbt på djursjukhuset och ett sådant prov visar inte exakt hur sköldsköteln mår. Så nu håller vi tummarna att det inte är nått fel på den också. Ett prov som jag själv fick be om att de ska ta. Tycker även att det provet känns extra viktigt som både Ankan och Maya hade problem med just det. 

Som ni ser på bilden så är det inte så populärt att åka dit. Astrid håller på och morrar och grejar i besöksrummet men håller sig i skinnet när hon får ligga i knät. Ser nog rätt lustigt ut med en stor hund i knät i väntrummet. Men hon känner sig trygg då och det är viktigast. Inte var hon så tjock heller ;) men lite kan hon allt gå ner. Hon vägde 20,2 kg. Känns bra att det inte var 22 kg som jag hade gissat på. Så det känns toppen.

Haft en super duper dag

En utav de här monstren har jag visat idag ;) Den med de stora tänderna. Så här kan det även se ut när man har kameler och tillåter att de busar i kopplet. Ja för mig så får ni lägga till en tredje så förstår ni hur det kunde se ut ibland. 

Veras ägare Cerstin med Veras kompis Saffi. Här på kortet så kommer Cerstin på att hon är med på bild också. 

Så här ser Vera ut utan tänder ;) Himla snygg tjej och jag tyckte att det gick bra för att vara första gången vi träffades. Det var första gången jag ställde någon annans hund så jag är nöjd och en erfarenhet rikare. Det gick väl inte strålande kanske men det gick heller inte dåligt. Nått mitt i mellan. Men jag hoppas att vi träffas igen för det skulle vara jättekul som jag tycker att vi fick till en bra kontakt. Vera är trots allt bara 13 månader och har hela framtiden framför sig. Vacker tjej och tack för förtroendet Cerstin och uppfödaren Annica som här har ställt upp Vera.

Hundutställning

I morgon bitti styr jag min lilla skoda mot Alfta och hundutställningen som är där i helgen. Jag har fått förtroendet att ställa en annan faraohund. Det ska bli så roligt då jag inte har ställt sedan förra sommaren på faraohundarnas special i Västerås. Känns lite nervöst och lite rostigt som det är en hund som jag inte alls känner. Men vi får bekanta oss med varandra i morgon så det ska nog gå bra. Så Astrid har idag fått ställt upp och träna lite med sin matte. Det gick väldigt bra och hon är verkligen med på noterna och man ser tydligt att hon vet vad som förväntas av henne. Förbannade sjukdom :( min fina guldkamel. Så nu får ni hålla tummarna att det går bra i morgon så jag slipper skämmas.Astrid blir hemma och bygger med hussen om inte vädret visar sig strålande i morgon för då får hon följa med.

Långbenta djur

Jag och Astrid är uppe och knatar tidigt tidigt på morgonen. Skuggorna var härliga och långa. Försökte få till att även jag hade långa ben men då blev inte kamelen bra i stället. Svårt att gå och ta kort samtidigt ibland. Men jag tycker att kortet blev härligt

Mitt lunchsällskap

Varje dag åker jag hem från jobbet för att umgås med kamelen och äta lunch. Kamelen är också väldigt sugen på min lunchlåda ;) Självklart så får hon slicka ur lådan när jag är färdig. Idag han vi också med att mysa på gräsmattan i solen och tog de här bilderna. Ska erkänna att kamelen inte alls var så sugen på att vara med på bild. Men det blev ju ändå riktigt bra. Bästa lunchvännen i alla fall. Hon är tyst, och lyssnar på allt jag har också säga och enda invändningen hon har är om hon ska få smaka eller inte. 

Vi lever och mår bra

Tänkte bara säga att vi lever :)) men vi jobbar och jobbar. Har jobbat natt hela helgen och min mamma är nog världens bästa mamma. Hon har lördag och söndag gått med kamelen en mil och i söndags spöregnade det. Först var kamelen mycket tveksam till det hela men sedan så slappnade hon av och promenerade i regnet. Hon var blöt överallt utom framsidan på halsen och under magen när hon kom hem. Så jag har nog världens bästa mamma. TACK för att du finns :) 

Så det har inte hänt så mycket mer än att vi var iväg en kortis i måndags och tränade lite. Det märks så tydligt att hon inte är van som hon blir trött i huvudet och tänker på annat. Men det blir väl bättre med tiden. Som ni ser är hon också mycket intresserad av min lunchlåda :) trevligt vaket sällskap att äta lunch med. Inte alltid lika trevligt när näsan nästan är i tallriken.